Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Utredning om samarbetet med Central- och Östeuropa, Dir. 2000:39
Departement: Utrikesdepartementet
Beslut: 2000-05-31
Dir. 2000:39
Beslut vid regeringssammanträde den 31maj 2000.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare skall utreda samarbetet med Central- och
Östeuropa. Utredningen skall utgöra underlag för beslut om behov,
inriktning och former för stödet till Central- och Östeuropa
efter 2001.
Utredningen skall omfatta en utvärdering av det hittillsvarande
samarbetet med inriktning på de insatser som gjorts efter
utvärderingen från 1997 (Ds 1997:75).
Förslag till framtida inriktning på samarbetsprogrammet efter
2001 skall lämnas baserat på erfarenheter av det hittillsvarande
samarbetet samt en analys av förändringar i omvärlden.
Nuvarande samarbetsprogram
Det nuvarande samarbetsprogrammet med Central- och Östeuropa
löper från 1 januari 1999 till 31 december 2001. Den totala
budgeten för programmet uppgår till 2 400 miljoner kronor.
Riktlinjerna för programmet lades fast i propositionen Att
utveckla ett grannlandssamarbete (prop. 1997/98:70). Till
grund för propositionen låg en utvärdering utförd under
ledning av professorn Claes Sandgren: Att utveckla ett
grannlandssamarbete - en utvärdering av Sveriges samarbete
med Central- och Östeuropa (Ds 1997:75).
Samarbetsprogrammet fokuserar på Sveriges närområde: Estland,
Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Insatserna har
fyra övergripande mål. Dessa är att
1. främja en säkerhetsgemenskap,
2. fördjupa demokratins kultur,
3. stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling samt
4. stödja en miljömässigt hållbar utveckling.
Samarbetet skall enligt prop. 1995/96:153 präglas av ett
jämställdhetsperspektiv. Att bistå Estland, Lettland, Litauen
och Polen i förberedelserna för EU-medlemskapet samt att stödja
Rysslands och Ukrainas vidare integration i Europa och europeiska
samarbetsstrukturer är högt prioriterat.
Relationerna till länderna i Central- och Östeuropa är en högt
prioriterad fråga för regeringen och utvecklingssamarbetet med
dessa länder är ett viktigt instrument för att främja både
utvecklingen i länderna och relationerna med Sverige. Att verka
för en utvidgning av EU, fördjupade relationer till Ryssland och
Ukraina, demokratiseringen av Vitryssland samt ett intensifierat
Östersjösamarbete är centrala element i regeringens politik.
I 2000 års ekonomiska vårproposition (prop. 1999/2000:100) gör
regeringen bedömningen att utvecklingssamarbetet med Central-
och Östeuropa kommer att fortsätta efter 2001. Innan medel
anvisas skall en oberoende utvärdering av samarbetet genomföras.
Stora förändringar har ägt rum i omvärlden under tiden för det
nuvarande samarbetsprogrammet. Inte minst har de politiska
förändringarna och den ekonomiska utvecklingen varit snabb i de
baltiska staterna och Polen. Förhandlingar om EU-medlemskap pågår
nu med samtliga dessa länder. EU har inlett arbetet med en
konkretisering av den Nordliga dimensionen. Relationerna till
Sverige är av en annan karaktär än när samarbetsprogrammet
inleddes. Förbindelserna med dessa länder kan sägas befinna sig
i en brytningspunkt, där utvecklingen gör det motiverat med
mindre tonvikt på statliga insatser av biståndskaraktär och där
målet är normala grannlandsrelationer av den typ som råder mellan
länderna i Västeuropa. Samtidigt finns länder i Central- och
Östeuropa, även i vårt närområde, där behoven av stöd är stora
och kan förutses förbli så under lång tid. Skillnaden mellan de
länder som ansökt om medlemskap i EU och andra länder i regionen
kommer sannolikt att bli ännu tydligare under den kommande
programperioden.
De stora förändringarna i omvärlden leder till en rad frågor
inför ett nytt program för utvecklingssamarbete. Är de mål
som har lagts fast för det nuvarande stödet fortfarande
relevanta? Vilken geografisk region skall samarbetsprogrammet
riktas till? Hur länge finns det behov av fortsatt bilateralt
utvecklingssamarbete med de blivande EU-medlemmarna? Vilka
instrument skall användas? Hur långsiktigt bör utvecklingssamarbetet
med olika delar av regionen vara? Vilken betydelse bör tillmätas
uppkommande skillnader i utveckling mellan olika delar av
ett land även om det på nationell nivå uppvisar en gynnsam
situation? Vilken betydelse kan Sverigefrämjande genom nätverk
mellan institutioner och personer på subnationell nivå enligt
"bottom-up"-principen ha?
Utredningen skall belysa dessa och andra grundläggande frågor
som skall tas upp i en proposition om omfattning, behov, mål
och inriktning för utvecklingssamarbetet med Central- och
Östeuropa efter år 2001.
Uppdraget
Syfte
Syftet med utredningen är att få underlag för beslut om
omfattning, behov, inriktning och former för stödet till Central-
och Östeuropa efter 2001. En analys skall ge en samlad bild av
Sveriges utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa under
perioden efter utvärderingen från 1997 (Ds 1997:75). Förslag
på omfattning och inriktning av stödet efter år 2001 skall
lämnas på grundval av utvärderingen av det hittillsvarande
utvecklingssamarbetet samt analyser av förändringar i omvärlden.
Utvärdering och kartläggning
1. Genom studier av bl.a. resultatanalyser och utvärderingar
skall utredaren göra en sammanfattande analys och bedömning av
de hittillsvarande insatserna. Utredaren skall inrikta sig
särskilt på insatser som genomförts efter utvärderingen 1997.
För denna period skall en uppdelning göras utifrån de olika
programperioderna 1995-1998 samt 1999-2001. Det nuvarande
samarbetsprogrammets utformning och metoderna för dess
genomförande skall analyseras i förhållande till de fastställda
målen i prop. 1997/98:70. Bland annat skall utredaren analysera
hur den ökade inriktningen på den sociala sektorn följts upp i
praktiken samt huruvida insatserna uppfyllt syftet att stödja
EU-anpassningen. Vidare skall erfarenheterna av jämställdhetsmålet
i det hittillsvarande samarbetsprogrammet belysas.
2. En översiktlig kartläggning av andra givares insatser skall
göras, både bilaterala och multilaterala. EU:s stödinsatser i
regionen (Phare, ISPA, SAPARD, Tacis) är av särskilt intresse.
Andra viktiga aktörer är brittiska biståndsmyndigheten DfID
samt de nordiska länderna, enskilt och samlat i Nordiska
ministerrådet och dess institutioner. De svenska insatserna
bör även ses mot bakgrund av de internationella finansiella
institutionernas verksamhet. Utredaren skall beskriva
förhållandet mellan det bilaterala utvecklingssamarbetet och
andra givares, i synnerhet EU, bl.a. med avseende på samordning
och samfinansiering av investeringar.
3. Relationen mellan de insatser som finansieras från utgiftsområde
7 och Östersjömiljarderna skall analyseras med utgångspunkt i
kravet på att dessa skall komplettera varandra.
4. Betydelsen av utvecklingssamarbetet för svenskt näringslivs
utveckling i regionen skall belysas. Vidare skall utredaren
undersöka svenska företags deltagande i projekt som genomförs
i samarbete med multilaterala organisationer. I synnerhet hur
Sidas insatser påverkat svenska företags deltagande i
multilaterala projekt där Sida ingår skall analyseras.
5. Utredaren skall genomföra en kort omvärldsanalys som skall
beakta bl.a. den ekonomiska utvecklingen, handelns utveckling,
den sociala utvecklingen, miljöutvecklingen, demokratiutvecklingen,
mänskliga rättigheter samt EU-utvidgningen.
Förslag på framtida inriktning
6. Utredaren skall se över målen för utvecklingssamarbetet och
deras relevans i ljuset av utvecklingen i samarbetsländerna
och erfarenheten av det hittillsvarande samarbetet. I detta
sammanhang skall både målformulering och innehåll beaktas.
Exempel på frågor är: Hur bör stöd för EU-anpassningen
reflekteras i målformuleringen? Kommer målet att fördjupa
demokratins kultur att vara lika relevant som när
utvecklingssamarbetet inleddes? Kan näringslivsinriktning och
stöd för svenska företag i utvecklingssamarbetet föranleda nya
målformuleringar? Kan det finnas skäl att införa ett särskilt
mål för uppbyggandet av nya sociala system i samarbetsländerna?
Kan det finnas skäl att se över miljömålet? I vilken utsträckning
bör det tydligare fattigdomsperspektivet i internationella
organisationer, banker och andra aktörer påverka det svenska
utvecklingssamarbetet med regionen? Utredaren bör belysa möjliga
målkonflikter mellan ambitioner på olika områden.
7. Det geografiska området för stödet skall utredas med grund
i erfarenheterna från det hittillsvarande samarbetet och
omvärldsanalysen.
8. De instrument som används skall analyseras. Kunskapsöverföring
har hittills varit den helt övervägande metoden i
utvecklingssamarbetet, utom på miljöområdet där investeringsstöd
har varit den övervägande metoden. Användningen av krediter och
garantier i samarbetet och effekterna av detta skall undersökas,
med beaktande av de internationella överenskommelser som reglerar
användning av bundna krediter i regionen. Utredaren skall rikta
uppmärksamhet på önskemål och intresse såväl hos parter i Sverige
som i mottagarlandet.
Vidare skall landstrategierna analyseras. Utredaren skall se över
strategiernas ändamålsenlighet, tidsram och för vilka länder
strategier bör fastställas.
9. Utredningen skall analysera programperiodens längd. Vilka skäl
kan finnas för en kortare eller längre programperiod?
10. EU-utvidgningen är ett starkt svenskt intresse och det
övergripande syftet med utvecklingssamarbetet med kandidatländerna
är att stödja ländernas EU-anpassning. Ett par av länderna i
närområdet kan bli medlemmar i EU redan omkring 2003-2004. Andra
kandidatländer kommer då att ha nått långt i förberedelserna för
medlemskap. Detta kommer att ha konsekvenser för det bilaterala
samarbetet i regionen. Av särskilt intresse är en bedömning av
hur förutsättningarna förändras när de första kandidatländerna
blir medlemmar av EU.
11. Det bilaterala stödets förhållande till det multilaterala
stödet, inklusive partnersamverkan (twinning), och andra givares
insatser skall analyseras närmare. Vilka fördelar respektive
nackdelar har t.ex. det bilaterala samarbetet kontra det
multilaterala? Vilka insatser bör överlåtas åt multilaterala
aktörer snarare än bilaterala? Hur kan största möjliga mervärde
av de svenska insatserna uppnås? Utredaren skall undersöka
möjligheterna och formerna för samverkan mellan multilateralt
och bilateralt stöd.
12. Rollfördelning, organisation samt vilken roll finansiering
inom ramen för samarbetet bör ha skall utredas närmare när det
gäller det decentraliserade samarbetet (med länsstyrelser,
landsting och kommuner som främsta aktörer). De regler som gäller
för myndigheternas verksamhet skall därvid beaktas.
13. Former och åtgärder för näringslivets medverkan i
utvecklingssamarbetet skall belysas. Om så anses nödvändigt mot
bakgrund av målen för programmet skall sektorer där ett närmare
samarbete är särskilt relevant identifieras.
Ramar för utredningen
Utredaren bör huvudsakligen använda sig av befintligt material
kompletterat med intervjuer och samråd med relevanta departement,
myndigheter och organisationer på området samt näringslivet.
Noteras bör även pågående arbete, bl.a. avseende tjänsteexport
i kommunal och statlig regi.
Utredaren skall beakta och samråda med den parlamentariska
utredningen om Sveriges politik för global utveckling som
pågår under tiden mars 2000-september 2001 (dir. 1999:80).
Även andra utredningar skall beaktas, exempelvis Sidas
utredningar om reguljärt grannlandssamarbete och andra
givares näringslivsinriktade stöd samt Svenska institutets
utvärdering av sitt samarbete med Central- och Östeuropa och
den inom Regeringskansliet initierade översynen av principerna
för medelsanvisning till Svenska institutet.
Utredaren skall knyta till sig en referensgrupp med experter
från departement och närmast berörda myndigheter.
Kostnaderna för utredningen skall belasta anslaget B1.4 Övriga
bidrag till samarbetet med Central- och Östeuropa, delposten 2.
Till regeringens disposition.
Redovisning av uppdraget
Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete i ett
slutbetänkande senast den 30 november 2000. Ett första utkast
skall presenteras i oktober 2000.
(Utrikesdepartementet)