Regeringskansliets rättsdatabaser

Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2001. Sammanfattning av uppdraget En utredare tillkallas för att analysera effekterna av att jordbruksnäringen gesmöjlighet att välja mellan att få stöden inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken utbetalda antingen i euro eller i svenska kronor. Utredningen skall belysa konsekvenserna för såväl jordbruksnäringen som myndigheter och stat av att stöden betalas ut i kronor respektive euro. Utredaren skall också redovisa de samhällsekonomiska och företagsekonomiska kostnader respektive intäkter som ett införande av utbetalningar av jordbruksstöd i euro skulle innebära. Utredningen skall ingå som en del i underlaget för regeringens bedömning av huruvida ett system skall införas som ger möjlighet att betala ut jordbruksstöd i euro. Bakgrund Det agromonetära systemet Inom jordbrukssektorn finns en rad gemensamma priser och stöd som fastställs i euro. Dessa kan delas upp i marknadsprisstöd och direktstöd inom marknadsordningarna inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Till de förra räknas bl.a. exportbidrag och interventionspriser, och till de senare räknas bl.a. arealbidrag och djurbidrag, som samtliga fastställs i euro. Miljöersättningarna och strukturstöden (direktstöd enligt rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd för landsbygdsutveckling) fastställs dock i nationell valuta i respektive lands landsbygdsutvecklingsprogram, som kommissionen sedan godkänner. Det agromonetära systemet infördes för att stöd som betalas ut i nationell valuta inte skall bli lägre till följd av valutakursförstärkningar än det i euro fastställda beloppet. Det agromonetära systemet har sin grund i EG-fördraget, där det bl.a. slås fast att den gemensamma jordbrukspolitiken skall sträva efter att stabilisera marknaden. Systemet infördes för att de stöd och priser som fastställs i euro skall bli mer förutsebara och mer stabila också i nationell valuta. Systemets ursprungliga syfte var att fördröja effekterna av valutakursjusteringar. Det agromonetära systemet har utvecklats under en lång tid. Den kraftiga förändring i konkurrensläget på jordbruksområdet, som blev följden av att först den franska francen devalverades 1969 och senare samma år den tyska marken revalverades, ledde till att en s.k. grön omräkningskurs infördes. Systemet har därefter ändrats ett flertal gånger, senast den 1 januari 1999. Reglerna finns i rådets förordning (EG) nr 2799/98 av den 15 december 1998 om att fastställa ett agromonetärt system för euron. Det nuvarande systemet Den 1 januari 1999 startade den tredje fasen i den ekonomiska och monetära unionen (EMU). Den innebar att euro blev gemensam valuta i elva av EU:s medlemsstater. Grekland, Förenade kungariket, Danmark och Sverige inträdde inte i valutaunionen. Grekland anslöt sig dock den 1 januari 2001. Samtidigt med att den tredje fasen startade infördes ett nytt agromonetärt system för de länder som inte deltar i euroområdet, de så kallade icke-euroländerna. Det nya systemet innebär bl.a. att omräkningen av de stöd som jordbrukare samt handel och industri beviljas inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken numera sker från euro till nationell valuta med en marknadsanpassad växelkurs i stället för, som tidigare, en administrativt fastställd omräkningskurs. Enligt artiklarna 4 och 5 i rådets förordning (EG) nr 2799/98 finns möjlighet att betala ut agromonetära kompensationsstöd för följande stöd: 1. Direktstöd till jordbrukare inom marknadsordningarna inom den gemensamma jordbrukspolitiken (t.ex. djur- och arealbidrag). 2. Direktstöd till jordbrukare enligt rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd för landsbygdsutveckling (dvs. miljöersättningar och strukturstöd). 3. Marknadsprisstöd till handel och industri inom marknadsordningarna inom den gemensamma jordbrukspolitiken (t.ex. exportbidrag och interventionspriser). Direktstöd enligt rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd för landsbygdsutveckling (dvs. miljöersättningar och strukturstöd) skiljer sig från de andra två stödformerna genom att de är delvis nationellt medfinansierade och att stödnivåerna är fastställda i nationell valuta. För stöd som fastställs i euro men betalas ut i nationell valuta, påverkas stödmottagaren av växelkursfluktuationer. När den nationella valutan stärks minskar mottagarens stöd i den valutan. På motsvarande sätt ökar stödet i nationell valuta när den valutan försvagas. I det nuvarande agromonetära systemet får stödmottagaren kompensation för den valutaförlust som uppstår då den nationella valutan stärks. När den nationella valutan försvagas sker dock ingen åtgärd. Det agromonetära systemet verkar således asymmetriskt till jordbrukarens och till handelns och industrins fördel. Enligt artikel 11 i rådets förordning (EG) nr 2799/98 kommer det agromonetära kompensationsstödet att avskaffas den 1 januari 2002. Möjligheten till utbetalning av jordbruksstöd i euro Enligt artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 2799/98, kan medlemsstater som står utanför euroområdet "betala utgifter som följer av rättsakter angående den gemensamma jordbrukspolitiken i euro i stället för nationell valuta". Förutsättningen är dock att medlemsstaten vidtar "sådana åtgärder att användningen av euro inte medför systematiska fördelar jämfört med användningen av nationell valuta". Medlemsstaterna skall dessutom underrätta EG-kommissionen innan de planerade åtgärderna träder i kraft. Åtgärderna får inte träda i kraft förrän EG-kommissionen lämnat sitt godkännande. Vad som menas med uttrycket systematiska fördelar är oklart, men en tolkning som framkom vid förhandlingarna om det nya agromonetära systemet under hösten 1998 är att "valutaspekulationer" skall undvikas. Sannolikheten för valutaspekulationer påverkas av hur nära inpå utbetalningstidpunkten som jordbrukarna samt handeln och industrin får välja i vilken valuta stödet skall utbetalas. Det skall inte kunna gå att dra fördel av rörelser i den nationella valutan i förhållande till euron under perioden mellan den dag när växelkursen fastställs för omräkningen av stödet från euro till kronor (dag för avgörande händelse) och utbetalningsdagen, som ofta infaller flera månader senare. Om stödmottagaren tillåts välja i vilken valuta stödet skall utbetalas efter dag för avgörande händelse, kan mottagaren dra fördel av växelkursutvecklingen. En sådan spekulativ ordning skulle medföra ökade offentliga utgifter. Förenade kungariket öppnade hösten 2000 för möjligheten att få betala ut marknadsprisstöd i euro. Dessa stöd betalas ut till handeln och industrin, men i nuläget finns ingen möjlighet för jordbrukare där att få direktstöd utbetalda i euro. Systemet kräver att stödmottagaren förbinder sig att få utbetalningarna i antingen euro eller pund för en ettårsperiod. Förbindelsen till att få utbetalningar i euro skall avse antingen bara exportbidragen, eller alla EU-finansierade marknadsprisstöd. Jordbruksnäringen Stöden inom jordbrukssektorn kan delas in i två grupper beroende på om mottagaren är handeln och industrin eller jordbrukarna. Som stöd till handel och industri räknas t.ex. interventionsåtgärder och exportbidrag. Som stöd till jordbrukare räknas bland annat arealersättning, djurbidrag, miljöersättning och strukturstöd. Ytterligare en uppdelning är i stöd som är helt respektive delvis finansierade av EU. Miljöersättningarna och strukturstöden är delvis finansierade av EU, medan övriga stöd är helt finansierade av EU. För jordbrukare och för handel och industri skulle möjligheten att få stöd utbetalda i euro kunna påverka t.ex. transaktionskostnader, konkurrens och handelsmöjligheter. Dessa effekter och deras storlek kan dock komma att skilja sig åt mellan dels handel och industri, och jordbrukare, dels små och stora företag. Stödutbetalningar i euro skulle kunna minska ett företags valutarisk i de fall företaget avser att ta lån, har lån eller har andra kostnader i euro, exempelvis genom köp av produktionsmedel i andra EU-länder. Myndigheterna och staten Om det blir möjligt att betala ut stöd i euro kommer detta att medföra ändrade rutiner för myndigheterna. Det administrativa systemet måste anpassas så att det kan hantera två valutor samtidigt. Det påverkar både den ekonomiska redovisningen och utbetalningsrutinerna. Den statliga redovisningen i Sverige måste vara i svenska kronor och stödutbetalningar redovisas i svenska kronor. Utgifter i annan valuta bokförs i svenska kronor enligt den växelkurs som gäller på utbetalningsdagen. Möjligheten till utbetalning av jordbruksstöd i euro kan medföra behov av ändrade rutiner och lagstiftning när det gäller t.ex. återkrav på stödutbetalningar i euro, eftersom växelkursen då sannolikt inte är densamma som på utbetalningsdagen. Uppdraget En utredare ges i uppdrag att analysera effekterna för jordbruksnäringen och samhället i övrigt av att jordbruksstöd skulle kunna betalas ut i euro. Utredaren skall också belysa effekterna av att endast stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken kan betalas ut i euro, medan andra stöd inte skall innefattas. Utredarens arbete skall utgöra ett underlag för regeringens bedömning av om ett system skall införas som ger möjlighet att betala ut jordbruksstöd i euro. Jordbruksnäringen Utredaren skall analysera konsekvenserna för jordbrukare och för handel och industri, dels av att möjligheten att betala ut i euro införs, dels av att Sverige avstår från denna möjlighet. Analysen skall bland annat omfatta hur t.ex. kostnader och intäkter, konkurrenssituation och handelsmöjligheter påverkas av de olika alternativen. Samtidigt skall efterfrågan på stödutbetalningar i euro hos jordbrukare och hos handel och industri redovisas. Myndigheterna och staten Utredaren skall redovisa bl.a. vilka administrativa förändringar och vilka kostnader och intäkter som skulle uppstå på myndigheterna och inom staten som en konsekvens av utbetalningsmöjligheter i euro. Flera myndigheter i Sverige skulle komma att påverkas om stödutbetalningar i euro skulle bli verklighet, t.ex. Statens jordbruksverk, länsstyrelserna, Riksskatteverket, Ekonomistyrningsverket och skattemyndigheterna. Utredaren skall också kartlägga för vilka stöd som en utbetalning i euro skulle medföra minst administrativa problem samt vilka för- och nackdelarna är med att låta endast vissa kunna utbetalas i euro. Detta skulle kunna innebära att man först ger möjligheten att få vissa administrativt "enklare" stöd utbetalda i euro, och senare eventuellt ger samma möjlighet för resterande stöd. Utredaren skall analysera administrativa konsekvenser och valutarisker avseende återkrav på stödutbetalningar i euro, eftersom växelkursen då inte behöver vara densamma som på utbetalningsdagen. Samhällsekonomisk analys Utredaren skall beräkna och redovisa de ekonomiska konsekvenserna för stat, företag och enskilda, samt de samhällsekonomiska konsekvenserna i övrigt av att införa möjligheten att betala ut jordbruksstöd i euro. När det gäller kostnadsökningar eller intäktsminskningar för staten skall utredaren föreslå finansiering. Andra icke-euroländer Utredaren skall även beskriva hur Danmark och Förenade kungariket hanterar frågan. Redovisning av uppdraget Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2001. (Jordbruksdepartementet)