Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 2000:61 Beslut vid regeringssammanträde den 21 september 2000 Sammanfattning av uppdraget 1999 års författningsutredning (Ju 1999:13) får i särskilt uppdrag att lämna förslag till en ny bestämmelse i regeringsformen som skall reglera regeringens skyldighet att informera och samråda med riksdagen i EU-frågor. Kommitténs nuvarande uppdrag Den 2 september 1999 beslutade regeringen att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté för att utreda vissa frågor som rör regeringsformen (dir. 1999:71). Kommittén har antagit namnet 1999 års författningsutredning. Kommittén har i uppgift att lämna förslag till ny lydelse av bestämmelsen om skydd för egendom i 2 kap. 18 § andra stycket regeringsformen. Kommittén skall föreslå en utformning av bestämmelsen som ger ett klart uttryck för lagstiftarens avsikt. Vidare skall kommittén utreda förutsättningarna för att införa en möjlighet för riksdagen att på begäran av regeringen på förhand lämna sitt godkännande till att regeringen ingår en viss internationell överenskommelse som ännu inte finns i slutligt skick. Kommittén skall också närmare analysera om utvecklingen av samarbetet inom Europeiska unionen går mot en minskad uppdelning mellan en gemenskapsdel och övriga delar av unionssamarbetet och i samband med detta också överväga om det kan finnas anledning att ändra ordalydelsen av 10 kap. 5 § första stycket regeringsformen. Efter överläggningar inom en arbetsgrupp med företrädare för riksdagspartierna beslutade regeringen den 16 mars 2000 att ge kommittén tilläggsdirektiv (dir. 2000:21). I tilläggsdirektiven ges kommittén i uppdrag att utreda frågorna om skilda valdagar och vårval, att överväga om de tre största valkretsarna bör minskas, att se över partibegreppet i 3 kap. 7 § regeringsformen samt att överväga vilken giltighet valsedlar som saknar partibeteckning skall ha. Slutligen skall kommittén föreslå hur skyddet för miljön samt funktionshindrades och andra utsatta gruppers delaktighet och jämlikhet i samhället skall regleras i 1 kap. 2 § regeringsformen. Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2000 med undantag av valfrågorna som skall redovisas senast den 30 april 2002. Samverkan mellan riksdagen och regeringen i EU-frågor Bakgrund I samband med Sveriges anslutning till Europeiska unionen infördes i riksdagsordningen (RO) bestämmelser som reglerar samverkan mellan riksdagen och regeringen i frågor som rör Europeiska unionen (prop. 1994/95:19, 1994/95:TK1, bet. 1994/95:KU22, rskr. 1994/95:65 och 66). Bestämmelserna var till en början spridda på olika ställen i RO men samlades genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1997 i ett nytt 10 kap. (bet. 1996/97:KU2, rskr. 1996/97:74, 75 och 76). Enligt 10 kap. 1 § RO skall regeringen bl.a. fortlöpande informera riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen och enligt 10 kap. 4 § RO skall riksdagen, för samråd med regeringen i frågor som gäller Europeiska unionen, inom sig tillsätta en nämnd för Europeiska unionen (EU-nämnden). Frågan om huruvida regeringens skyldighet att informera och samråda med riksdagen i EU-frågor bör regleras i grundlag har övervägts vid flera tillfällen. Grundlagsutredningen inför EG, som förutsatte att informations- och samrådsplikten skulle komma till uttryck i riksdagsordningen, anförde att det sedan ytterligare erfarenheter vunnits av EG-samarbetet kunde övervägas om informations- och samrådsplikten borde framgå av regeringsformen (SOU 1993:14, s. 243). Vidare har konstitutionsutskottet vid flera tillfällen uttalat att bestämmelserna om regeringens skyldighet att informera och samråda med riksdagen i EU-frågor är av sådan vikt att en reglering i grundlag kan motiveras (bet. 1994/95:KU22 och 1996/97:KU2). Något förslag om detta har emellertid inte lagts fram. Riksdagskommitténs referensgrupp för riksdagens hantering av EU-frågor I december 1998 beslutade talmanskonferensen att tillkalla en kommitté med parlamentarisk sammansättning med uppdrag att se över och utvärdera vissa frågor som rör riksdagens arbetsformer. Kommittén utsåg en referensgrupp rörande riksdagens hantering av EU-frågor. Samtliga riksdagspartier har varit representerade i referensgruppen som i juni 2000 lämnade en slutrapport till kommittén. Referensgruppen anför i slutrapporten att bestämmelserna om samverkan mellan riksdag och regering är av mycket stor betydelse för möjligheterna för riksdagen att påverka utvecklingen inom de områden som samarbetet i EU avser. Referensgruppen anför vidare att eftersom de EU-frågor som leder fram till bindande normgivning inte är rent utrikespolitiska utan ofta rör inrikespolitiska förhållanden motiverar detta att riksdagen ges ett ännu starkare inflytande över EU-frågorna än över den traditionella utrikespolitiken. Ett sätt att markera den starka ställning som riksdagen bör ha i dessa frågor är, enligt referensgruppen, att riksdagens roll regleras i regeringsformen. Mot denna bakgrund föreslår referensgruppen att regeringens skyldighet att informera och samråda med riksdagen i EU- frågor skall regleras i en särskild bestämmelse i 10 kap. regeringsformen. Referensgruppen framhåller att förslaget i sig inte innebär någon ändring av gällande regler utan är ett sätt att markera frågans vikt. Enligt referensgruppen syftar förslaget inte heller till att ändra den praxis som har utvecklats i förhållandet mellan riksdag och regering i EU-frågor. När det gäller frågan hur lagstiftningen skall hanteras anser referensgruppen att regeringen skall ta initiativ till en samordning mellan referensgruppens förslag och författningsutredningen. Riksdagskommittén, som enhälligt ställt sig bakom referensgruppens förslag, har genom talmannen överlämnat frågan till regeringen (Ju2000/3003). Uppdraget Författningsutredningen får i särskilt uppdrag att lämna förslag till en ny bestämmelse i 10 kap. regeringsformen som skall reglera regeringens skyldighet att informera och samråda med riksdagen i EU-frågor. Utgångspunkten för uppdraget är att den skyldighet för regeringen att informera och samråda med riksdagen i EU-frågor som för närvarande följer av riksdagsordningens bestämmelser oförändrad skall föras över till regeringsformen. Bestämmelsen skall vara övergripande och inte reglera vilket riksdagsorgan som regeringen skall samråda med. De närmare bestämmelserna om hanteringen i riksdagen bör även i fortsättningen meddelas i riksdagsordningen. I referensgruppens slutrapport finns förslag till reglering som bör vara av intresse för kommittén. Författningsutredningen skall föreslå de grundlagsändringar och andra lagändringar som den finner motiverade. Författningsutredningen skall redovisa sitt arbete i denna del senast den 31 december 2000. (Justitiedepartementet)