Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Föreningslivets ställning på den svenska spel- och lotterimarknaden, Dir. 1999:52
Departement: Finansdepartementet
Beslut: 1999-06-23
Dir. 1999:52
Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1999.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare skall lämna förslag till hur föreningslivets ställning
på den svenska spel- och lotterimarknaden kan stärkas. Härvid skall även
beaktas den betydelse de statliga spelen har för statens inkomster.
Utredaren skall dessutom bedöma om tillståndsgivningen till AB Svenska Spel
och AB Trav och Galopp (ATG) bör delegeras från regeringen till
Lotteriinspektionen.
Utredarens uppdrag skall vara slutfört senast den 1 december 1999.
Bakgrund
Den svenska spel- och lotterimarknaden är i allt väsentligt förbehållen
staten, föreningslivet och hästsporten så att överskottet kommer allmänna
eller allmännyttiga ändamål till godo. Den totala omsättningen uppgår,
enligt en sammanställning från Lotteriinspektionen, till knappt 30 miljarder
kronor. Den största aktören på marknaden är det statligt ägda företaget AB
Svenska Spel som anordnar lotterier, nummerspel, vadhållning på
idrottstävlingar och spel på värdeautomater. Den näst största spelanordnaren
är ATG som anordnar vadhållning i samband med hästtävlingar. AB Svenska Spel
och ATG anordnar spel och lotterier efter tillstånd från regeringen, och
deras gemensamma andel av marknadens omsättning uppgår till ca 75 procent.
Föreningslivet anordnar lotterier och bingospel efter tillstånd från
Lotteriinspektionen, länsstyrelserna och kommunerna. Föreningslivets
marknadsandel uppgår till ca 19 procent. Privata speloperatörer anordnar
s.k. restaurangkasinospel och varuautomatspel och deras marknadsandel uppgår
till ca 6 procent.
Under den första delen av 1990-talet ökade föreningslivet sin andel av
spelmarknadens omsättning, framför allt tack vare Bingolottos framgångar. I
slutet av 1990-talet har föreningslivet förlorat marknadsandelar.
Hösten 1990 uttalade riksdagen att en översyn av lotterilagen skulle göras
av en parlamentarisk utredning. Den då gällande lotterilagen gav inte
föreningslivet tillräckliga möjligheter att utveckla och förnya den spel-
och lotteriverksamhet som bedrevs av dem. Våren 1991 tillsatte regeringen en
utredning som antog namnet Lotteriutredningen. I december 1992 avlämnade
Lotteriutredningen sitt slutbetänkande Vinna eller försvinna -
folkrörelsernas spel och lotterier i framtiden (SOU 1992:130). I
propositionen Ny lotterilag (prop. 1993/94:182) föreslog regeringen ökade
intäktsmöjligheter för föreningslivet genom en ny automatspelsform -
värdeautomaten - och förbättrade vinstmöjligheter i andra lotterier och
spel. Riksdagen konstaterade att förslagen i propositionen i vissa
avseenden var mindre långtgående än vad Lotteriutredningen föreslagit men i
icke obetydlig utsträckning borde förbättra möjligheterna för den del av
föreningslivet som så önskar att finansiera sin verksamhet genom lotterier
och spel (bet. 1993/94:KrU32, rskr. 1993/94:415).
År 1997 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn
av lotterilagen (1994:1000). I direktiven anges att fördelningen mellan och
förutsättningarna för staten, hästsporten och föreningslivet inte skall
behandlas. Utredaren förväntas överlämna sitt slutbetänkande i augusti 1999.
I propositionen Kasinospel i Sverige m.m. (prop. 1998/99:80) gjorde
regeringen bedömningen att en utredning bör tillsättas med uppdrag att ta
fram förslag till hur föreningslivets ställning på den svenska spel- och
lotterimarknaden återigen kan stärkas. Regeringen betonade också att det är
viktigt att beakta den betydelse som de statliga spelen har för statens
inkomster samt att det är viktigt att föreningslivet självt har möjlighet
att bidra till sin egen finansiering. Riksdagen delade regeringens bedömning
och poängterade vikten av att utredaren arbetar snabbt, men ville inte i
övrigt föregripa utredarens ställningstaganden (bet. 1998/99:KrU11, rskr.
1998/99:229).
I samband med riksdagsbehandlingen uttalade Kulturutskottet dock att bl.a.
att de uppfattningar som framförts av Folkrörelsernas Samarbetsorgan för
Lotterifrågor (FSL) i skrivelse till utskottet (dnr. KrU 1998/99:91) bör
finnas med som en del av underlaget när den av regeringen föreslagna
utredningen studerar olika möjligheter att påverka fördelningen av spel- och
lotterimarknaden i Sverige.
Utredningsuppdraget
En särskild utredare skall lämna förslag till hur föreningslivets ställning
på den svenska spel- och lotterimarknaden kan stärkas. Härvid skall även
beaktas den betydelse de statliga spelen har för statens inkomster.
Statsmakternas ambition att bibehålla det nationella självbestämmandet
över spel- och lotterimarknaden och att överskottet skall vara förbehållet
staten, hästsporten och föreningslivet skall beaktas vid framtagandet av
förslag.
Utredaren skall även bedöma om tillståndsgivningen till AB Svenska Spel
och ATG bör delegeras från regeringen till Lotteriinspektionen. Syftet med
detta skall vara att avlasta regeringen och föra samman prövningen av
tillståndsansökningar till ett ställe, utom i de fall där uppgifterna kan
skötas på lokal nivå.
Utredaren skall inhämta information från marknadens aktörer och löpande
bevaka och analysera utvecklingen på marknaden. Utredaren skall härvid
inhämta synpunkter från representanter för föreningslivet på olika nivåer.
Utredarens uppdrag skall vara slutfört senast den 1 december 1999.