Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Tilläggsdirektiv till Parlamentarisk beredning om mål i miljöpolitiken, Dir. 1999:96
Departement: Miljödepartementet
Beslut: 1999-11-11
Dir. 1999:96
Beslut vid regeringssammanträde den 11 november 1999.
Sammanfattning av uppdraget
Den parlamentariska beredningen om mål i miljöpolitiken - som
antagit namnet Miljömålskommittén - får genom tilläggsdirektiv
i uppdrag att, efter samråd med Naturvårdsverket och övriga
berörda myndigheter, föreslå
- hur miljömålen inklusive delmål och åtgärdsstrategier, skall
följas upp och vid behov revideras,
- nya eller förändrade styrmedel som enligt kommitténs bedömning
behövs för att uppnå delmålen.
Miljömålskommittén får vidare i uppdrag att studera det pågående
regionala och lokala miljömålsarbetet och redovisa behovet av
ytterligare åtgärder på området.
Kommittén skall i sitt fortsatta arbete beakta vad riksdagen
anfört om hanteringen av delmål (bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183).
Bakgrund
Regeringen beslutade den 28 maj 1998 om en parlamentariskt
sammansatt beredning om mål i miljöpolitiken (dir. 1998:45).
Beredningen har antagit namnet Miljömålskommittén. Enligt
direktiven skall kommittén bl.a. göra en samlad översyn
av vilka delmål som behövs för att Sveriges nationella
miljökvalitetsmål skall kunna nås inom en generation
(prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183).
Uppdraget omfattar inte miljökvalitetsmålet "Begränsad
klimatpåverkan".
Vid riksdagsbehandlingen av propositionen godkändes de
föreslagna miljökvalitetsmålen. Vidare godkände riksdagen
förslagen till riktlinjer för samhällsplanering som bl.a.
innebär att de nationella miljökvalitetsmålen, tillsammans
med övriga nationella mål, skall vara vägledande för fysisk
planering och samhällsbyggande. Riksdagen beslutade samtidigt
om riktlinjer för resurseffektivitet som bl.a. innebär att
material och energi skall användas så effektivt som möjligt
med hänsyn tagen till alla resurstillgångar.
Miljöbalken, som trädde i kraft den 1 januari 1999, bör enligt
regeringens uttalande i prop. 1997/98:45 fungera som ett centralt
instrument i miljö- och resurspolitiken. Lagstiftningen skall
verka för att de miljö- och resurspolitiska målen säkerställs,
bl.a. genom att miljömålen ger ledning vid tillämpningen av
miljöbalkens bestämmelser när det gäller rättsliga bedömningar
av vad en hållbar utveckling och målen i miljöbalkens portalparagraf
innebär.
Flera myndigheter har haft regeringens uppdrag att redovisa
dels förslag till delmål och åtgärdsstrategier som behövs för
att nå de nationella miljökvalitetsmålen, dels de samhällsekonomiska
och statsfinansiella konsekvenserna av dessa. Avsikten är att
förslagen skall utgöra en grund för Miljömålskommitténs fortsatta
arbete. Riksdagsbesluten och förslagen i myndigheternas rapporter
aktualiserar behovet av ytterligare utredningar inom vissa
specifika områden som kommittén bör få kompletterande uppdrag
att utföra.
Uppdraget
Inom ramen för den nya struktur som har etablerats för
miljöpolitiken finns det ett fortlöpande behov av att utvärdera
och revidera delmål och åtgärdsstrategier med hänsyn till
dels förändringar i samhällsutveckling och miljötillstånd,
dels nya kunskaper och erfarenheter. För att utvecklingen av
miljötillståndet skall kunna följas kontinuerligt och nödvändiga
åtgärder vidtas, är det viktigt att delmål och åtgärdsstrategier
utformas konkret så att de kan följas upp. Bl. a. Naturvårdsverket,
Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna har redovisat förslag
till uppföljningssystem för miljökvalitetsmålen. Kommittén
skall mot denna bakgrund analysera och lämna förslag till
hur system för uppföljning och revidering kan utformas. Vid
utvecklingen av ett system för uppföljning bör kommittén
jämföra sitt arbete med det arbete Miljövårdsberedningen
(Jo 1968:A) utfört vad gäller "Gröna nyckeltal".
Ett viktigt medel för att nå miljökvalitetsmålen är användningen
av och avvägningen mellan olika styrmedel. Kommittén skall
utifrån befintliga styrmedel lämna förslag till de nya eller
förändrade styrmedel som kan behövas som komplement till
dessa och som kan vara användbara för att uppnå föreslagna
delmål på ett samhällsekonomiskt kostnadseffektivt sätt.
Flera av de nationella miljökvalitetsmålen, delmålen och
sektorsmålen behöver konkretiseras och preciseras på regional
och lokal nivå. Skälen för detta är både en anpassning till
de skilda förutsättningar som råder i olika delar av landet
och att målens genomförande i hög utsträckning handlar om
processer och beslut på regional och lokal nivå. Länsstyrelserna
har regeringens uppdrag att fortlöpande regionalt anpassa,
precisera och konkretisera de nationella miljökvalitetsmålen
och att samordna arbetet med anpassning av delmål och
sektorsmål till sina län. Länsstyrelserna skall vidare stödja
kommunerna med underlag för att formulera lokala mål och
åtgärdsprogram samt ansvara för och samordna uppföljningen
av miljökvalitetsmålen på regional nivå. De har också en
övergripande och samordnande roll inom miljö- och
planeringsområdet på regional nivå och skall verka för
att de nationella miljömålen får genomslag i länet.
Skogsvårdsstyrelserna har motsvarande ansvar för
miljökvalitetsmålet "Levande skogar".
Det är angeläget att den regionala och lokala anpassningen
av miljökvalitetsmålen sker på ett sätt som gör att de
centrala myndigheternas arbete och den regionala och lokala
processen kan stödja och förstärka varandra. Vid denna
anpassning bör miljöbalkens syfte samt riktlinjerna för
samhällsplanering respektive resurseffektivitet vara
utgångspunkter i arbetet.
Kommittén skall därför studera det pågående regionala och
lokala miljömålsarbetet och redovisa behovet av ytterligare
åtgärder på området. Kommittén skall därvid särskilt studera
hur sambanden mellan miljöbalken, miljökvalitetsmålen och
riktlinjerna för samhällsplanering respektive resurseffektivitet
samt kostnadseffektivitetsaspekter kan beaktas vid anpassningen
av målen till regional och lokal nivå. Omfattningen av och
resurserna för länsstyrelsernas arbetsuppgifter i detta
sammanhang skall redovisas. Arbetet skall utföras i samråd
med länsstyrelser, kommuner och berörda centrala och regionala
myndigheter.
Kommittén skall i sitt arbete beakta utvecklingen inom EU
samt andra internationella organ.
Riksdagen har i sitt beslut med anledning av regeringens
proposition om Svenska miljömål anfört att riksdagen bör
ta ställning till utformningen av delmålen. Kommittén skall
i sitt fortsatta arbete beakta vad riksdagen har beslutat.
Redovisning av uppdraget
Miljömålskommittén skall senast den 1 juni 2000 redovisa
tilläggsuppdraget tillsammans med uppdraget enligt huvuddirektivet
(dir. 1998:45).