Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Insatser för tillväxt och företagsutveckling på regional nivå, Dir. 2001:103
Departement: Näringsdepartementet
Beslut: 2001-11-22
Beslut vid regeringssammanträde den 22 november 2001. Sammanfattning av uppdraget Den statliga näringspolitiken syftar till att öka antalet nya och växande företag i hela landet. Särskilda insatser för företag och företagare finns även inom ramen för arbetsmarknads- och regionalpolitiken. Strukturomvandlingen i näringslivet och en snabb förändringstakt i ekonomin ökar behovet av att statens insatser för företagsutveckling anpassas till nya förutsättningar och används på ett sätt som stimulerar tillväxt och fler arbetstillfällen. En mängd aktörer, på olika nivåer, har skapats för att främja näringslivets utveckling genom information, rådgivning, utbildning och finansiering. Systemet är invecklat och delvis överlappande. Detta innebär svårigheter att styra och följa upp insatserna och att använda de samlade resurserna på ett kostnadseffektivt sätt. En särskild utredare tillkallas för att, efter samråd med berörda aktörer, lämna förslag till inriktning, effektivisering och organisering av statens insatser för företagsutveckling på regional nivå. Utredaren skall också lämna förslag om förhållandet mellan den regionala organisationen och det nationella kompetenscentrum för företagsutveckling som utgörs av Verket för Näringslivsutveckling och ALMI Företagspartner AB (NUTEK-ALMI). Bakgrund Globaliseringen och den snabba tekniska utvecklingen innebär nya förutsättningar för att främja tillväxt i små och medelstora företag. Konkurrensen hårdnar samtidigt som företagen i ökad utsträckning kan exportera och importera varor och tjänster. Detta ställer nya krav på politiken att generera tillväxt och nya arbetstillfällen samt på de spelregler som gäller för att främja en stabil bas för ny- och småföretagandet. Samtidigt som marknaderna internationaliseras och viktiga produktionsresurser blir allt mer lättrörliga tenderar den lokala miljön att bli allt viktigare för ett företags konkurrenskraft. Företagens innovationsförmåga kan öka om en fungerande kunskapsöverföring och samspel mellan företag och organisationer i den lokala miljön kommer till stånd. I Sverige finns ett antal internationellt konkurrenskraftiga kluster som ofta har sitt ursprung eller sin kärnverksamhet i ett geografiskt avgränsat område. Forskningen har klarlagt att företagande och entreprenörskap är väsentligt för ökad sysselsättning och tillväxt. Utredningen Statens åtgärder för fler och växande företag drar slutsatsen att Sverige har ett för litet näringsliv och att för få människor är intresserade av att starta företag. Detta understryks även av att Sverige har en låg andel nyföretagare och småföretag i ett internationellt perspektiv. Arbetet för ett gott företagsklimat är inriktat på att skapa enkla och överskådliga regler, god kapitalförsörjning, tillgång till enkel och begriplig information samt sunda konkurrensförhållanden. Vid sidan av nuvarande näringspolitiska åtgärder görs väsentliga insatser för företag och företagare inom ramen för arbetsmarknads- och regionalpolitiken. Inom dessa områden är utgångspunkten regionens och individens särskilda förutsättningar och behov. Flera aktörer främjar näringslivets utveckling på regional och lokal nivå och finansieras i olika utsträckning med statliga medel. Verksamheterna bedrivs i myndighets-, stiftelse- eller bolagsform. Nyligen genomförda förändringar För att effektivisera, renodla och koncentrera de statliga insatserna inom det näringspolitiska området och samtidigt öka samspelet med det regionala och lokala näringslivet och partnerskapen för tillväxtavtalen infördes en ny myndighetsstruktur på nationell nivå 1 januari 2001 (prop. 1999/2000:71 Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken, bet. 1999/2000:NU17, rskr. 1999/2000:258). Verket för Näringslivsutveckling, NUTEK, inrättades för att tillsammans med ALMI Företagspartner AB utgöra ett kompetenscentrum (NUTEK-ALMI) för företagsutveckling, entreprenörskap och finansiering med fokus på företagens och företagarens behov. Samordningen av verksamheterna innebär att en central funktion skapas, med verksamheter inom såväl finansiering - bidrag och lån - som näringslivsfrämjande åtgärder i övrigt, d.v.s. samma verksamheter som är kärnan i de regionala bolagen. Det är regeringens avsikt att integrationen (NUTEK och ALMI Företagspartner) på nationell nivå skall fullföljas i enlighet med riksdagens beslut. Vidare inrättades Verket för Innovationssystem, VINNOVA, med ansvar för finansiering av forskning och utveckling inom teknik, kommunikation, arbetsliv och arbetsmarknad samt Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, med ansvar för analyser, omvärldsbevakning och utvärderingar. De viktigaste aktörerna och insatserna De viktigaste statliga insatserna avseende företagsutveckling på regional nivå sker via ALMI Företagspartner AB (ALMI), länsstyrelserna, självstyrelseorganen, Stiftelsen Norrlandsfonden, länsarbetsnämnder/arbetsförmedlingar, Lokala Kooperativa Utvecklingscentra (LKU) och Industriella Utvecklingscentra (IUC). På central nivå bör i första hand nämnas NUTEK-ALMI samt med delvis regional förankring stiftelsen Industrifonden och stiftelsen Innovationscentrum. De regionala ALMI-bolagen, till 51% ägda av det statligt helägda moderbolaget ALMI Företagspartner AB och till 49% av resp. landsting, lämnar olika former av främst lån och garantier. Under år 2000 uppgick summan av beviljade lån till ca 800 miljoner kronor varav en betydande del utgörs av "tillväxtlån", men omfattar även lån som riktar sig till kvinnor och ungdomar (se vidare förordning (1994:1100) om statlig finansiering genom regionala utvecklingsbolag). I samtliga län har länsstyrelserna, och i försökslänen självstyrelseorganen, möjlighet att med medel från det s.k. länsanslaget bevilja olika former av finansiering, främst i form av företagsstöd och projektmedel, för näringslivsutveckling. Anslaget fördelas av regeringen efter regionalpolitiska prioriteringar, vilket innebär att de nordliga länen och län i övrigt med svag tillväxt har betydligt större anslag än övriga. År 2000 förekom stöd till företag i samtliga län förutom Jönköpings och Hallands län. Följande selektiva stödformer, med olika geografiska förutsättningar, kan beviljas på regional nivå · regionalt utvecklingsbidrag och sysselsättningsbidrag i de regioner som ingår i det nationella stödområdet, vilket fastställs av EG-kommissionen, · landsbygdsbidrag och landsbygdslån som beslutas av länsstyrelser respektive självstyrelseorgan i områden som definieras av respektive organ och · småföretagsstöd (regeringen har i prop. 2001/02:4 föreslagit att stödet slopas) och såddkapital som kan beviljas utan geografiska begränsningar. År 2000 beviljades stöd enligt dessa former på sammanlagt ca 740 miljoner kronor exkl. medel från EG:s strukturfonder. Vid sidan av dessa stödformer kan länsstyrelser och självstyrelseorgan också bevilja stöd till olika företags- och näringslivsfrämjande projekt. EG:s strukturfonder omfattar ett stort antal program. Mål 1 och 2 är geografiskt avgränsade. Den sammanlagda årliga budgeten för de geografiskt avgränsade programmen från EG uppgår till över 1 400 miljoner kronor som skall samfinansieras med minst samma belopp från nationella offentliga aktörer. Därtill kommer också privat medfinansiering. Programmen är till övervägande delen inriktade på insatser för att främja företags- och näringslivsutveckling. Beroende på programmens inriktning används medlen bl.a. till att finansiera de ovan nämnda företagsstöden. Därutöver finns insatser för kompetensutveckling och infrastruktur. Beslut fattas av strukturfondsdelegationer inom sex av landets länsstyrelser (Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Gävleborgs, Örebro och Jönköpings län). EG:s strukturfondsprogram mål 3 är ett nationellt program vars övergripande strategi är att stärka individens ställning på arbetsmarknaden genom kompetensutveckling av såväl arbetslösa som sysselsatta. Programmets årliga budget på över 900 miljoner kronor skall samfinansieras. Beslut fattas av ESF-rådets regionala enheter efter samråd med de regionala partnerskapen. I de fem nordliga länen förfogar stiftelsen Norrlandsfonden över samma typ av finansiella instrument som ALMI- lån och garantier. År 2000 var omfattningen ca 190 miljoner kronor. På grund av Norrlandsfonden och de regionalpolitiska åtgärder som vidtas i området var ALMIs långivning i dessa län - sammantaget ca 170 miljoner kronor - relativt lägre än i andra län. Antalet deltagare i det arbetsmarknadspolitiska programmet Stöd till start av näringsverksamhet ökade kraftigt från ett par tusen under början av 1990-talet till runt 20 000 under andra hälften av 1990-talet. Det förhållandevis gynnsamma arbetsmarknadsläget har gjort att omfattningen nu minskat betydligt. År 2000 beslutade arbetsförmedlingarna om stöd till 13 000 personer till en sammanlagd kostnad av 1 100 miljoner kronor. Idag finns ca 100 kooperativa rådgivare i Sverige som arbetar med att ge information och råd till människor som vill starta och driva företag i kooperativ form. Dessa rådgivare är anställda på landets 24 Lokala kooperativa utvecklingscentrum, LKU. Staten finansierar verksamheten med cirka 20 miljoner kronor per år. IUC (Industriella utvecklings centra) har av staten fått i uppdrag att genomföra uppsökande verksamhet, produktutvecklings- och avknoppningsinsatser i små och medelstora företag, det sk UPA-uppdraget. IUC-bolagen har en konstruktion med kollektivt regionalt delägarskap. För närvarande är ca 700 småföretag, 50 storföretag, ett flertal företagarföreningar och 105 övriga, t.ex. kommuner, fackföreningar, universitet och ALMI-bolag, delägare i IUC-bolagen. I december år 2000 fanns det 21 IUC-bolag inom ett brett område från teknik till musik. En del bedriver verksamhet som delvis överlappar andra aktörers. De senaste sju IUC-bolagen tillkom år 2000 på initiativ från musik- och upplevelsebranschen och träindustribranschen. Under år 2000 genomfördes uppdrag för 110 miljoner kronor. För 2001 har 65 miljoner anslagits för UPA-uppdrag. På central nivå kan NUTEK bevilja regionalt utvecklingsbidrag och sysselsättningsbidrag till större projekt. Verket beslutar också om såddkapital till teknikintensiva projekt i tidiga skeden med hög risk. Genom samarbetsavtal mellan NUTEK-ALMI och stiftelsen Industrifonden resp. stiftelsen Innovationscentrum avser parterna att öka samverkan kring finansiering i bl.a. tidiga skeden. Detta innebär konkret att Industrifonden fr.o.m. 1 januari 2002 övertar finansieringsansvaret för lån till teknikbaserade företag i tidiga skeden och finansiering av företag i tidig tillväxtfas. Beredningen av ärendena sker inom NUTEK-ALMI. Vid sidan av ovan nämnda aktörer, som är direkt föremål för översynen, verkar helt eller delvis statligt finansierade verksamheter som baseras på att främja kunskapsintensivt företagande genom forskning och innovationer, såsom högskolor och universitet (teknopoler, drivhus o.dyl.), forskningsinstitut, teknikmäklare, teknikparker och Innovation Relay Center (IRC). Dagens system för att främja företagandet på regional nivå är invecklat och delvis överlappande och brister i helhetssyn. Detta innebär svårigheter att styra och följa upp insatserna samt att anpassa dem till nya och snabbt föränderliga förutsättningar. Riktlinjer I propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop.2001/02:4) redovisar regeringen ett antal förslag och bedömningar rörande statens roll och den framtida inriktningen av de företagsutvecklande åtgärderna. Följande riktlinjer som redovisas i propositionen skall vara vägledande även för översynen av de regionala verksamheterna. · Åtgärderna skall vara marknadskompletterande. Statens roll skall vara tydlig och väl motiverad. I de delar där staten har vissa intressen men inte måste vara utförare, bör beställarrollen utvecklas. · Åtgärderna skall utformas och tillämpas så att snedvridning av konkurrensen undviks. · Prioriteringarna i ett nationellt perspektiv bör göras tydligare. Generellt sett bör insatserna riktas till företag och företagare i tidiga skeden, till grupper som har högre trösklar till företagande och till de regioner där marknaden inte fungerar tillfredsställande. · Antalet åtgärder bör efter hand kunna minskas och hanteringen förenklas och samordnas för att ge ökad effektivitet. · Förutsättningen för företagsutveckling varierar mellan regioner. Åtgärdernas omfattning och sammansättning bör påverkas av regionala förutsättningar och prioriteringar. · Åtgärderna bör i ökad utsträckning präglas av att företag betraktas som delar av system - innovationssystem och kluster. · Åtgärderna skall löpande följas upp, utvärderas och omprövas. Syftet med de förändringar som genomförts och det fortsatta förändringsarbetet, är att främja en tillväxtorienterad användning av statens resurser utifrån en allt större förändringstakt i ekonomin samt att tydliggöra statens roll. Insatserna måste prioriteras och samordnas på ett mer effektivt sätt. En övergripande utgångspunkt för ekonomisk hjälp och stöd till företag skall vara att företag i första hand skall utnyttja den reguljära kapitalmarknaden. Härefter bör olika typer av återbetalningsbara låneformer användas. I sista hand bör direkta statliga bidrag komma ifråga. Vidare uttalas att regeringens ambition är att utveckla en sammanhållen politik för en hållbar regional utveckling, där nationella sektorsmål och prioriteringar på ett systematiskt sätt kan utformas också utifrån skilda regionala behov och förutsättningar, i fortsatt dialog med kommuner, landsting och näringslivets företrädare. Behoven av genomslag för nationella mål, att det finns garantier för likvärdiga förutsättningar samt att verksamheten bedrivs på ett rättssäkert sätt ligger självfallet fast. En utvecklad helhetssyn innebär att de myndigheter och organisationer som företräder de olika politikområdena bör gemensamt analysera hur deras samlade insatser påverkar en regions utvecklingsförutsättningar. I propositionen Regional samverkan och statlig länsförvaltning (prop.2001/02:7) föreslår regeringen en förändrad ansvarsfördelning mellan stat och kommun rörande vissa frågor om regional utveckling. Vad gäller företagsfinansiering redovisas riktlinjer som innebär att dessa beslut bör fattas av statliga organ. I de fyra län, Kalmar, Gotland, Skåne och Västra Götaland, som omfattas av nuvarande försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning skall dock ansvaret för beslut om regionalpolitiska företagsstöd åvila kommunala organ under kommande mandatperiod i avvaktan på en utvärdering. Regeringens bedömning i propositionen är att en sammanhållen, effektiv statlig länsförvaltning är ett prioriterat intresse vid organisering av den regionala statsförvaltningen. Regeringen kommer noga att pröva om nya fristående regionala myndigheter måste bildas för att skapa en effektiv myndighetsstruktur. Avgränsningar Översynen skall i första hand inriktas på · verksamhet hos länsstyrelserna och, i de nuvarande försökslänen, hos samverkansorganen i form av att bevilja regionalt utvecklingsbidrag, sysselsättningsbidrag, landsbygdsbidrag, landsbygdslån och såddkapital, · den verksamhet som utförs av ALMI Företagspartner AB:s dotterbolag i form av att bevilja lån, lånegaranti, garanti för bankgaranti, utvecklingskapital, nyföretagarlån, företagarlån till kvinnor och designbidrag, · de övriga näraliggande uppgifterna, t.ex. i form av information och rådgivning som främst handhas av ALMI Företagspartner AB, · det statliga uppdraget till IUC bolagen och · den verksamhet med kapitalförsörjning främst i tidiga skeden som NUTEK-ALMI, Industrifonden och Innovationscentrum bedriver. Uppdraget Utifrån de redovisade riktlinjerna för översynen skall förslag lämnas till inriktning, effektivisering och organisering av statens insatser för företagsutveckling på regional nivå. Därvid bör följande frågor övervägas. Åtgärdernas inriktning Utredaren skall, med utgångspunkt i förslagen och bedömningarna i nämnda propositioner, prop. 2001/02:4 och prop. 2001/02:7, bedöma vilka insatser för företagsutveckling som bäst främjar tillväxt och fler jobb genom en ökad andel ny- och småföretagande i olika regioner. Förslagen skall omfatta företagandets behov och beakta möjligheten att genom företagsutvecklingsinsatser stärka samspelet mellan företag liksom mellan företag och andra aktörer i samhället. Finansiering och rådgivning Utredaren skall lämna förslag som beaktar möjligheterna till medfinansiering till strukturfondsmedel som kan användas för finansiering av riskkapital i småföretag. Staten skall i minskad omfattning tillhandahålla eller finansiera affärsrådgivningsinsatser. De regionala skillnaderna inom detta område är dock avsevärda. Utredaren skall utgå ifrån att de statliga insatserna för affärsrådgivning skall vara ett komplement till den privata marknaden. Utredaren skall vidare samråda med arbetsgruppen, inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet), som arbetar med förslag till utformning av ett nytt lånegarantisystem. Organisationsfrågor Utredaren skall efter samråd med berörda aktörer lämna förslag till hur statens verksamhet på regional nivå bör organiseras. Utredaren skall därvid överväga för- och nackdelar med att, de under utgångspunkter för översynen nämnda lånen och bidragen till företagande hanteras inom samma organisation. Utredaren skall också överväga om och i så fall i vilka avseenden regionala variationer i den statliga organisationen kan vara lämpliga. Utredaren skall i arbetet överväga vilka förslag som kan aktualiseras på grund av den av Norrlandsfonden överlämnade rapporten - kraftsamling för Norrlands inland. Vidare skall övervägas om det finns behov av regional täckning som omfattar ett större område än ett län. Förslaget skall ta hänsyn till dagens resurser och prioriteringar skall ske inom ramen för dessa. I förslaget skall även skälen för och emot myndighets- och bolagsformen belysas. En övervägande del av de företagsinriktade besluten är idag decentraliserade. Regeringskansliet (Näringsdepartementet) kommer under våren 2002 att inleda ett arbete med att se över de regionalpolitiska stödordningarna. Utredaren skall samråda med Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i denna fråga. Utredaren skall också överväga om ytterligare samverkan kan ske mellan NUTEK-ALMI, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Innovationscentrum. Utredaren skall lämna förslag på formerna för kopplingen mellan central och regional nivå. En utgångspunkt är att förändringarna skall syfta till ett mer företagsanpassat system som dessutom ger möjligheter till effektivare styrning, bättre uppföljning och möjligheter till prioriteringar. I samband med översynen av de företagsinriktade insatserna skall utredaren överväga i vilken utsträckning insatserna skulle kunna utföras av privata aktörer på uppdrag av staten. Utredaren skall, efter samråd med stiftelsen Norrlandsfonden, föreslå lämpliga former för samarbete med övriga centrala och regionala aktörer med näraliggande verksamhet. En fråga är vidare vilken roll staten skall ha gentemot IUC-bolagen i ett längre perspektiv och hur ett sådant eventuellt engagemang i så fall skall finansieras. Utredaren skall lämna förslag på hur den statliga uppdragsverksamhet som idag utförs av IUC långsiktigt skall hanteras. Vid sidan av NUTEK-ALMI finns centrala organ som har viktiga funktioner inom området, t.ex. VINNOVA, ITPS, ISA och Exportrådet. Utredaren skall, efter samråd med dessa organ, överväga behovet av en organiserad kontaktpunkt på regional nivå. Överväganden skall också göras om relationen mellan de nämnda statliga åtgärderna och hur de organiseras och vissa andra statligt finansierade åtgärder, i första hand via Lokala kooperativa utvecklingscentra (LKU). Uppdragets genomförande I uppdraget ingår att samråda med företrädare för länsstyrelser, självstyrelseorgan, Verket för näringslivsutveckling, ALMI- bolag och länsarbetsnämnder. Vidare bör i relevanta fall samråd ske med aktörer som ingår i partnerskapen för tillväxtavtal, strukturfonder, näringslivsorganisationer samt kommuner som har tecknat lokalt utvecklingsavtal inom ramen för den nationella storstadspolitiken. I uppdraget ingår vidare att föra förhandlingar med Landstingsförbundet, landstingen och Göteborgs kommun med anledning av att nuvarande avtal avseende ALMI Företagspartner ABs dotterbolag löper ut den 31 december 2002. Utredarens överväganden skall utmynna i ett samlat förslag till inriktning, effektivisering och organisation av statens insatser för företagsutveckling på regional nivå. Förändringar som kan bli aktuella bör kunna genomföras 1 januari 2003. En slutrapport skall lämnas senast 1 november 2002. Utredaren skall fortlöpande samråda med Regeringskansliet/ Näringsdepartementet. Övrigt Utredaren skall, om förslagen skulle komma att kräva detta, göra en konsekvensredovisning rörande förändringen för de anställda, kostnaderna för detta och fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Utredaren skall också, om förslagen skulle komma att kräva detta, informera arbetsmarknadens parter om arbetet och ge dem tillfälle att framföra sina synpunkter. Vidare skall utredaren samråda med Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och Riksrevisionsverket. Utredaren skall, vad gäller redovisning av förslagets konsekvenser för små företag, samråda med Näringslivets nämnd för regelgranskning (NNR). (Näringsdepartementet)