Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Nämndemän - rekrytering m.m., Dir. 2000:79
Departement: Justitiedepartementet
Beslut: 2000-11-23
Dir. 2000:79 Beslut vid regeringssammanträde den 23 november 2000. Sammanfattning av uppdraget En kommitté med parlamentariskt inslag tillsätts för att se över rekryteringen av nämndemän i syfte att nå en än mer allsidig rekrytering. I uppdraget ingår att se över de olika faktorer som påverkar möjligheterna att åstadkomma en sådan allsidighet. Kommittén skall också lämna förslag på hur en nämndemans lämplighet för tjänstgöringen bör prövas. Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2002. Nämndemän i domstol Lekmannamedverkan vid de svenska domstolarna har gamla traditioner. Nämndemän deltar i flertalet brottmål i tingsrätten och i vissa familjemål. I länsrätten deltar nämndemän i alla de mål som innebär administrativa frihetsberövanden samt även i många andra måltyper. I hovrätten förekommer nämndemän i de flesta brottmål och familjemål. I kammarrätten medverkar nämndemän i mindre omfattning än i länsrätten. Nämndemännen utses genom val som förrättas av kommun- eller landstingsfullmäktige, 4 kap. 7 § rättegångsbalken och 19 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Valbar till nämndeman är varje myndig svensk medborgare som är folkbokförd inom respektive domstols domkrets. I 4 kap. 6 § rättegångsbalken och i 20 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar anges vilka medborgare som inte är valbara till nämndemän. Det gäller t.ex. lagfarna domare samt poliser och advokater. En nämndeman väljs för fyra år, 4 kap. 8 § rättegångsbalken och 21 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Det finns inga begränsningar när det gäller antalet tjänstgöringsperioder som en medborgare får väljas till nämndeman. När nämndemän fullgör sina uppdrag ersätts de för förlorad arbetsinkomst och får dessutom i vissa fall ett arvode för förberedelsearbete. De nämndemän som inte förlorar arbetsinkomst till följd av uppdraget får 300 kronor per dag i arvode (förordningen [1982:814] om ersättning till nämndemän och vissa andra uppdragstagare inom domstolsväsendet m.m.). När det gäller frågor om utbildning och information har regeringen ändrat i domstolarnas instruktioner så att lagmännen vid tingsrätterna respektive länsrätterna samt hovrätterna och kammarrätterna, efter samråd med Domstolsverket, skall svara för att nämndemännen får introduktionsutbildning och regelbunden information (SFS 1999:85-88). Regeringens utgångspunkter Det råder en bred politisk enighet om att nämndemannamedverkan i våra domstolar är av stort värde av flera skäl. Nämndemännens medverkan är en garanti för att verksamheten vid domstolarna ligger i linje med allmänna värderingar i samhället. Nämndemännens medverkan bidrar också till att medborgarnas förtroende för domstolarnas verksamhet upprätthålls. En annan viktig faktor är att nämndemännens medverkan i våra domstolar bidrar till att tillgodose medborgarnas intresse av insyn i den dömande verksamheten. Mot denna bakgrund är det viktigt att bevara och utveckla nämndemannainstitutet och säkerställa att lekmannainflytandet i den dömande verksamheten också i framtiden har allmänhetens förtroende och legitimitet. Bredare rekrytering behövs Nämndemannasystemet har kritiserats för att rekryteringen av nämndemän inte speglar sammansättningen av befolkningen med avseende på ålder liksom social och etnisk bakgrund. Regeringen gör den bedömningen att det är viktigt att stärka nämndemannainstitutets ställning. För att fylla sin roll att upprätthålla medborgarnas förtroende för och insyn i domstolarnas verksamhet är det viktigt att engagera fler medborgare i uppdraget som nämndeman. De erfarenheter nämndemännen har från olika samhällsområden är värdefulla för domstolsväsendet samtidigt som de insikter en nämndeman får genom sitt uppdrag ofta utgör en tillgång för annat samhällsarbete. Det är alltså viktigt att uppdraget att vara nämndeman ges till en krets medborgare som i så hög grad som möjligt svarar mot ett folkgenomsnitt såvitt avser kön, ålder och bakgrund. Det finns anledning att anta att det råder brister i flera av dessa avseenden. Särskilt nämndemännens ålder har diskuterats. Av nämndemännen är 45 procent över 60 år. Endast ca 8 procent av nämndemännen är i åldersgruppen 20-39 år. Nämndemännen utgör såsom allmänhetens representanter en länk mellan domstolarna och det omgivande lokalsamhället. Det är därför naturligt att behålla en ordning där kommunala och landstingskommunala församlingar väljer nämndemän. Det förtjänar att understrykas att nämndemannauppdraget redan med dagens regler inte fordrar att nämndemannen har partipolitisk bakgrund. Uppdraget bör cirkulera Om samma nämndeman tjänstgör under långa perioder och rekryteringsbasen är smal kan nämndemännens legitimitet som lekmän och representanter för allmänheten komma att urholkas. De blir en del av systemet och får svårare att fylla sin roll som länk mellan domstolarna och medborgarna. Det är därför önskvärt att uppdraget som nämndeman cirkulerar i större utsträckning än vad som sker i dag. Att fler medborgare tjänstgör som nämndemän men under mer begränsade perioder kan bidra till att stärka förtroendet för domstolarnas verksamhet. Ersättningssystemets betydelse vid rekryteringen För att säkerställa en allsidigt sammansättning av nämndemännen och för att engagera fler medborgare som nämndemän måste ersättningssystemet utformas på ett sätt som inte motverkar rekryteringen, samtidigt som ersättningen skall spegla det förhållandet att uppdraget som nämndeman är ett lekmannauppdrag. I debatten förs det ofta fram att ersättningen är för låg för att medborgarna skall acceptera uppdrag som nämndemän i den utsträckning som är önskvärd. Nämndemännens ekonomiska villkor har under senare år förbättrats. Från och med den 1 januari 1999 får en nämndeman full ersättning för förlorad arbetsinkomst. Begränsningen av ersättningen till högst 700 kr per sammanträdesdag har alltså avskaffats. Detta innebär att ingen längre förlorar ekonomiskt på att vara nämndeman. För nämndemän i kammarrätt har arvode för förberedelsearbete införts. Nämndemans lämplighet för uppdraget Regeringen konstaterar att något krav på lämplighet för att tjänstgöra som nämndeman inte har uppställts, eftersom det har förutsatts att endast personer som är lämpade för uppdraget väljs. Även om den förutsättningen uppfylls kan det naturligtvis uppkomma något under tjänstgöringstiden som gör att den valde inte längre framstår som lämplig, t.ex. att han eller hon gjort sig skyldig till brott. Det saknas i dag klara regler för hur en sådan situation skall hanteras. Uppdraget En kommitté ges uppdraget att se över ordningen för rekrytering av nämndemän. I syfte att åstadkomma en mer allsidig sammansättning av nämndemännen skall kommittén överväga hur man i högre grad än i dag skall kunna rekrytera nämndemän som inte har bakgrund i partipolitisk verksamhet. För att säkerställa att uppdraget som nämndeman cirkulerar i betydligt större omfattning än i dag, att sammansättningen av nämndemännen speglar befolkningen och att samtliga delar av en domstols upptagningsområde (domkrets) blir representerat, skall kommittén överväga vilka förändringar av regelverket som krävs och vilka övriga insatser som är nödvändiga. Kommittén bör särskilt överväga om en begränsning av valbarheten som nämndeman till exempelvis två mandatperioder skall införas. I uppdraget ingår att lämna förslag som möjliggör en allsidigare och bredare rekrytering av nämndemän. Förslagen skall syfta till att bevara och utveckla nämndemannainstitutet och säkerställa att lekmannainflytandet i den dömande verksamheten också i framtiden har allmänhetens förtroende och legitimitet. I uppdraget ingår vidare att pröva ersättningsreglerna för nämndemän. Kommittén skall utreda och lämna förslag om hur man skall hantera en situation när något inträffar eller framkommer som gör att den valde inte längre framstår som lämplig för uppdraget. Kommittén skall lämna de lagförslag och förslag i övrigt som kommittén anser behövs. Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2002. (Justitiedepartementet)