Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1999:79 Beslut vid regeringssammanträde den 21 oktober 1999. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppdrag att lämna förslag till åtgärder inom högskolan för att öka mångfalden med avseende på social och etnisk bakgrund bland studenter och lärare för att högskolan bättre skall kunna svara upp mot mångfalden i samhället. Utredaren skall ge förslag till åtgärder för att stödja nya grupper av studerande i högskolemiljön, och därigenom även förbättra deras förutsättningar att hävda sig i arbetslivet, samt ge exempel på hur mångfalden kan utnyttjas som en kvalitetshöjande faktor. Utredaren skall också föreslå åtgärder för att högskolan i ökad utsträckning skall kunna ge kompletterande utbildning till invandrare med utländsk högskoleutbildning för att underlätta deras inträde i arbetslivet. I detta sammanhang skall särskilt lärarutbildningen uppmärksammas. Bakgrund Utbyggnaden av den grundläggande högskoleutbildningen Riksdagen har under de senaste tio åren fattat flera beslut om att bygga ut den grundläggande högskoleutbildningen. För åren 1997-2000 har utbildningen tillförts resurser för 68 000 nya permanenta platser. Riksdagen har vidare beslutat att utbyggnaden av den grundläggande högskoleutbildningen skall fortsätta. I budgetpropositionen för år 2000 har regeringen föreslagit en utbyggnad med ca 10 550 platser för vardera år 2001 och år 2002 (prop. 1999/2000:1 Utgiftsområde 16). Genom den stora utbyggnaden har andelen av en årskull som påbörjat högskolestudier vid 21 års ålder ökat. En dubbelt så stor andel(30 procent) av dem som var födda 1976 hade påbörjat högskoleutbildning vid 21 år jämfört med dem som är födda 1968. Bland födda 1976 varierar andelen med påbörjade högskolestudier vid 21 års ålder från 14 till 54 procent beroende på den sociala bakgrunden. Högst andel hade ungdomar från högre tjänstemannahem och lägst ungdomar från arbetarhem. Spännvidden är ännu större då ungdomarna fördelas efter hemmets utbildningsnivå. 59 procent av dem med längre eftergymnasialt utbildade föräldrar hade påbörjat högskolestudier jämfört med 15 procent bland dem med förgymnasialt utbildade föräldrar. Vid 21 års ålder hade en större andel bland kvinnorna än bland männen påbörjat högskolestudier. Andelen bland kvinnorna födda 1976 var 34 procent och bland männen 26 procent. Skillnaden i övergångsfrekvens mellan könen minskar inte heller med stigande ålder. (Ur Utbildningsstatistisk årsbok 1998.) Även om rekryteringen fortfarande är socialt snedfördelad har utbyggnaden av den högre utbildningen bl.a. resulterat i att nya grupper av studenter finns i högskolan. Detta gäller både studerande med svensk och med utländsk bakgrund. Vid alla lärosäten finns också utländska studenter som bedriver sina studier på olika nivåer under kortare eller längre tid. I budgetpropositionen för år 2000 anger regeringen att målet är att hälften av en årskull skall ha påbörjat högskolestudier senast vid 25 års ålder. Åtgärder för en breddad rekrytering Enligt regleringsbrevet för budgetåret 1999 avseende anslag till universitet och högskolor m.m. skall högskolorna uppmärksamma att studenter med utländsk bakgrund kan behöva särskilt stöd och vid behov ge detta. För att öka möjligheterna för utländska akademiker att etablera sig på arbetsmarknaden anordnas den s.k. aspirantutbildningen. Enligt förordningen (1995:889) om en särskild teoretisk och praktisk utbildning vid universitet och högskolor, skall högskolorna vid behov erbjuda särskild teoretisk och praktisk utbildning för arbetssökande personer med utländsk högskoleutbildning som invandrat till Sverige. Högskoleverket, som haft i uppdrag att följa upp och utvärdera aspirantutbildningen, har redovisat uppdraget i rapporterna "Särskilda utbildningssatsningar - vad blev det av dem?" (Högskoleverkets rapportserie 1998:4 R) och "Bara jag får chansen att få visa vad jag kan" (Högskoleverketsrapportserie 1998:6 R). Av rapporterna framgår bl.a. att rekryteringsunderlaget tycks vara litet och att det har varit svårt och arbetskrävande att genomföra utbildningen, framför allt att ordna praktikplats. Enligt Högskoleverket har utbildningen emellertid gett många studenter stärkt självförtroende, bättre språkkunskaper och ett utökat kontaktnät, vilka är avgörande faktorer för deras möjligheter att hitta ett kvalificerat arbete. Av årsredovisningarna för år 1998 framgår att flera högskolor fortsatt att anordna aspirantutbildning eller särskilda stödåtgärder för studenter med utländsk bakgrund. Vissa högskolor framhåller att det inte har funnits något behov av aspirantutbildning, men att de har kontakt med arbetsförmedlingen och har för avsikt att ge sådan utbildning när behov uppstår. Arbetsmarknadsstyrelsen har inom s.k. tillvaratagandeprojekt och sitt utbildningsprogram köpt uppdragsutbildning på ett antal högskolor för att underlätta för arbetslösa personer med utländsk högskoleutbildning att bli lärare. Värdering av utländska akademiska examina Värdering av utländska akademiska examina infördes i början av 1980-talet som en invandrar- och arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att ta till vara kompetensen hos dem som av olika skäl kom till Sverige med en utländsk högskoleutbildning. Högskoleverket redogör i rapporten "Värdering & erkännande av utländsk högskoleutbildning" (Högskoleverkets rapportserie 1998:15 R) för de principer som tillämpas när det gäller värdering av utländsk högskoleutbildning. I rapporten redovisas även den metod som används vid värdering av utländska examina. Syftet med värderingen av utländska utbildningar är att stödja invandrare som kommer till Sverige med en utländsk högskoleexamen och som har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden därför att arbetsgivare inte kan bedöma värdet av den utländska utbildningen. Verksamheten kan också ses som en service åt arbetsgivarna. Den kan även fungera som vägledning och som ett hjälpmedel för svenska universitet och högskolor vid beslut om tillgodoräknande av utbildning eller om antagning, s.k. akademiskt erkännande. Värderingarna avser avslutade utbildningar som leder till yrken som inte är reglerade i Sverige. Utbildning som leder till yrken som är reglerade i Sverige bedöms av respektive sektorsmyndighet. Regeringen har i propositionen Vissa skolfrågor m.m. (prop. 1998/99:110 s. 49) bl.a. föreslagit att skollagen (1985:1100) förtydligas i fråga om behörighet för lärare med utländsk utbildning. Tidigare yrkesverksamhet som lärare skall beaktas vid prövning av behörighet som lärare. Högskoleverket föreslås bli den myndighet i Sverige som skall utfärda behörighetsförklaring för dessa lärare. Kompletterande högskoleutbildning I 1999 års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100 s. 150) anmälde regeringen sin avsikt att genomföra en översyn av högskolans möjligheter att i ökad utsträckning ge kompletterande utbildning till arbetslösa med utländsk högskolekompetens. Regeringen avsåg även att öka möjligheterna till utbildning för lärarbehörighet för högskoleutbildade med utländsk bakgrund genom individuellt anpassad kompletterande högskoleutbildning. I enlighet med en rapport från styrgruppen för läraryrkets utveckling och rekrytering avser regeringen att vidta åtgärder för att underlätta för högskoleutbildade personer med utländsk bakgrund att genomföra en lärarutbildning. Det handlar bl.a. om att ge möjlighet att förbättra kunskaperna i svenska språket samt att erbjuda pedagogisk utbildning. Regeringen avser att ge två högskolor i uppdrag att anordna sådan utbildning med var sin grupp studerande. Behovet av en utredning Utbildning spelar en viktig roll för att befästa demokratin och utjämna olikheter i fördelningen av välfärd, inflytande och möjligheter till delaktighet i samhällsliv och till kulturell upplevelse. Utbildning är betydelsefull för enskilda människors utvecklings- och framtidsmöjligheter. Satsningar på utbildning och forskning är viktiga för att öka den ekonomiska tillväxten och utveckla välfärden i Sverige. Arbetsgivarna efterfrågar i allt större utsträckning personer med utbildning på högskolenivå. Det är därför viktigt att alla oavsett kön, ålder, social eller etnisk bakgrund får likvärdiga möjligheter till högskoleutbildning. Det stärker den enskildes ställning på arbetsmarknaden och bidrar till en jämnare resursfördelning i samhället. Sverige är ett land präglat av etnisk mångfald. I början av år 1998 fanns det 816 000 personer mellan 16 och 74 år som var födda utomlands, vilket motsvarade ca 13 procent av den totala andelen 16- till 74-åringar i landet. Denna mångfald avspeglas dock i alltför liten utsträckning inom högskolan. Invandrare som har genomgått högskoleutbildning i Sverige är oftare arbetslösa än sina svenskfödda studiekamrater. Detta gäller dock inte alla. Vissa får arbete medan andra i likartad situation möter stora svårigheter på arbetsmarknaden. Utvecklingen går enligt regeringens bedömning alltför långsamt när det gäller att möta de utmaningar och ta till vara de möjligheter som den sociala och etniska mångfalden i samhället medför. Det är därför viktigt att överväga vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas inom högskolan för att dels stimulera fler människor att oavsett bakgrund bedriva högskolestudier, dels underlätta för nya grupper att finna sig till rätta i högskolan, lyckas med studierna och sedan gå vidare till arbetslivet. En bred sammansättning av studenter och lärare är positiv för såväl högskolan som samhället i övrigt. Det är också en fråga om rättvisa och lika möjligheter sett ur individens synvinkel. Studenter och lärare med utländsk bakgrund har med sina erfarenheter av och kunskaper om sina respektive ursprungsländers sociala, kulturella och politiska förhållanden mycket att tillföra såväl de övriga studenterna som lärarna vid de skilda lärosätena. En jämn fördelning av studenter med olika social och etnisk bakgrund tillför erfarenheter av värde samt ökar förståelsen för andra människor och deras levnadsvillkor. Det är regeringens övertygelse att en jämställd och jämlik högskola med social och etnisk mångfald är en förutsättning för en positiv samhällsutveckling. Genom att bättre ta till vara samhällets mångfald i utbildningen och därmed utnyttja den samlade kompetensen på ett mer effektivt sätt stärks Sveriges långsiktiga utveckling, tillväxt och sysselsättning. Rekryteringen till högre utbildning måste breddas och nya grupper av studerande måste intresseras för fortsatta studier för att regeringens mål beträffande ungdomskullarnas övergång till högskolan skall uppnås. Uppdraget En särskild utredare skall utreda den sociala och etniska mångfalden i högskolan samt lämna förslag till åtgärder inom högskolan för att bredda rekryteringen av studenter till högskolan. Utredaren skall också ge förslag till åtgärder för att stödja nya grupper av studerande i högskolemiljön. Utredaren skall ta del av och beakta det arbete som Högskoleverket bedriver under hösten 1999 i syfte att öka mångfalden med avseende på social och etnisk bakgrund. Utredaren skall ge exempel på hur social och etnisk mångfald kan utnyttjas för att höja utbildningens kvalitet. Utredaren skall beakta internationella erfarenheter, särskilt av arbete som pågår inom EU, i fråga om mångfald i utbildningen. Utredaren skall vidare lägga fram förslag om vad högskolorna kan göra för att motverka svårigheter för invandrare med svensk högskoleutbildning att komma in på arbetsmarknaden. Med ökad kunskap inom området förbättras möjligheterna för högskolorna att tillgodose såväl studenternas som arbetsmarknadens behov. Utredaren skall föreslå åtgärder för att universitet och högskolor i ökad utsträckning skall kunna ge kompletterande utbildning till invandrare med utländsk högskoleutbildning inom olika yrkesområden för att underlätta deras inträde i arbetslivet. Den kompletterande utbildningen kan avse vissa kurser inom ett program som leder till en viss yrkesexamen eller andra fristående kurser. I detta sammanhang skall särskilt lärarutbildningen uppmärksammas. Utredaren skall om det anses nödvändigt föreslå ändringar av den s.k. aspirantutbildningen. Utredaren skall se över det nuvarande regelsystemet för högskolan i de delar de har betydelse för den etniska mångfalden, t.ex. tillgodoräknande av meriter samt föreslå eventuella förändringar i regelsystemet. Utredaren skall i utredningens samtliga delar beakta strävandena efter ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Utredarens förslag skall redovisas enligt vad som anges i 14 och 15 §§ kommittéförordningen (1998:1474), varvid särskild vikt skall läggas vid att redovisa de jämställdhetspolitiska konsekvenserna av förslagen. Förutsättningar för uppdraget En utgångspunkt för utredarens arbete skall vara att bestämmelserna om behörighet och urval till högskoleutbildning även i fortsättningen skall vara gemensamma för hela högskolan (prop. 1995/96:184, bet. 1995/96:UbU11, rskr.1995/96:265). Utredaren skall senast den 17 januari 2000 redovisa sina förslag vad gäller kompletterande utbildning till invandrare med utländsk högskoleutbildning. Utredaren skall ha slutfört sitt uppdrag senast den 15 maj 2000. Utredaren skall i första hand utgå från det utrednings- och rapportmaterial som redan finns och bara vid särskilt behov genomföra egna undersökningar för att komplettera befintligt material. Utredaren skall i sitt arbete samråda med berörda myndigheter, pågående utredningar samt de organisationer som har relevans för utredningsuppdraget. Vidare skall utredaren samråda med mångfaldsgruppen inom Näringsdepartementet vad gäller social och etnisk snedrekrytering till högskolan. Förslag till åtgärder skall kostnadsberäknas och skall kunna genomföras inom ramen för befintliga resurser.