Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 2000:48 Beslut vid regeringssammanträde den 15 juni 2000. Sammanfattning av uppdraget En nationalkommitté tillkallas för att ytterligare förankra, samordna och utveckla arbetet med Sveriges åtaganden inom Agenda 21 och Habitatagendan. Uppdraget innebär att nationalkommittén skall överta den nuvarande samordnarens uppgifter. Nationalkommittén skall samordna det svenska arbetet med dels Agenda 21 och hållbar utveckling, dels de åtaganden som ryms inom Habitatagendan. I uppdraget ingår att lämna underlag till redovisningen till FN:s uppföljningsmöten om Habitatagendan år 2001 och om Agenda 21 år 2002. I uppdraget ingår också att följa och stimulera det fortsatta Habitat- och Agenda 21-arbetet och därvid på lämpligt sätt samarbeta med berörda myndigheter, kommuner, ideella organisationer och med näringslivet. Vidare ingår att ta del av relevanta delar av de lokala investeringsprogrammen, de lokala utvecklingsavtalen, de regionala tillväxtavtalen samt av arbetet inom Agenda 21 för Östersjöområdet - Baltic 21 och av det arbete inom EU som rör hållbar stadsutveckling. Biståndets roll för hållbar utveckling skall tas i beaktande. Den rådgivande referensgruppen Forum för ekologisk omställning (FORUM- gruppen) skall ersättas av en rådgivande expertgrupp. Senast den 15 oktober 2000 skall kommittén till regeringen lämna en lägesredovisning av sin arbetsplanering. Underlag till de aktuella extra möten som FN:s generalförsamling anordnar skall lämnas senast den 15 april 2001 respektive den 1 april 2002. En samlad slutrapport med förslag till riktlinjer för fortsatt arbete skall lämnas senast den 1 oktober 2002. Bakgrund Agenda 21 är det handlingsprogram för hållbar utveckling som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992 (UNCED). Agenda 21 ger rekommendationer för arbetet med hållbar utveckling, vilket innefattar ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Habitatagendan, dvs. den agenda som antogs vid FN:s världskonferens i Istanbul år 1996 (Habitat II), är ett handlingsprogram som fokuserar på frågor kring främjande av hållbar utveckling i boende, bebyggelse och städer. I det internationella arbetet betonas särskilt betydelsen av samverkan på global, nationell och lokal nivå. Dessutom blir det allt tydligare att arbetet för hållbar utveckling måste involvera olika aktörer - kommittén bör aktivt verka för att utveckla samarbetet med både det civila samhället och näringslivet på alla nivåer. FN:s extra generalförsamling kommer vid sitt möte i juni 2001 att följa upp Habitatagendans genomförande. En tioårsöversyn av Agenda 21 och ett globalt toppmöte på högsta politiska nivå kommer att anordnas 2002 för att följa upp Rio-konferensen. Regeringen tillkallade den 2 april 1998 en särskild samordnare (M 1998:04) med uppgift att samordna det lokala Agenda 21-arbetet (dir. 1998:25). Dennes huvudsakliga arbetsuppgifter har varit att samordna kommuners och andra lokala aktörers arbete, sprida erfarenheter och information om metoder och arbetssätt, förmedla förslag till förändringar till myndigheter m.fl. samt att följa det internationella arbetet med den lokala Agenda 21-processen. En av regeringen tillkallad referensgrupp, Forum för ekologisk omställning (FORUM-gruppen), har biträtt samordnaren i hans arbete. Samordnaren fick genom regeringsbeslut den 8 april 1999 genom tilläggsdirektiv (dir. 1999:37) i uppdrag att samordna också de svenska åtaganden som ryms i Habitatagendan och den svenska nationalrapporten till Habitat II-konferensen i Istanbul 1996 om boende, bebyggelse och stadsutveckling (SOU 1996:48). Sverige har anslutit sig till de mål, principer och rekommendationer som finns i Habitatagendan, vilket bl.a. konstateras i den bostadspolitiska propositionen Bostadspolitik för hållbar utveckling (prop. 1997/98:119, bet. 1997/98: BoU10, rskr. 1997/98:306). I rapporten inför den ovannämnda Istanbul-konferensen utpekades särskilt åtta insatsområden från bostadspolitik och integrationspolitik till kretsloppsanpassning och förnyelse av särskilt utsatta områden, planering och lokal demokrati. I den bostadspolitiska propositionen framhöll regeringen att en av bostadspolitikens viktigaste uppgifter är att bidra till omställningen till ett hållbart samhälle. Bostäder, både de befintliga och de som byggs, skall anpassas efter dagens och morgondagens krav på en socialt och ekologiskt hållbar miljö. Riksdagen har beslutat om 15 miljökvalitetsmål (prop. 1997/98:145 Svenska miljömål - Miljöpolitik för ett hållbart Sverige, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183) som rör den byggda miljön och som har direkta beröringspunkter med Agenda 21- och Habitatfrågorna. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innebär att städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Miljökvalitetsmålet skall medverka till en god regional och global miljö. Miljökvalitetsmålen och andra av riksdagen uppsatta mål skall vara vägledande för fysisk planering och samhällsbyggande. Genom samverkan över sektorsgränserna i samhällsplaneringen skall statliga och kommunala myndigheter främja en ekologiskt och socialt hållbar utveckling och en god livsmiljö för alla. I regeringens skrivelse till riksdagen om Sveriges internationella samarbete för hållbar utveckling (skr 1996/97:2) presenteras uppföljningen av Rio-konferensen vad beträffar biståndet och arbetet med det femte biståndspolitiska målet, som anger att det svenska biståndet skall bidra till "en framsynt hushållning med naturresurser och en omsorg om miljön". Detta arbete bedrivs bilateralt med våra samarbetsländer genom Sida, men också multilateralt genom FN-systemet och Bretton Woods-institutionerna. Utvecklingen sedan 1997 i sammandrag I Sverige fick arbetet med Agenda 21 tidigt en lokal inriktning genom att landets kommuner tillsammans med organisationer, näringsliv och enskilda medborgare började samverka kring olika miljöfrågor. Cirka 60 procent av landets kommuner har drivit processen ända till ett formellt antagande av ett Agenda 21-program. Inför uppföljningen av Rio-konferensen i New York år 1997 utarbetades en nationalrapport "Fem år efter Rio" (SOU 1997:105) med en redovisning av det arbete som ägt rum sedan år 1992. Vid femårsöversynen av Rio-konferensen beslöts också att alla länder skall utarbeta en nationell strategi för hållbar utveckling senast år 2002. Det innebär att det lokala arbetet med Agenda 21 nu behöver förstärkas genom en övergripande strategi som beaktar alla aspekter av hållbar utveckling och som knyter samman lokal och nationell verksamhet med regionalt och internationellt samarbete. Resultaten vid Habitat II-konferensen i Istanbul 1996 har utvecklats vidare och arbetet inriktas nu på en samordning med Agenda 21-arbetet. Samordnaren har genomfört ett stort antal regionala konferenser samt medverkat i utställningar och mässor bl.a. arrangerade av Föreningen för Agenda 21 och Hållbar utveckling. Regeringen har genom beslut den 22 december 1999 uppdragit åt Boverket att följa och utveckla arbetet med att genomföra Habitatagendan samt att utveckla en strategi för integrering av planering och hushållning med markresurser. En slutredovisning av detta uppdrag skall lämnas senast den 31 december 2000. Tillkallande av Nationalkommittén Nationalkommittén tillkallas för att ytterligare förankra, samordna och utveckla arbetet med Sveriges åtaganden inom Agenda 21 och Habitatagendan. Den rådgivande referensgrupp, Forum för ekologisk omställning (FORUM-gruppen), som regeringen tillkallat för arbetet, ersätts av en rådgivande expertgrupp. Uppdraget Uppdraget innebär att nationalkommittén skall överta den särskilde samordnarens uppgift att samordna det svenska arbetet med att fullfölja de åtaganden som ryms i Agenda 21 och Habitatagendan. Uppdraget innebär att: - lämna underlag till regeringen för redovisningen av Habitatagendans genomförande i anslutning till generalförsamlingens extra möte 2001 om uppföljning av Habitat II i Istanbul 1996, - lämna underlag till regeringen i anslutning till generalförsamlingens uppföljning 2002 av 1992 års FN-konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro, - biträda regeringen vid framtagandet av den nationella strategi för hållbar utveckling, som skall lämnas till FN år 2002, - ta del av arbetet med att integrera miljöhänsyn i biståndsverksamheten. Prioriterade områden Agenda 21 och Habitatagendan spänner över i stort sett alla samhällsområden. Det blir därför, särskilt när det gäller att ta fram underlaget enligt ovan, nödvändigt för kommittén att prioritera vad som skall tas upp till behandling. Arbetet bör inriktas på följande områden: 1. Kopplingen mellan Agenda 21-arbetet och den lokala samhällplaneringen. I arbetet för hållbar utveckling måste även dess sociala del uppmärksammas. Agenda 21 och Habitatprocessen bör samordnas i detta syfte. Boverkets och Integrationsverkets aktiviteter liksom arbetet inom Baltic 21 och Storstadsdelegationen (S 1994:03) är särskilt viktiga i detta sammanhang. Arbetet för att förebygga brott är väsentligt inte minst i s.k. utsatta bostadsområden. 2. Bostadssociala frågor. Erfarenheterna från lokalt arbete med förnyelse av bostadsområden bör tas till vara. Rätten till rimligt boende var en viktig fråga i det svenska förberedelsearbetet inför Istanbul-konferensen år 1996. Frågan är av central betydelse i det globala samarbetet. Ett erfarenhetsutbyte med den globala kampanjen "Secure tenure" som drivs av FN:s center för boende, bebyggelse och stadsutveckling i Nairobi (Habitat-centret) bör ske. 3. Inflytande- och demokratifrågor, inte minst när det gäller ungdomar och personer med invandrarbakgrund. Demokratiutredningens (SB 1997:01) rapporter och projekt i olika kommuner ger flera uppslag i dessa ämnen. Samverkan bör ske med Demokratidelegationen, som samordnar projektet "Tid för demokrati". Kommundemokratikommitténs arbete (dir 1999:98) bör följas. Ett erfarenhetsutbyte med den globala kampanjen "Urban governance" som drivs av FN:s center för boende, bebyggelse och stadsutveckling i Nairobi (Habitatcentret) bör ske. 4. Näringslivets roll i arbetet för hållbar utveckling är av central betydelse inte minst när man arbetar internationellt. Uppmärksamhet bör ges bl.a. åt det fortsatta arbetet med de lokala investeringsprogrammen, liksom åt vidare arbete med utveckling av uppförandekoder. 5. Sambandet mellan Agenda 21, samhällsplanering och folkhälso- och trygghetsfrågor. Erfarenheterna från det arbete som har genomförts av den Nationella folkhälsokommittén (S 1995:14) bör tas till vara. Av generell betydelse i detta sammanhang blir att beakta biståndets roll i arbetet med hållbar utveckling. Miljöproblemen är till sin karaktär gränsöverskridande, vilket kräver internationellt samarbete. Kvinnors och mäns lika rätt till en rättvis och hållbar utveckling gör vidare jämställdhet till en viktig dimension i arbetet med Agenda 21 och Habitat. Detta perspektiv måste utvecklas och stärkas genom spridande av metoder och goda exempel där även internationella erfarenheter tas tillvara. Klimat och hållbar utveckling En av de stora framtidsfrågorna med avgörande betydelse för utvecklingen är hur den s.k. växthuseffekten skall kunna bromsas. Klimatpolitiken blir av central betydelse för möjligheten att uppnå en hållbar utveckling. Den har nära kopplingar till en hållbar ekonomisk tillväxt och ökad välfärd liksom till en god miljö. Nationalkommittén bör därför följa klimatpolitikens fortsatta utveckling utifrån bl.a. Klimatkommitténs betänkande Förslag till svensk klimatstrategi (SOU 2000:23). Konventionen om biologisk mångfald, konventionen om ökenspridning, liksom det internationella samarbetet på skogsområdet, har också en nära koppling till arbetet för hållbar utveckling både i Sverige och internationellt. Kommittén bör vidare ta del av resultaten av det arbete som sker inom Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) samt inom Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet. Det faktum att Agenda 21 och Habitatagendan berör så många samhällssektorer gör att samarbetet med berörda myndigheter blir av stor vikt. Vidare bör kommittén samråda med Integrationsverket om den nationella utvärderingen av de lokala utvecklingsavtalen, som verket ansvarar för. Övrigt Definitionen av hållbar utveckling innefattar tre dimensioner, förutom den ekonomiska och ekologiska även den sociala. Ibland lägger man till även en institutionell dimension: den som bl.a. handlar om medborgarnas delaktighet. De två senare dimensionerna bör i samband med Agenda 21 och Habitatarbetet betonas mer än vad som hittills skett i Sverige. Ett systematiskt framlyftande av dessa delar av arbetet för hållbar utveckling kan innebära en förnyelse av miljöarbete och förändringsarbete på olika nivåer. Kommittén bör i sitt uppdrag verka för att så sker. Härutöver skall kommittén - följa och stimulera det fortsatta lokala Agenda 21-arbetet och därvid på lämpligt sätt samarbeta med kommuner, ideella organisationer och näringsliv, - fortlöpande samverka med de myndigheter och övriga berörda, som har viktiga uppgifter i anslutning till arbetet med Habitatfrågorna och Agenda 21 (samverkan bör ske med kommittén för Allmännyttiga bostadsföretag och bostadssocial utveckling (dir 1999:10) i dess arbete med boendesociala och inflytandefrågor), - ta del av de framväxande resultaten av arbetet med de lokala investeringsprogrammen, de lokala utvecklingsavtalen och med regionala tillväxtavtal i syfte att bidra till samordning mellan det Agenda 21- och Habitatorienterade arbetet för hållbar utveckling och den regionala utvecklingsplaneringen, - ta del av resultaten av arbetet inom Agenda 21 för Östersjöområdet - Baltic 21 samt samverka med sektorerna särskilt inom stadsutvecklingssamarbetet, samt - ta del av resultaten av det arbete inom EU som rör bl.a. hållbar stadsutveckling och som har viktiga beröringspunkter med Habitatagendan och Agenda 21. Redovisning av uppdraget Nationalkommittén skall senast den 15 oktober 2000 lämna en lägesredovisning med förslag till arbetsplanering m.m. mot bakgrund av dessa direktiv. En samlad redovisning, som skall utgöra underlag för den rapport som Sverige skall lämna till FN vid 2001 års uppföljning av 1996 års Istanbul-konferens (Habitat II), skall lämnas senast den 15 april 2001. En samlad redovisning, som skall utgöra underlag för den rapport som Sverige skall lämna till FN vid 2002 års uppföljning av 1992 års Rio- konferens, skall lämnas senast den 1 april 2002. Denna redovisning skall förutom rapportering om genomförandet av Agenda 21 även beakta arbetet med de s.k. Rio-konventionerna, dvs. Klimatkonventionen, Konventionen om biologisk mångfald och Konventionen för att bekämpa ökenspridning. Vidare skall det arbete som bedrivits med utgångspunkt i de s.k. Skogsprinciperna beaktas. Kommittén bör härutöver planera för en samlad slutrapport angående Agenda 21 och Habitatagendan. Denna rapport bör dels utvärdera det lokala och nationella arbete som genomförts i Sverige under de tio år som då gått sedan 1992 års Rio-konferens, dels innehålla förslag till riktlinjer för det fortsatta arbetet på området. Även internationella erfarenheter och utmaningar bör redovisas. Slutrapporten skall lämnas till regeringen senast den 1 oktober 2002. (Miljödepartementet)