Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Tilläggsdirektiv till Narkotikakommissionen (S 1998:04), Dir. 2000:29
Departement: Socialdepartementet
Beslut: 2000-04-06
Dir. 2000:29
Beslut vid regeringssammanträde den 6 april 2000.
Sammanfattning av uppdraget
När det gäller kriminalvårdens behandlingsinsatser skall
Narkotikakommissionen (S 1998:04) i sitt fortsatta arbete lägga
särskild vikt vid
- hur kriminalvårdens möjligheter till påverkan och behandling
under straffverkställigheten på bästa sätt kan tas till vara och
utvecklas, samt
- vilka åtgärder som kan vidtas för att dels stärka samarbetet
mellan kriminalvården och andra aktörer, dels - om det finns behov
- utveckla nya samarbetsformer.
Bakgrund
Med stöd av regeringens bemyndigande den 7 maj 1998 (dir. 1998:18)
har chefen för Socialdepartementet tillkallat en narkotikakommisson.
Kommissionens uppdrag är att göra en utvärdering av samhällets
narkotikapolitiska insatser sedan mitten av 1980-talet och med
utgångspunkt från denna föreslå sådana effektiviseringar av
narkotikapolitiken som kommissionen finner möjliga. Översynen skall
omfatta lagstiftningen inom området och insatser för att förebygga
missbruk och rehabilitera narkotikamissbrukare samt insatser för
att begränsa tillgången på narkotika. Uppdraget skall redovisas
före utgången av år 2000.
Narkotikakommissionen har särskilt till uppgift att analysera
utvecklingen av missbrukarvårdens och kriminalvårdens
behandlingsprogram, värdera dess resultat och effekter i
förhållande till insatta resurser samt föreslå åtgärder för
att stärka rehabiliteringen av missbrukare, bl.a. genom
förbättrad samverkan mellan olika huvudmän och aktörer. I
detta sammanhang skall kommissionen också se över finansieringen
av frågor som gäller samarbetet mellan kriminalvården och
kommunerna vid kontraktsvård och vistelse utanför anstalt för
vård enligt 34 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt.
I en riksdagsmotion (mot. 1999/2000:Ju505, v) med anledning
av budgetpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1,
Utgiftsområde 4) framhölls behovet av dels en samlad utredning
av behandlingsinsatserna inom kriminalvården och vad som kan
göras för att stimulera till fler behandlingsinsatser, dels
en utredning av hur samarbetet mellan olika myndighetsaktörer
kan förbättras. I en annan motion (mot. 1999/2000:Ju907, kd)
poängterades vikten av att den som är intagen i anstalt
motiveras till behandling mot alkohol- och narkotikamissbruk.
Justitieutskottet har i sitt betänkande (bet. 1999/2000:JuU1)
konstaterat att Narkotikakommissionens uppdrag i huvudsak
omfattar de frågor som avses i de nämnda motionerna. Utskottet
anser emellertid att regeringen bör precisera Narkotikakommissionens
uppdrag på så sätt att kommissionen i tilläggsdirektiv ges i
uppdrag att i sitt arbete lägga särskild vikt vid vilka åtgärder
som kan vidtas inom kriminalvården för att stimulera till fler
behandlingsinsatser samt hur man kan förbättra samarbetet mellan
kriminalvården och andra aktörer. Riksdagen har gett regeringen
till känna vad utskottet har anfört (rskr. 1999/2000:79).
Uppdraget
Narkotikakommissionen skall i sitt fortsatta arbete särskilt
uppmärksamma kriminalvårdens speciella möjligheter till påverkan
och behandling under straffverkställigheten och hur dessa på
bästa sätt kan tas till vara och utvecklas. Kriminalvårdens
insatser kan och bör emellertid inte ses isolerade och begränsade
i tiden till verkställighetsperioden. Därför är kriminalvårdens
samarbete med andra aktörer av största betydelse och kommissionen
skall lämna förslag till hur samarbetet kan stärkas och - om
det finns behov av det - hur nya samarbetsformer kan utvecklas.
(Socialdepartementet)