Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Begränsning av alkoholbranschens sponsring inom idrotten, m.m., Dir. 2001:44
Departement: Socialdepartementet
Beslut: 2001-05-17
Beslut vid regeringssammanträde den 17 maj 2001. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppdrag att se över möjligheterna att begränsa alkoholindustrins sponsring inom idrotten. Utredaren skall även närmare överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att minska förekomsten av alkohol i samband med olika idrotts- och andra evenemang där ett stort antal barn och ungdomar deltar. Utredaren skall också närmare överväga vilka åtgärder som bör vidtas för att följa EU-kommissionens förslag till rådsrekommendation om barns och ungdomars alkoholkonsumtion som förväntas bli antagen av Ministerrådet i juni 2001. Utredaren skall också lämna förslag på en rättslig reglering som ger kommunerna en möjlighet att med rättsligt bindande verkan ange det antal serveringsställen som maximalt skall tillåtas ha serveringstid efter kl. 01.00 i kommunen. Bakgrund För att effektivt kunna begränsa alkoholens skadeverkningar måste samhället kunna förhindra att kommersiella vinstintressen på alkoholhandelsområdet ges fritt spelrum. Sociala och av folkhälsan motiverade alkoholpolitiska hänsyn måste vara vägledande vid marknadsföring och försäljning av alkoholdrycker. En fråga som kommit att diskuteras allt mer även internationellt är alkoholbranschens ökade sponsring av olika idrottsevenemang och idrottsklubbar för att marknadsföra ett varumärke. Idrotts- och supporterklubbar har i ökande grad blivit föremål för olika former av sponsring från alkoholbranschen genom t.ex. tröjreklam, klubbspecifika ölmärken och gratis distribution av olika reklamartiklar. Den ökade mediala uppmärksamheten på elitidrott, den ökade uppmärksamheten på supporterkulturen, gradvisa förändringar gällande attityder till alkohol är några av de faktorer som sammantaget kan ha bidragit till alkoholindustrins ökade intresse av sponsring inom idrotten. Utvecklingen har gått mycket snabbt och det finns därför ett behov av att se över denna fråga och diskutera vilka åtgärder som eventuellt behöver vidtas. En annan fråga är den utbredda förekomsten av alkohol vid olika idrottsevenemang med våld och andra ordningsstörningar som följd. I den deklaration som antogs vid WHO:s Europeiska ministerkonferens om unga och alkohol, som genomfördes i Stockholm den 19 - 21 februari 2001, har Sverige bl.a. förbundit sig att arbeta för att minimera påtryckningar på unga människor att dricka alkohol, särskilt när det gäller marknadsföring genom gratis distribution, reklam, sponsring och ökad tillgänglighet. Detta gäller särskilt i samband med speciella evenemang. EU - kommissionen har lämnat ett förslag (Kom (2000)736) till Ministerrådet om att anta en rekommendation om barns och ungdomars alkoholkonsumtion. Förslaget innehåller rekommendationer till medlemsländerna om att förbättra det hälsofrämjande arbetet samt utveckla lämpliga strukturer och normer för producenter och försäljare av alkoholhaltiga drycker i syfte att förebygga alkoholrelaterade problem hos barn och ungdomar. Gällande lagstiftning om alkoholreklam Särskilda regler för marknadsföring av alkoholdrycker till konsumenter finns i 4 kap. alkohollagen (1994:1738). Reglerna omfattar endast drycker som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol (jfr 1 kap. 3 § alkohollagen). Lättöl och lättcider är exempel på drycker med lägre alkoholhalt och som således inte omfattas av reglerna. Vid marknadsföring av alkoholdrycker får inte kommersiella annonser i tidningar, radio eller TV användas (reklam för s.k. folköl får dock förekomma i tidningar). Annonsförbudet är möjligt genom regleringen i 1 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen (TF) och 1 kap. 12 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), som anger att den grundlagsskyddade yttrande- och tryckfriheten inte hindrar att det i lag meddelas förbud mot kommersiella annonser i den mån de används vid marknadsföring av alkoholhaltiga drycker. Vid marknadsföring på annat sätt än genom kommersiella annonser i tidningar, radio eller TV ställs det i alkohollagen upp ett krav på särskild måttfullhet. Vad som är särskild måttfullhet har klargjorts främst genom Konsumentverkets riktlinjer på området (KOVFS 1979:5 och 6). Bl.a. anses det inte som måttfullt med film- eller direktreklam eller utomhusreklam t.ex. vid allmän idrottsplats inbegripet reklam vid sportevenemang som är öppet för allmänheten. Sådan reklam är således förbjuden. Riktlinjerna innebär i princip att reklam för spritdrycker, vin eller starköl endast är tillåten på försäljningsställen för alkoholdrycker samt i facktidskrifter som vänder sig huvudsakligen till näringsidkare i branschen. Alkohollagen innehåller också en särskild bestämmelse om att marknadsföring av alkoholdrycker inte får rikta sig särskilt till eller skildra barn och ungdomar. Enligt motiven till bestämmelsen (prop. 1998/99:134 s. 178) kan marknadsföringen anses rikta sig särskilt till barn och ungdomar om den har en sådan utformning att det kan antas att barn och ungdomar lätt lägger märke till den och kan påverkas av den. Alkoholbranschens sponsring inom idrotten En fråga som hänger nära samman med alkoholreklam är den om alkoholbranschens sponsring av idrottsevenemang och idrottsklubbar. Frågan är utomordentligt komplicerad och har inte heller varit föremål för några närmare överväganden i utredningssammanhang. I den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador som riksdagen antog den 21 februari 2001 tas frågan upp (prop. 2000/01:20, bet. 2000/01:SoU8, rskr. 2000/01:144). Regeringen tillkännagav där att den avser att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att närmare belysa möjligheterna att minska alkoholbranschens inflytande över idrotten. Framför allt borde inflytandet genom olika former av sponsring till inte minst ungdomsidrotten granskas. Utredaren skulle även få i uppdrag att närmare överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att minska förekomsten av alkohol överhuvudtaget i samband med olika idrottsevenemang. I förslaget till rådsrekommendation (Kom (2000)736) uppmanas EU:s medlemsländer att i samarbete med tillverkare och försäljare av alkoholdrycker se till att reklam eller sponsring i samband med idrotts- eller andra evenemang där ett stort antal barn och ungdomar deltar inte utformas eller marknadsförs på ett sätt som tilltalar barn och ungdom. Sena serveringstider Restaurangkulturen är viktig för allmänhetens attityder till alkohol. Servering av alkoholdrycker skall enligt alkohollagen ske med återhållsamhet och får inte föranleda olägenheter i fråga om ordning och nykterhet. Den svenska restaurangnäringen har därför en viktig roll att spela när det gäller att skapa förståelse för ett ansvarsfullt och måttligt bruk av alkoholdrycker. Nöjeslivet i städerna har på senare tid förskjutits mot en allt senare tid på dygnet. Detta påverkar självfallet olika restauranger att vilja hålla öppet längre än tidigare. Allmänt sett kan det sägas att en förskjutning mot senare serveringstider är en tydlig trend i hela riket. Regeringen har därför den 22 mars 2001 gett Folkhälsoinstitutet i uppdrag att i samarbete med företrädare för restaurangnäringen, de fackliga organisationerna, Rikspolisstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Svenska Kommunförbundet utarbeta ett gemensamt åtgärdsprogram. Programmet skall syfta till att åstadkomma en ansvarsfull hantering av alkoholdrycker på serveringsställen, tidigareläggning av restaurangvanor och till att motverka förekomsten av narkotika och illegalt spel på serveringsställen samt att förbereda övergången till rökfria serveringsställen. I regeringens proposition Vissa ändringar i alkohollagen (prop. 2000/01:97) föreslås att risken för alkoholpolitiska olägenheter skall vara vägledande för tillståndsmyndighetens prövning vid bestämmandet av serveringstid. Detta skall, bl.a. för att motverka obefogade överklaganden, framgå av själva lagtexten. Det skulle dock enligt regeringens uppfattning vara önskvärt om tillståndsmyndigheten, dvs. kommunen, med rättsligt bindande verkan hade befogenhet att ange det antal serveringsställen som maximalt kan tillåtas med sena serveringstider i kommunen. I propositionen konstateras att frågan om en sådan lagstiftning behöver utredas vidare innan regeringen är beredd att ta ställning. Uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppgift att se över möjligheterna att begränsa alkoholbranschens sponsring inom idrotten. Utredaren skall närmare kartlägga och beskriva alkoholbranschens sponsringsverksamhet inom idrotten. Särskild uppmärksamhet bör ägnas att kartlägga om sponsring riktas till ungdomsidrotten. Utredaren skall även kartlägga och beskriva förekomsten av alkohol i samband med olika idrotts- och andra evenemang där ett stort antal barn och ungdomar deltar. Utifrån detta underlag skall utredaren lämna förslag till åtgärder för att motverka våld och ordningsstörningar som har samband med förekomsten av alkohol. Åtgärdsförslagen bör diskuteras i den referensgrupp bestående av ungdomar som knutits till Kommittén som skall genomföra den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador (S 2001:02). Utredaren skall också närmare överväga vilka åtgärder som bör vidtas för att genomföra EU-kommissionens förslag till rådsrekommendation (Kom (2000)736) om barns och ungdomars alkoholkonsumtion som förväntas bli antagen av Ministerrådet i juni 2001. Kommunerna har fått det allt svårare att med hänvisning till alkoholpolitiska olägenheter begränsa antalet serveringsställen med sena serveringstider. Utredaren skall därför också med beaktande av internationell rätt lämna förslag till en rättslig reglering som skulle kunna möjliggöra för kommuner att med rättsligt bindande verkan fastslå det högsta antal serveringsställen med serveringstid efter klockan 01.00 som man kan tillåta. Utredaren skall i detta arbete även beakta intresset av goda etableringsförhållanden och fungerande konkurrens mellan serveringsställen. Utredaren skall därvid särskilt redovisa konsekvenserna för små företags villkor i enlighet med 15 § kommittéförordningen (1998:1474). Utredaren skall i denna del samråda med Näringslivets Nämnd för Regelgranskning. Redovisning av uppdraget Uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 2003. (Socialdepartementet)