Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 2000:24 Beslut vid regeringssammanträde den 6 april 2000. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppdrag att kartlägga och analysera den pedagogiska utvecklingen och det pedagogiska förnyelsearbetet inom den högre utbildningen. Utredaren skall vidare lägga fram förslag om att stödja bl.a. den pedagogiska utvecklingen avseende såväl utbildning av högskollärararna som att tillgodose de pedagogiska behov som kan uppkomma när nya grupper söker sig till högskolan. Vissa internationella jämförelser skall också ingå i uppdraget. Bakgrund Högskolan står i dag inför allt högre krav. Antalet studenter inom grundutbildningen har sedan 1989/90 ökat med 86 %. Regeringens målsättning är att öka direktövergången från gymnasieskolan till högskolan från 40 % till 50 % av en ungdomskull vid 25 års ålder. Studenterna ställer andra och högre krav på sin utbildning än tidigare. I dag räcker det inte att ha en utbildning inom bara ett begränsat kunskapsområde som grund för en livslång yrkeskarriär. Arbetsgivare ställer utöver kravet på ämnes- och yrkesspecifikt kunnande krav även på kommunikationsfärdighet för att den anställde skall kunna fungera väl i olika sammanhang på arbetsplatsen. Samhället i stort kräver därutöver kunskap som skall möjliggöra utvecklingen av ett hållbart samhälle i begreppets vidaste mening. Det är studenten som satsar tid och resurser på sin utbildning. Det är därför viktigt att studentens lärande sätts i fokus för arbetet med att förnya undervisningsformerna och att detta arbete intensifieras. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en betydelsefull och angelägen fråga för högskolan. Det är viktigt att utvecklingen av undervisningen om genus och jämställdhet både till form och innehåll vidgas till att omfatta i stort sett alla utbildningar. Detta är viktigt inte minst när det gäller att få till stånd en jämn rekrytering av kvinnor och män till samtliga utbildningar. Genusperspektiv i utbildningen är också en viktig del i arbetet med att utveckla nya undervisningsmetoder. Ett av de allmänna målen för grundutbildningen är att studenterna skall ges förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser. Digitaliseringen av informationsteknologin har inneburit en revolution inom detta område och skall ingå som ett centralt verktyg i ett livslångt lärande. De nya formerna för informationsteknologi lägger också grunden för nya pedagogiska arbetsformer och bör användas såväl nationellt som internationellt i samarbetet mellan olika högskolor och vid distansutbildning. Distansutbildning är också ett område inom vilket den pedagogiska utvecklingen är betydelsefull. Många olika initiativ tas för närvarande inom den högre utbildningen med att finna nya undervisningsmetoder, t.ex. problembaserat lärande, studentaktiverande utbildningsformer och tematisk utbildning. Dessa metoder innebär att lärarna får en ny roll men också att förändrade krav ställs på organisationen. Introduktionskurser för att ge en mer fullständig bakgrund för nya studenter är ett annat exempel på nya undervisningsmetoder. Systematiska insatser görs på de flesta lärosäten för att förnya, stödja och utveckla det pedagogiska arbetet. Härutöver pågår arbete med att erbjuda lärarna pedagogisk utbildning. Det är viktigt att kartlägga och tillvarata erfarenheter av denna verksamhet. Globaliseringen innebär att många människor i dag arbetar i ett internationellt sammanhang. Språkfärdigheter och förmåga att möta olika kulturer är nya krav som ställs på dagens studenter. Utländska studenter vid svenska högskolor bidrar till ett internationellt samarbete och dessa studenter är viktiga för att skapa en internationell miljö vid de svenska högskolorna. Den sociala liksom den etniska snedrekryteringen måste minska. Studenter med olika social och etnisk bakgrund tillför olika slags erfarenheter och bidrar till en positiv samhällsutveckling. En större variation vad gäller pedagogiska arbetsformer och examinationsformer kan vara ett sätt att öka intresset för högre utbildning. För att möta dessa nya krav är det nödvändigt att utveckla utbildningens former och medel men också högskollärarnas pedagogiska och didaktiska förmåga. Den pedagogiska meriteringen vid anställning av lärare i högskolan är därför av stor vikt. Sammantaget är kraven högt ställda från alla inblandade parter vilket leder till att kraven på den högre utbildningen ökar. En pedagogisk förnyelse av utbildningen är därför nödvändig. Uppdraget En särskild utredare tillkallas för att kartlägga och analysera den pedagogiska utvecklingen och det pedagogiska förnyelsearbete som sker på både lokalt och nationellt initiativ inom den högre utbildningen. I det följande avses med högskola såväl universitet som högskola. Utredaren skall därvid: · kartlägga och analysera inriktning, omfattning och organisation av förändringsstödjande åtgärder beträffande undervisningen inom högskolan under de senaste tio åren samt identifiera pedagogiska förändringsområden som i dag inte uppmärksammas. Kartläggningen skall i första hand avse svenska förhållanden, men även relevanta internationella erfarenheter skall uppmärksammas. Lärarens roll när studenten blir mer självlärande och hur IT utnyttjas inom högskolan för att underlätta studenternas självständiga lärande skall särskilt analyseras, · analysera den verksamhet som bedrivs av Rådet för högre utbildning; analysen skall avse vilken betydelse verksamheten har haft för förnyelse av grundutbildningen och vilken spridningseffekt verksamheten har haft, · kartlägga vilka pedagogiska insatser som görs för att underlätta för nya grupper som söker sig till högskolan (inkluderar även underrepresenterat kön inom vissa utbildningar), · kartlägga vilka pedagogiska insatser som görs inom högskolan för att underlätta för funktionshindrade studenter, · kartlägga behovet av pedagogisk förnyelse som en konsekvens av högskolans engagemang i det livslånga lärandet, · analysera användningen av externa examinatorer, · kartlägga inriktning och omfattning av forskning och utveckling kring högskolepedagogiken, · kartlägga förekomsten av pedagogiska utmärkelser och · sammanställa och analysera erfarenheter av hur pedagogisk skicklighet har bedömts vid anställning inom högskolan och i vilken utsträckning den tillsammans med vetenskaplig skicklighet utgör grund för lärares meritering. Mot bakgrund av kartläggningarna skall utredaren föreslå hur den pedagogiska förnyelsen kan främjas genom: · förändring av de allmänna målen för den grundläggande högskoleutbildningen mot bakgrund av de nya krav på färdigheter som ställs i arbetslivet, · olika organisatoriska lösningar inom universitet och högskolor, · pedagogisk utbildning för olika lärarkategorier inom högskolan och därvid ange fördelar och nackdelar med att denna utbildning integreras i forskarutbildningen, · IT-användning som kan leda till förbättring inom undervisningen, · särskilda pedagogisk insatser för att stödja nya grupper (inkluderar underrepresenterat kön inom vissa utbildningar) som söker sig till högskolan, · särskilda pedagogiska insatser för att stödja funktionshindrade studenter, · insatser för att utveckla det livslånga lärandet, · spridning av resultat av forskning och utveckling kring högskolepedagogik, · utveckling av incitament för lärares arbete med pedagogisk utveckling inklusive pedagogiska utmärkelser och · utveckling av modeller för hur pedagogisk skicklighet tillsammans med vetenskaplig skicklighet skall utgöra grund för meritering vid anställning som lärare inom högskolan. Utredaren skall vidare lämna förslag på eventuella organisatoriska förändringar av Rådet för högskoleutbildning. I uppdraget ingår att lämna förslag på de författningsändringar som kan föranledas av uppdraget. Redovisning av uppdraget Uppdraget skall redovisas senast den 15 februari 2001. (Utbildningsdepartementet