Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Tilläggsdirektiv till kommittén om genetiska undersökningar m.m. (S 2001:01), Dir. 2002:58
Departement: Socialdepartementet
Beslut: 2002-04-18
Beslut vid regeringssammanträde den 18 april 2002.
Sammanfattning av uppdraget
Med stöd av regeringens bemyndigande den 8 mars 2001 (dir.
2001:20) tillkallade chefen för Socialdepartementet en kommitté
med uppdrag att se över ett antal frågeställningar som gällde
genetisk diagnostik, genterapi och kloning.
Regeringen har den 18 april 2002 beslutat att kommittén skall
överväga och lämnaförslag kring vissa frågor som rör forskning på
stamceller. Denna del av uppdraget skall redovisas senast den 16
december 2002. Kommitténs uppdrag skall vara slutfört senast den
1 december 2003.
Kommittén skall bl.a.
- överväga och lämna förslag till de ändringar och
kompletteringar av lagen (1991:115) om åtgärder i forsknings-
och behandlingssyfte med befruktade ägg från människa samt
eventuella ändringar i andra författningar som bedöms
nödvändiga för en rättslig reglering som medger forskning på
stamceller från befruktade ägg som blivit över vid
provrörsbefruktning,
- utreda om omständigheterna kring somatisk kärnöverföring kan
utformas så att de blir etiskt acceptabla och lämna de
författningsförslag som kan behövas,
- lämna förslag till under vilka förutsättningar kvinnor skall
kunna donera ägg för forskningsändamål,
- föreslå ett tydligt generellt förbud mot reproduktiv kloning
samt
- överväga ett förtydligande av förbudet i lagen (1995:831) om
transplantation m.m. mot kommersiell hantering av biologiskt
material,
- överväga om ett tillåtande av somatisk kärnöverföring kräver
att Sverige reserverar sig mot den aktuella artikeln i
Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin
eller avger förklaring om viss tolkning av artikeln.
Bakgrund
Utvecklingen inom medicinsk forskning väcker ofta frågor av etisk
natur. Forskning på stamceller är en sådan fråga. Stamceller är
omogna celler som har potential att ge upphov till alla typer av
celler i kroppen. Stamcellen kan både reproducera sig själv många
gånger och differentieras till olika specialiserade celler i
kroppen. Stamceller kan fås bl.a. från befruktade ägg, från
navelsträngsblod eller från vuxna individer.
Det knyts stora förhoppningar till att genom stamcellsterapi
kunna bota eller lindra sådana sjukdomar som är relaterade till
vävnadsdegeneration eller vävnadsförlust av olika orsaker, t.ex.
diabetes, kardiovaskulära sjukdomar och neurodegenerativa
sjukdomar. Till de senare hör exempelvis de svåra sjukdomarna
Parkinson och Alzheimer.
Forskning på humana stamceller befinner sig emellertid
fortfarande på ett grundläggande stadium. Ett stort antal frågor
kvarstår att lösa innan det kan bli aktuellt med kliniska försök.
Det krävs inte bara kunskap och möjlighet att framställa humana
stamceller utan också kunskap om hur cellerna skall kunna styras
till att utveckla den celltyp som behövs för behandling av en
specifik sjukdom.
Stamcellsforskningen har väckt mycket stort intresse och
debatterats i olika sammanhang, både nationellt och
internationellt. Debatten har bl.a. gällt om det skall vara
tillåtet att forska på befruktade ägg som blivit över vid
provrörsbefruktning. En annan fråga som diskuteras är om det
skall vara möjligt att skapa embryon (eller snarare ägg med en
fullständig arvsmassa) enbart för forskningsändamål. Detta är en
förutsättning för att kunna göra s.k. somatisk kärnöverföring.
Somatisk kärnöverföring innebär att en cellkärna från en
kroppscell från den patient som skall behandlas förs in i ett
obefruktat ägg som tömts på sin kärna. Idén är att framställa
stamceller som har samma arvsmassa som den mottagande patienten.
För att forskningen ska bli framgångsrik och få medborgarnas stöd
är det nödvändigt med en öppen debatt kring de etiska
frågeställningarna. Det är en förutsättning för att förtroendet
för forskningen skall kunna vidmakthållas.
Frågan om under vilka förutsättningar forskning på stamceller
skall få ske har i Sverige diskuterats bl.a. av två centrala
organ, Vetenskapsrådet och Statens medicinsk-etiska råd.
Vetenskapsrådet, vars huvuduppgift är att främja grundforskning
av högsta vetenskapliga kvalitet, beslutade i december 2001 om
riktlinjer för forskningsetisk prövning av forskning på
stamceller från människa. Dessa riktar sig i första hand till de
regionala forskningsetiska kommittéerna som granskar
forskningsansökningar ur ett etiskt perspektiv. Vetenskapsrådet
anser att befruktade ägg som har blivit över vid
provrörsbefruktning skall få användas för forskningsändamål om
det saknas godtagbara alternativ för att uppnå motsvarande
resultat och projektet bedöms nödvändigt för att föra forskningen
om stamceller framåt. Dessutom anser man att somatisk
kärnöverföring kan vara etiskt försvarbar, men att det i rådande
rättsläge inte kan tillåtas. Om somatisk kärnöverföring skall
tillåtas måste det enligt Vetenskapsrådet finnas ett klart förbud
mot att i en kvinnas livmoder införa ett embryo som skapats genom
somatisk kärnöverföring. Statens medicinsk-etiska råd, vars
främsta uppgift är att belysa medicinsk-etiska frågor ur ett
övergripande samhällsperspektiv, anser i ett yttrande i januari
2002 i likhet med Vetenskapsrådet att stamcellsforskning på
befruktade ägg har förutsättningar att framgångsrikt bidra till
behandling av en rad svåra sjukdomar. Medicinsk-etiska rådet
menar därför att stamcellsforskning på befruktade ägg kan vara
etiskt försvarbar under förutsättning att den sker under
reglerade former och med offentlig insyn. I motsats till
Vetenskapsrådet har Medicinsk-etiska rådet i detta skede inte
tagit ställning till frågan om s.k. somatisk kärnöverföring. I
stället påpekar rådet att de medicinsk-etiska och juridiska
implikationerna i nuläget inte är tillräckligt genomlysta.
Medicinsk-etiska rådet rekommenderar därför att frågan hålls
öppen tills kunskapsläget har förbättrats.
Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin
från år 1997 överlåter åt de enskilda länderna att besluta om
forskning på befruktade ägg skall vara tillåten eller inte.
Konventionen förutsätter att, om forskning tillåts, lagstiftning
antas som anger gränser och villkor för den.
Regeringen tillsatte under år 2001 Kommittén om genetiska
undersökningar m.m. (S2001:01) som har i uppdrag att se över en
rad frågor i anslutning till genetiska undersökningar. Det ingår
också i kommitténs uppdrag att överväga vissa frågor som gäller
användning av stamceller och reproduktiv kloning. Det finns
därför skäl att låta Kommittén om genetiska undersökningar m.m.
med förtur ta upp utestående frågor kring forskning på stamceller.
Gällande rätt
Enligt lagen (1991:115) om åtgärder i forsknings- och
behandlingssyfte med befruktade ägg från människa får försök i
forsknings- och behandlingssyfte på befruktade ägg göras längst
till och med fjortonde dagen efter befruktningen. Åtgärderna
förutsätter samtycke från donatorerna av ägg och sperma. Försök
får inte ha till syfte att utveckla metoder för att åstadkomma
genetiska effekter som kan gå i arv. Om ett befruktat ägg varit
föremål för försök i forsknings- eller behandlingssyfte, får
ägget inte föras in i en kvinnas kropp. Detsamma gäller om ägget
före befruktningen, eller de spermier som använts vid
befruktningen, har varit föremål för försök.
Av lagens förarbeten (prop. 1990/1991:52) framgår att forskning
på befruktade ägg har ansetts betydelsefull bl.a. för att
utveckla bättre metoder för behandling av ofrivillig barnlöshet
liksom bättre preventivmedel. I förarbetena nämns även
möjligheten att ta fram kunskap om faktorer av betydelse för
embryots utveckling samt orsaker till missbildningar.
Här kan nämnas att vid insamling av s.k. adulta stamceller liksom
stamceller från aborterade foster tillämpas lagen (1995:831) om
transplantation. Forskning på stamceller från navelsträngsblod,
således från redan avskilt biologiskt material, följer hälso- och
sjukvårdslagens (1982:763) allmänna bestämmelser.
Uppdraget
En grundläggande fråga när stamcellsforskningen diskuteras är
avvägningen mellan å ena sidan möjligheten till ny kunskap och
nya behandlingsmetoder för svåra sjukdomar och å andra sidan
kravet på respekt för det befruktade ägget, integritet,
människovärde och mänsklig värdighet. Regeringen instämmer med
Statens medicinsk-etiska råd, som i sin etiska analys kommit fram
till att det, med hänvisning till godhetsprincipen och principen
att inte skada, bör finnas möjlighet att bedriva forskning på
stamceller från befruktade ägg som blivit över vid
provrörsbefruktning. Även Vetenskapsrådet har kommit till samma
slutsats. Det finns också en allmän enighet om att det är etiskt
acceptabelt att forska på stamceller från befruktade ägg som
blivit över vid provrörsbefruktning.
Regeringen har därutöver en positiv inställning till somatisk
kärnöverföring under förutsättning att den kan genomföras under
etiskt acceptabla former. Statens medicinsk-etiska råd har pekat
på att det finns behov av ytterligare utredning och bedömning
innan slutlig ställning kan tas till huruvida detta kan anses
etiskt acceptabelt. Vetenskapsrådet anser att skapande av embryon
genom kärnöverföring kan vara etiskt försvarbar, men att det i
rådande rättsläge inte kan tillåtas.
I det följande tas de frågor upp som regeringen anser kräver
ytterligare analys.
Forskning på stamceller från befruktade ägg som blivit över vid
provrörsbefruktning
Lagen (1991:115) om åtgärder i forsknings- och behandlingssyfte
med befruktade ägg från människa är främst inriktad på behandling
av ofrivillig barnlöshet med hjälp av befruktning utanför kroppen.
Något ställningstagande till den nu aktuella forskningen på
stamceller var inte aktuell vid den tid då lagen beslutades.
Forskning med befruktade ägg från människa har således pågått
under lång tid i Sverige för att utveckla provrörsbefruktning,
men också för grundläggande studier av embryots utveckling.
Utgångspunkten är här, som tidigare sagts, att regeringen, liksom
Vetenskapsrådet och Statens medicinsk-etiska råd, anser att det,
under vissa betingelser, är etiskt acceptabelt att bedriva
forskning på stamceller från befruktade ägg som blivit över vid
provrörsbefruktning.
Lagen ställer i sig inte heller upp några hinder för forskning på
stamceller från befruktade ägg som blivit över vid
provrörsbefruktning. Det finns ändå skäl att förtydliga lagen så
att där anges förutsättningar och villkor för forskning på
stamceller från befruktade ägg. I avvaktan på detta utgör
Vetenskapsrådets riktlinjer grund för forskningsetikkommittéernas
bedömningar av projektansökningar som rör forskning på stamceller
från befruktade ägg.
Kommittén skall således överväga och lämna förslag till de
ändringar och kompletteringar av 1991 års lag och andra
eventuella författningar som bedöms nödvändiga för en rättslig
reglering som medger forskning på stamceller från befruktade ägg
som blivit över vid provrörsbefruktning.
Regeringen överlämnade i januari 2002 propositionen om Behandling
av ofrivillig barnlöshet (prop. 2001/02:89) till riksdagen med
bl.a. förslag som möjliggör att donerade ägg eller donerade
spermier används vid provrörsbefruktning. Förutsatt att riksdagen
beslutar i linje med förslaget uppkommer frågan om inte bara
paret utan även den som donerat ägg eller spermier skall samtycka
till om det befruktade ägget skall doneras till forskning eller
inte. Kommittén skall överväga och eventuellt lämna förslag till
reglering av frågan.
Somatisk kärnöverföring
Somatisk kärnöverföring betyder, förenklat uttryckt, att man
byter ut det genetiska materialet i en cell. Det kan innebära att
ett obefruktat ägg som tömts på sin kärna fylls med en kärna från
en kroppscell som kommer från den patient som skall behandlas.
Ägget har donerats av en kvinna för att användas för detta
ändamål. Den konstgjorda cellen skulle bringas att börja dela sig
som för att bilda ett embryo, men förloppet skulle avbrytas vid
det stadium då stamcellerna tas och den fortsatta utvecklingen
mot ett embryo skulle upphöra. Någon befruktning i vanlig mening
är det inte fråga om eftersom ägget med den nya kärnan innehåller
en komplett uppsättning arvsmassa.
De stamceller som framställs genom somatisk kärnöverföring är
tänkta att i behandlingssyfte tillföras den människa från vilken
cellkärnan hämtas. Själva behandlingen är densamma som om det
vore frågan om stamceller i allmänhet, men eftersom stamcellerna
med denna metod har "kopierats" med hjälp av individens egna
celler riskerar de inte att stötas bort på samma sätt som om det
vore fråga om stamceller av annat ursprung.
Vid kärnöverföring för framställande av stamceller finns således
ingen avsikt att implantera ett embryo i en kvinnas livmoder.
Kommittén skall utreda om omständigheterna kring somatisk
kärnöverföring kan utformas så att de blir etiskt acceptabla och
lämna förslag till de författningsregleringar som kan behövas.
Farhågor har framförts om att somatisk kärnöverföring skulle
kunna öppna för reproduktiv kloning, dvs. att skapa en genetiskt
identisk kopia av en individ.
Eftersom somatisk kärnöverföring inte innefattar någon
befruktning är ett förtydligande av lagen (1991:115) om åtgärder
i forsknings- och behandlingssyfte med befruktade ägg från
människa en nödvändig förutsättning för att somatisk
kärnöverföring skall kunna bedrivas. Det handlar i första hand om
att utvidga förbudet mot implantering av befruktade ägg som varit
föremål för försök till att även omfatta obefruktade ägg som fått
en kärna från en kroppscell.
Vid reproduktiv kloning skulle man förfara på samma sätt som vid
somatisk kärnöverföring. Den stora skillnaden är dock att den
konstgjorda cellen skulle föras in i en kvinnas livmoder i syfte
att en genetiskt identisk kopia av en individ skulle utvecklas.
Det råder allmän enighet om att detta inte skall få förekomma.
Vid somatisk kärnöverföring skulle, som redan framhållits, syftet
aldrig vara att skapa en ny individ. Avsikten är i stället att
stamceller skall tillföras den människa från vilken cellkärnan
hämtats för att behandla en sjukdom eller skada.
I svensk rätt finns ett förbud mot sådan kloning som sker genom
att ett befruktat ägg som har varit föremål för åtgärder i
forsknings- eller behandlingssyfte förs in i en kvinnas kropp.
Förbudet tar således inte uttryckligen sikte på sådan kloning som
sker genom att en främmande cellkärna förs in i en äggcell.
Kommittén har redan i enlighet med sina direktiv (dir 2001:20) i
uppdrag att föreslå förtydliganden av lagen (1991:115) om
åtgärder i forsknings- eller behandlingssyfte med befruktade ägg
från människa just när det gäller frågan om förbud mot
reproduktiv kloning. Enligt regeringens mening är det, mot
bakgrund av vad som beskrivits här, angeläget att snarast införa
ett tydligt generellt förbud mot reproduktiv kloning.
Att i vinningssyfte ta, överlämna, ta emot eller förmedla
humanbiologiskt material är förbjudet enligt en
straffsanktionerad bestämmelse i lagen (1995:831) om
transplantation m.m. Förbudsregeln i lagen, som således tillkom
några år innan stamcellsforskningen inleddes, gäller enligt sin
lydelse biologiskt material från levande eller avlidna människor
och vävnad från aborterade foster. Enligt Vetenskapsrådet är det
osäkert om det, vid en tolkning av straffbudet i domstol, skulle
anses omfatta embryon och stamceller/cellinjer från embryon. Mot
bakgrund härav skall kommittén överväga ett förtydligande av
förbudet i lagen (1995:831) om transplantation m.m. mot
kommersiell hantering av biologiskt material.
Att skapa befruktade ägg enbart för forskningsändamål
Den svenska lagstiftningen om åtgärder i forsknings- eller
behandlingssyfte med befruktade ägg från människa innehåller inte
något förbud mot framställning av befruktade ägg för
forskningsändamål.
Enligt Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och
biomedicin från år 1997 skall det inte vara tillåtet att
framställa embryon enbart för forskning. Ett beslut att tillåta
somatisk kärnöverföring skulle kräva att Sverige antingen
reserverar sig mot den aktuella artikeln i konventionen eller att
Sverige avger en förklaring som går ut på att den aktuella
artikeln tolkas som att den avser enbart embryon som tillkommit
genom befruktning. Det ingår redan i kommitténs ursprungliga
direktiv att konventionen skall vara en viktig utgångspunkt för
kommitténs arbete. Kommitténs förslag skall således kunna utgöra
underlag för ratificering av konventionen eller visa på eventuella
behov av reservationer mot konventionen eller förklaringar.
För somatisk kärnöverföring krävs tillgång till obefruktade ägg.
Frågan är vem som skall kunna donera ägg att användas enbart i
forskningssyfte. Kommittén skall lämna förslag till på vilka
premisser kvinnor skall kunna donera ägg för forskningsändamål.
Redovisning av uppdraget m.m.
Vid utredningen av dessa frågor skall kommittén i förekommande
fall beakta de regler som finns till skydd för behandling av
personuppgifter i bl.a. personuppgiftslagen (1998:204).
Kommittén skall vara fri att organisera arbetet på lämpligt sätt.
Kommittén skall under utredningsarbetets gång samråda med Statens
medicinsk-etiska råd.
Uppdraget skall avrapporteras i ett delbetänkande senast den 16
december år 2002. Kommitténs slutbetänkande skall lämnas senast
den 1 december år 2003.
(Socialdepartementet)