Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Angående vissa frågor om informationssäkerheten i samhället, Dir. 2002:103
Departement: Försvarsdepartementet
Beslut: 2002-07-11
Beslut vid regeringssammanträde den 11 juli 2002. Sammanfattning av uppdraget En utredare skall lämna förslag på hur signalskyddsverksamheten i samhället skall utformas. I uppdraget ingår att bedöma behovet av signalskydd i samhällsviktig verksamhet samt att lämna förslag till organisatorisk placering, lokalisering, uppgifter, ledning och samordning av signalskyddstjänsten. Den särskilda utredaren kommer också att få i uppdrag att lämna förslag till hur den nationella strategin för informationssäkerhetsarbetet bör utvecklas och till hur Sveriges engagemang i det internationella arbetet inom informationssäkerhetsområdet bör utformas i framtiden. Utredaren planeras också få uppdraget att genomföra den utvärdering som regeringen aviserat i propositionen Samhällets säkerhet och beredskap (prop. 2001/02:158). Regeringen avser att återkomma under hösten med tilläggsdirektiv när det gäller dessa uppdrag. Inledning I takt med att samhället har blivit allt mer beroende av olika informationssystem har vikten av att förbereda sig för hot av olika slag ökat. Regeringen har närmare beskrivit hotbilden för attacker via informationssystem i propositionen Samhällets säkerhet och beredskap (prop. 2001/02:158 s. 104 f). Där konstateras att en av svårigheterna med hanteringen av de IT-relaterade hoten är att urskilja vem aktören är, eftersom ingen absolut åtskillnad mellan olika typer av aktörer kan göras. Detta faktum gör att det är särskilt svårt att skydda sig eftersom säkerhetsåtgärderna måste anpassas till samtliga typer av aktörer. Ytterligare en försvårande faktor är att de IT-relaterade hoten är geografiskt gränslösa. Den som vill göra intrång i eller på annat sätt manipulera ett informationssystem i Sverige kan befinna sig var som helst i världen. Signalskyddsverksamheten Att skydda information som utväxlas i form av meddelanden och trafik eller information som lagras elektroniskt får allt större betydelse i dagens samhälle. Det gäller inte bara för sådan information som omfattas av bestämmelserna om sekretess i sekretesslagen (1980:100), utan också för andra uppgifter som hanteras i informationssystem av olika slag i samhället. Exempel på sådan skyddsvärd information kan vara uppgifter som gäller känslig infrastruktur, ekonomi och personlig integritet. Utvecklingen av dagens signalskyddssystem sker till största delen inom Försvarsmakten utifrån de krav som behovet av att kunna hantera information som omfattas av sekretess till skydd för rikets säkerhet ställer. Utvecklingen av IT-säkerhetslösningar i samhället i övrigt styrs allt mer av behovet av att skydda information som inte omfattas av sekretess till skydd för rikets säkerhet. En utveckling av signalskyddstjänsten till att även kunna hantera andra kryptografiska skyddsbehov än de som utvecklas för totalförsvarsändamål och en bedömning av hela samhällets skyddsförmåga är därför påkallad. Signalskyddstjänsten leds idag av en funktion inom Försvarsmakten (MUST/TSA). Att signalskyddstjänstens ledning organisatoriskt har denna placering kan innebära en risk för att de civila behoven inte prioriteras tillräckligt. Frågan om var signalskyddstjänsten på nationell nivå skall organiseras och lokaliseras bör därför övervägas. I propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86) angav regeringen att den välkomnar en bred användning av kryptografi. Mot denna bakgrund bör det eventuellt finnas en rådgivande funktion i kryptografifrågor i Sverige. Därför finns behov av att undersöka i vad mån signalskyddstjänsten kan utgöra ett sådant rådgivande organ i samhället. Det ökade samarbetet med andra stater och internationella organisationer medför vidare ett ökat statligt behov av att kunna hantera signalskyddsutrustning och kryptonycklar även i internationella sammanhang. Det bör övervägas om signalskyddstjänsten kan bistå i den utvecklingen. Arbetet med informationssäkerhet inom offentlig sektor Regeringen har i propositionerna Fortsatt förnyelse av totalförsvaret (prop. 2001/02:10, bet. 2001/02:FöU02, rskr. 2001/02:91) och Samhällets säkerhet och beredskap (prop. 2001/02:158, bet. 2001/02:FöU10, rskr 2001/02:261) redovisat sin strategi och förslag till åtgärder för att stärka informationssäkerheten i samhället och skyddet av de samhällsviktiga systemen. I propositionen Samhällets säkerhet och beredskap vidgades åtgärderna från att endast omfatta IT-säkerhet till att täcka hela informationssäkerhetsområdet. Det tidigare använda mer oprecisa begreppet "informationsoperationer" utmönstrades därmed ur terminologin. Regeringen har angett att målet bör vara att man skall upprätthålla en så hög informationssäkerhet i hela samhället att störningar i samhällsviktig verksamhet kan förhindras eller hanteras. Strategin för att uppnå detta mål liksom för övrig krishantering i samhället utgår från ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Som ett första steg i en samlad strategi i informationssäkerhetsarbetet har fyra myndigheter fr.o.m. andra halvåret 2002 fått nya uppgifter. Dessa myndigheter är Krisberedskapsmyndigheten, Post- och telestyrelsen, Försvarets radioanstalt och Försvarets materielverk. Detta första steg skall utvärderas efter två år som regeringen förutskickat i propositionen Samhällets säkerhet och beredskap. Med anledning av att det finns många företag som är verksamma inom informationssäkerhetsområdet finns det dock skäl att ytterligare överväga vilken verksamhet staten skall bedriva inom detta område. Härvid skall beaktas att konkurrensen på den öppna marknaden inte får påverkas negativt. Regeringen finner att de bästa förutsättningarna för ett gott beslutsunderlag kan skapas genom att utvecklingen inom informationssäkerhetsområdet följs. Internationell verksamhet Genom att hoten mot informationssystemen inte bara är en svensk angelägenhet, utan är av global natur, krävs internationell samverkan. Sådan samverkan bedrivs på flera olika områden, bl.a. inom EU. Olika myndigheter medverkar vidare i internationell samverkan som i regel har informationsutbyte som syfte. För att Sverige skall få genomslag i sitt agerande på den internationella arenan bör det finnas en övergripande inriktning. Inriktningen bör också knyta an till och vara anpassad till respektive myndighets ansvarsområde. Uppdraget Den särskilda utredaren skall bedöma behovet av signalskydd i samhällsviktig verksamhet och lämna förslag på hur signalskyddsverksamheten i samhället skall utformas. Utredaren skall mot bakgrund av utvecklingen inom informationssäkerhetsområdet föreslå hur signalskyddstjänsten i Sverige skall vara organiserad. Utredaren skall också belysa hur signalskyddsutbildningen skall organiseras och var den skall lokaliseras. Följande frågor bör besvaras. - Hur bör signalskyddsverksamheten utvecklas så att den kan komma till nytta inom fler samhällssektorer? - Vilka samhällssektorer har störst behov av signalskydd och vilka krav ställer de? - Vem skall vara ansvarig för signalskyddet och hur skall detta vara organiserat? - Vilka uppgifter skall signalskyddstjänsten ha och hur skall ledning och samordning ske? - Hur säkerställs att det framtida behovet av kompetens inom det kryptografiska området kan tillgodoses? - Hur säkerställs samordning med andra länders signalskyddsorganisationer på ett förtroendefullt och säkerhetsmässigt trovärdigt sätt? - Hur åstadkoms en nationell distributionsfunktion för signalskyddsmateriel och signalskyddsnycklar för det internationella samarbetet? Utredaren kommer att få i uppdrag att lämna förslag till hur den nationella strategin för informationssäkerhetsarbetet bör utvecklas och hur Sveriges engagemang i det internationella arbetet inom informationssäkerhetsområdet skall utformas i framtiden. I detta arbete skall gränsdragningsfrågor särskilt beaktas gentemot den översyn av de rättsliga aspekterna, inklusive de internationella, på området för informationssäkerhet som Justitiedepartementet avser att genomföra (jfr. prop. 2001/2002:158). Utredaren planeras också få uppdraget att genomföra den ovan nämnda utvärderingen. Direktiv angående dessa två senare uppdrag avser regeringen att återkomma med under hösten 2002 som tilläggsdirektiv. Samråd och avrapportering Utredaren skall bedriva arbetet i nära samarbete med Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Rikspolisstyrelsen och Krisberedskapsmyndigheten. Inom Regeringskansliet finns en informell grupp bestående av representanter från Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet och Näringsdepartementet som utbyter information i dessa frågor. Denna grupp bör utredaren använda som referensgrupp i arbetet. Även andra kontakter bör tas. Utredaren skall lämna delrapport om signalskyddstjänsten senast den 28 februari 2003. Utredaren skall lämna slutrapport senast den 6 maj 2005. (Försvarsdepartementet)