Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1999:83 Beslut vid regeringssammanträde den 21 oktober 1999. Sammanfattning av uppdraget Ett särskilt råd för jämställdhetsfrågor som rör transport- och IT-tjänster skall inrättas. Rådet skall följa olika jämställdhetsfrågor inom tjänsteområdena transporter och informationsteknik (IT) på kort och lång sikt. Vidare skall rådet lämna förslag till åtgärder som syftar till att stärka jämställdheten på dessa områden inom kommunikationssektorn samt förslag till hur sådana åtgärder skall finansieras. Rådet skall också bedriva opinionsbildande verksamhet i form av bl.a. seminarier och informationsaktiviteter. Rådet skall behandla frågor om tillgänglighet på rättvisa villkor, utbildning, regional balans, ett hållbart samhälle, säkerhet och trygghet samt frågor om livskvalitet i arbets- och privatlivet. Även frågor om kompetens och rekrytering i det aktuella sammanhanget skall belysas. Bakgrund Riksdagen beslutade den 2 juni 1998 om propositionen Transportpolitik för en hållbar utveckling (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266). I propositionen behandlas riktlinjer och mål för transportpolitiken. Utgångspunkten är att transportpolitiken skall bidra till en socialt, kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling i Sverige. I propositionen betonas att transporterna syftar till att uppnå överordnade välfärdsmål och att transportsystemet måste ses som en helhet. I propositionen redovisas en rad åtgärder för att uppnå de transportpolitiska målen, bl.a. förordas att ett nytt råd bör knytas till regeringen för att belysa olika jämställdhetsfrågor i transport- och kommunikationspolitiken. En utformning av transportsystemet så att det svarar mot olika befolkningsgruppers behov kräver kunskap om olika gruppers erfarenheter, behov och värderingar. Undersökningar visar tydligt att det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller transportmönster, färdmedelsval och attityder i transportfrågor. Exempelvis gör män fler och längre arbets- och tjänsteresor än kvinnor. Av kvinnors resor utgör resor för fritidsärenden, inköp, service och omsorg en större andel än de utgör av mäns resor. Generellt reser kvinnor inte så långt utan förflyttar sig mer lokalt än männen. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors resande förklaras bl.a. av deras roller i yrkeslivet och hushållet. Ökande tillgång till bil hos kvinnor förefaller inte i sig utjämna skillnaderna mellan mäns och kvinnors resande. Vad gäller attityder visar studier exempelvis att kvinnor är mer intresserade av trafikens miljöfrågor och mer positiva till restriktioner i biltrafiken än män. Olika undersökningar pekar på att män är kraftigt överrepresenterade i sammanhang där transportpolitiska åtgärder beslutas. År 1995 togs ett gemensamt initiativ av Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Svenska Lokaltrafikföreningen till ett projekt benämnt 3K - Kvinnor, kompetens och kollektivtrafik. Projektet har syftat till att visa hur kvinnors kompetens kan förbättra kollektivtrafiken för alla. Kommunikationskommittén, som föregick den transportpolitiska propositionen, har samarbetat med 3K-projektet och föreslagit bl.a. ökad forskning om mäns och kvinnors värderingar i transportpolitiska frågor, studier av könsneutrala beslutsmodeller samt om mäns och kvinnors skilda värderingar. Även inom informationstekniken (IT), finns liknande frågor som är viktiga att belysa i ett jämställdhetsperspektiv. I fråga om exempelvis IT är mäns och kvinnors attityder till och användning av IT intressanta bl.a. i fråga om tillgänglighet. Inte minst kompetensfrågorna är viktiga i detta sammanhang. Män är överrepresenterade i utbildningen, som i sig saknar ett jämställdhetsperspektiv, och där utbildarna saknar genusbaserad utbildningspedagogik. Det saknas även ett jämställdhetsperspektiv i tekniken. Inom IT-företagen är män överrepresenterade såväl inom de olika yrkesgrupperna som i ledningsfunktioner. Här är könsfördelningen sämre än i industrin i övrigt och detta gäller såväl den offentliga som den privata sektorn. Frågor om användningsområde och tillgänglighet saknar också ett jämställdhetsperspektiv. Regeringen anser att det är viktigt att synliggöra skillnaderna mellan mäns och kvinnors värderingar och attityder inom de angivna tjänsteområdena. Detta bör inte endast komma till uttryck i ökad forskning och förbättrat beslutsunderlag, utan jämställdhetsperspektivet bör få bättre genomslag på de aktuella områdena. Det är angeläget att beslut föregås av analyser av konsekvenserna även ur detta perspektiv. Uppdraget Rådets huvudsakliga uppgift skall vara att analysera olika jämställdhetsfrågor som rör transport- och IT-tjänster och lämna förslag till regeringen om åtgärder som befrämjar jämställdheten inom det angivna området samt förslag till hur dessa åtgärder skall finansieras. Den inledande uppgiften för rådet bör vara att sammanställa jämställdhetsinriktad kunskap som rör transport- och IT-tjänster och att göra en första analys från jämställdhetssynpunkt av besluts- och planeringsprocesser hos staten, kommunerna, landstingen och näringslivet. Rådet skall verka genom att - samla den kunskap som finns på området, - initiera studier på angelägna områden, - stimulera utveckling av metoder för könsrolls- och jämställdhetsanalyser för transport och IT-tjänster, - belysa områdena rättvis tillgänglighet, utbildning, regional balans, ett hållbart samhälle, säkerhet och trygghet samt livskvalitet i arbets- och privatlivet, - analysera besluts- och planeringsprocesser inom staten, kommunerna, landstingen och det privata näringslivet, bl.a. i fråga om rekryteringen av personal och ledamöter, i ett jämställdhetsperspektiv, - behandla frågor om kompetens och rekrytering inom de angivna tjänsteområdena, - vara remissinstans och bistå vid utredningsarbete inom de angivna tjänsteområdena. Rådet skall vidare bedriva opinionsbildande verksamhet i form av bl.a. seminarier och informationsaktiviteter med syfte att sprida kunskap om och väcka intresse för kvinnors och mäns beteendemönster och attityder i frågor som rör transport- och IT-tjänster samt för jämställdhetsbefrämjande åtgärder inom de angivna tjänsteområdena. Slutligen skall rådet lämna förslag till åtgärder som syftar till att stärka jämställdheten på dessa områden inom kommunikationssektorn samt förslag till hur sådana åtgärder skall finansieras. Arbetsmetoder och redovisning Rådets arbete skall bedrivas i samråd med Banverket, Boverket, Kommunikationsforskningsberedningen, Luftfartsverket, Post- och telestyrelsen, Rikstrafiken, Sjöfartsverket, Statens institut för kommunikationsanalys, Vägverket, IT-kommissionen (K 1998:04), Utredningen (K 1998:07) om behov av informations- och kommunikationsteknisk infrastruktur, Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Svenska Lokaltrafikföreningen. Uppdraget skall vara avslutat senast den 30 juni 2001. Rådet skall lämna en särskild redovisning i frågor som avser IT-tjänsterna senast den 1 juli 2000. Det står i övrigt rådet fritt att redovisa delresultat av sitt arbete under utredningstidens gång.