Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Havsmiljökommission, Dir. 2002:102
Departement: Miljödepartementet
Beslut vid regeringssammanträde den 11 juli 2002.
Sammanfattning av uppdraget
En kommission tillsätts för att
· göra en sammanfattning av kunskapsläget, såväl nationellt som
regionalt,avseende miljötillståndet i Sveriges kust- och
havsområden både i Östersjön och i Västerhavet,
· utforma övergripande strategier på kort och lång sikt och
· föreslå åtgärder som kan bryta den pågående negativa
utvecklingen i havsmiljön
så att de tre miljömålen Hav i balans samt levande kust och
skärgård, Giftfri miljö och Ingen övergödning kan nås till år
2020.
Kommissionens arbete skall utgöra ett komplement till
miljömålsarbetet. Utgångspunkten för kommissionens arbete skall
vara en ekosystemansats, där de mänskliga aktiviteter som
påverkar havsmiljön ingår. En vägledning för arbetet bör vara de
problem som beskrivs nedan under vart och ett av de tre aktuella
miljökvalitetsmålen. Kommissionen får fritt välja metod och
innehåll för arbetet. För att inhämta så bred erfarenhet och
sakkunskap som möjligt skall kommissionen samråda med berörda
aktörer som Miljömålsrådet, relevanta myndigheter, vetenskapliga
institutioner, sektorer och enskilda organisationer.
För att kunna åstadkomma effektivare lösningar på
havsmiljöproblemen bör kommissionen se över det samlade
forskningsbehovet. En analys skall göras av hur resultaten av
forskning bör tas till vara, samordnas och omsättas till
övergripande strategier och åtgärder på kort och lång sikt.
Problemens karaktär kräver oftast gemensamma internationella
lösningar. Inom de problemområden som behandlas skall
kommissionen analysera de legala aspekterna utifrån nationell
lagstiftning och internationella regler. Kommissionen skall vid
behov ge förslag till nationella eller internationella initiativ
inom ramen för Sveriges åtaganden.
Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 30 juni 2003.
Bakgrund
Målet för det miljöpolitiska arbetet är att till nästa generation
kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i
Sverige är lösta.
Riksdagen fattade i april 1999 beslut om en ny struktur i arbetet
med miljömål och fastställde 15 nationella miljökvalitetsmål
(prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183).
Riksdagen antog i november 2001 regeringens proposition
2000/01:130, Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier, i
syfte att nå de antagna miljökvalitetsmålen (bet. 2001/02:MJU3,
rskr. 2001/02:36).
Miljökvalitetsmålen definierar det tillstånd för den svenska
miljön som miljöarbetet skall sikta mot. Delmålen anger att en
viss miljökvalitet skall vara uppnådd eller att förändringar
skall vara genomförda vid en viss tidpunkt för att
miljökvalitetsmålen skall kunna uppnås inom en generation.
Delmålen avser i de flesta fall läget år 2010.
Regeringen har utsett ansvariga myndigheter för uppföljning och
utvärdering av de 15 miljökvalitetsmålen. Myndigheterna skall
tillsammans med berörda sektorer svara för att lämpliga
indikatorer utvecklas, ge en samlad redovisning av
måluppfyllelsen, föreslå kompletterande insatser och i övrigt
verka för att miljökvalitetsmålen nås. Naturvårdsverket är
ansvarig myndighet för bl.a. miljökvalitetsmålen Hav i balans
samt levande kust och skärgård och Ingen övergödning.
Kemikalieinspektionen är ansvarig myndighet för
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.
Ett särskilt miljömålsråd har inrättats. Det ansvarar för en
samlad uppföljning och rapportering av miljömålsarbetet till
regeringen.
Havsmiljön
De tre miljökvalitetsmål som närmast berör havsmiljön är Hav i
balans samt levande kust och skärgård, Giftfri miljö och Ingen
övergödning. Uppfyllelsen av dessa mål är viktigast för att
miljösituationen i haven skall förbättras. Naturvårdsverkets
rapporter "de Facto 2000" och "de Facto 2001" ger en
sammanfattande bild av miljösituationen och av när miljömålen kan
väntas uppnås. Miljömålsrådets första redovisning av utvecklingen
mot miljökvalitetsmålen konstaterar att det kommer att vara
mycket svårt att inom tidsramen nå miljökvalitetsmålen Giftfri
miljö och Ingen övergödning trots att flera åtgärder vidtas. För
miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård
gör Miljömålsrådet bedömningen att det är möjligt att uppnå målet,
men att fler åtgärder krävs. Uppfyllelse av detta mål förutsätter
även att miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Giftfri miljö
uppnås. Även många motstående intressen i kustområden har
betydelse för möjligheterna att nå målet. En fördelning av
arbetet med att uppfylla miljökvalitetsmålen sker genom
regeringsuppdrag i myndigheternas regleringsbrev. Beträffande
miljöförhållandena i öppet hav är Sverige också beroende av
internationellt samarbete.
På grund av de naturliga systemens tröghet kommer det att ta lång
tid innan situationen har återställts till acceptabel nivå.
Återhämtningstiden för havet är mycket lång och det kan ta
decennier efter år 2020 innan målet Ingen övergödning är uppnått.
Våren 2001 presenterade EG-kommissionen en kemikaliestrategi som
kommer att få stor betydelse för kemikaliearbetet inom EU och
därmed för strävandena att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri
miljö.
För miljökvalitetsmålet Hav i balans har riksdagen slagit fast
att den biologiska mångfalden i Östersjön och Västerhavet skall
bevaras samt att havens produktionsförmåga skall vara långsiktigt
hållbar. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk
mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar,
rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall
bedrivas så att en hållbar utveckling främjas.
Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning anger att halterna av
gödande ämnen i mark och vatten inte skall ha någon negativ
inverkan på människors hälsa. Vidare skall inte förutsättningarna
för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig
användning av mark eller vatten påverkas negativt.
Beträffande miljökvalitetsmålet Giftfri miljö har riksdagen lagt
fast att miljön skall vara fri från ämnen och metaller som
skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota
människors hälsa eller den biologiska mångfalden.
Problemområden
Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård
Allvarliga rubbningar i ekosystemen i havs- och kustmiljön kan
kräva samordnade insatser som går utöver redan planerade program
och åtgärder. Samtliga mänskliga aktiviteter som påverkar haven
bör ingå i en övergripande ekosystemansats.
Ett flertal nyckelarter i ekosystemet är starkt påverkade, vilket
leder till systemförändringar i havs- och kustmiljöer. Flera
fiskbestånd har reproduktionsstörningar, vissa marina djurarter
är utrotningshotade och vissa biotoper är utsatta för
miljöpåverkan. Fisket har haft en betydande påverkan på
fiskebestånden, vilket lett till förändringar i ekosystemen.
Nuvarande fiske på t.ex. torsk i Östersjön befinner sig ej inom
säkra biologiska gränser. Bifångster i fisket kan hota såväl
fiskarter som marina däggdjur och fåglar.
Övergödningssymptomen yttrar sig i alg- och planktonblomning och
i vissa områden förekommer syrebrist i bottenvatten under kortare
eller längre tid. Behovet av att genomföra en nationellt
samordnad inventering av från bevarandesynpunkt värdefulla
vattenområden, bl.a. i kustvatten och hav, är stort.
Det krävs övergripande och samordnade insatser för att åstadkomma
en återställning av ekosystemet och jämka motstående intressen.
Konflikter finns inte bara inom fisket, utan också rörande
utbredning och storlek av bestånd av skarv och säl. Bevarande av
skyddsvärda miljöer och ett varsamt brukande behövs vid kust och
i hav.
Beträffande sjöfartens miljöpåverkan på havsmiljön är det
angeläget att undersöka Sveriges beredskap för olyckor och
nödsituationer till havs med hänsyn till de ökade
oljetransporterna i Östersjön. Möjligheterna att ytterligare
begränsa sjöfartens påverkan bör övervägas.
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö
För att minska riskerna med användningen av kemikalier pågår ett
omfattande arbete både i Sverige, inom EU och internationellt.
Målsättningen är att särskilt farliga ämnen skall fasas ut och
ersättas med mindre farliga ämnen eller alternativa tekniker samt
att utbytes- och försiktighetsprincipen skall tillämpas i större
omfattning. Hur utsläpp av kemiska ämnen till havet kan minskas
och hur deras effekter kan minimeras bör analyseras.
Behovet av ytterligare forskningsinsatser bör undersökas, framför
allt för att fånga upp nya trender och hot, från t.ex. triklosan,
PFOS och läkemedelsrester. Både avseende nya hot och kända
kemikalier i havet, bl.a. PCB, kadmium, dioxin och DDT, bör
behovet av utökad miljöövervakning och användning av indikatorer
analyseras. Därutöver bör tillämpningen av utbytes- och
försiktighetsprincipen belysas.
Beträffande båtbottenfärger bör fortsatt forskning och
övergripande effektivitetstester övervägas för att få fram
gångbara "giftfria" alternativ till dagens skadliga färger. Hur
fler ämnen kan regleras i ett internationellt perspektiv bör
undersökas, liksom vilka lokala åtgärder - t.ex. miljökrav på
marinor/skeppsvarv och konsumentinformation - som kan vidtas.
Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning
Utsläpp av övergödande ämnen är ett problemområde som bör belysas
närmare. Källor till utsläppen är jordbruket, avloppsanläggningar,
avloppsreningsverk, deposition, industri samt skogsbruk.
Jordbruket är den enskilt största källan. Det finns indikationer
som visar att generationsmålet inte nås till år 2020. På grund av
de naturliga systemens tröghet kommer det att ta lång tid innan
situationen har återställts till en acceptabel nivå. Åtgärderna
kan därför komma att behöva förstärkas.
En genomgång av vilka kunskaper som finns om problematiken med
övergödning i de olika havsbassängerna bör genomföras både ur ett
nationellt och regionalt perspektiv. En sådan genomgång är av
väsentlig betydelse som underlag för att kunna utveckla
övergripande och regionala strategier med avseende på både kväve
och fosfor. Övergripande strategier såväl som regionala
strategier är viktiga underlag för att kunna anpassa det framtida
sektoriella åtgärdsarbetet till problemens omfattning,
sammansättning och karaktär.
Det internationella samarbetet bl.a. inom ramen för arbetet i
Helsingforskommissionen (HELCOM) har betydelse för att
kostnadseffektiva åtgärder skall kunna vidtas för att minska
övergödningen i Östersjön.
Uppdraget
Kommissionens uppdrag är att göra en sammanställning av
kunskaperna om miljötillståndet i kust- och havsområden, både i
Östersjön och i Västerhavet. Utifrån denna skall kommissionen
föreslå övergripande strategier och åtgärder på kort och lång
sikt inom olika problemområden som kan bryta den negativa trend
som råder i vissa delar av Sveriges kust- och havsmiljö.
Utgångspunkten för kommissionens arbete bör vara en
ekosystemansats i vilken samtliga aktiviteter som påverkar den
marina miljön bör ingå. En vägledning för arbetet skall vara de
problem som beskrivits ovan under vart och ett av de tre
miljökvalitetsmålen.
För att kunna åstadkomma effektivare lösningar på
havsmiljöproblemen bör kommissionen se över det samlade
forskningsbehovet. En analys skall göras av hur resultaten av
forskning bör tas till vara, samordnas och omsättas till konkreta
strategier och åtgärder på kort och lång sikt. Med beaktande av
aktuell forskning inom havsmiljöområdet skall behov av
ytterligare insatser identifieras.
Problemens karaktär kräver oftast gemensamma internationella
lösningar. Inom de problemområden som behandlas skall
kommissionen analysera de legala aspekterna utifrån nationell
lagstiftning och internationella regler. Kommissionen skall vid
behov ge förslag till nationella eller internationella initiativ
inom ramen för Sveriges åtaganden.
Den nya roll som HELCOM kommer att spela då ytterligare
Östersjöländer inom en överskådlig tid kommer att ingå i EU skall
analyseras, liksom den strategiska roll som Sverige kan spela i
detta sammanhang. Även erfarenheter från Sveriges deltagande i
andra internationella havsmiljösammanhang kan inhämtas.
Kommissionen skall analysera de samhällsekonomiska konsekvenserna
av förslagen samt redovisa eventuella statsfinansiella effekter.
För de förslag som har statsfinansiella effekter skall
kommissionen lämna förslag till finansiering. Konsekvenser för
små företag skall redovisas i en särskild konsekvensanalys enligt
kommittéhandboken, Ds 2001:1.
Arbetets genomförande, tidsplan m.m.
Kommissionens arbete bör ses som ett komplement till
Miljömålsrådets arbete. Arbetet skall inriktas på att gå utöver
redan pågående arbete som bedrivs för att uppnå
miljökvalitetsmålen. Kommissionen får fritt välja metod och
innehåll för arbetet. Principen om ett sektorsintegrerat
miljöansvar skall vara vägledande i kommissionens arbete.
Kommissionen skall samråda med berörda aktörer, som
Miljömålsrådet, relevanta myndigheter, vetenskapliga
institutioner, sektorer, experter och forskare inom olika områden
samt enskilda organisationer vars medlemmar berörs. Uppdraget
skall redovisas till regeringen senast den 30 juni 2003.
(Miljödepartementet)