Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1999:3 Beslut vid regeringssammanträde den 18 februari 1999. Sammanfattning av uppdraget Tillgången på moderna järnvägsfordon är i dag starkt begränsad vilket utgör ett hinder för en ökad konkurrens och en effektiv upphandling inom järnvägssektorn. En utredare tillkallas därför med den övergripande uppgiften att analysera behovet av och ge förslag till åtgärder för fordonsförsörjningen på järnvägsområdet. Utredaren skall analysera och jämföra alternativa lösningar samt föreslå former för samt avgränsning och finansiering av ett eventuellt statligt engagemang i fordonsförsörjningen. Det ingår i uppdraget att överlägga med olika intressenter i syfte att nå en grund för en överenskommelse om den framtida fordonsförsörjningen på järnvägsområdet. Bakgrund I den transportpolitiska propositionen (prop.1997/98:56) anför regeringen att det i första hand är trafikintressenterna som bör ansvara för fordonsförsörjningen på järnvägsområdet. I propositionen anförs även att i den av staten och regionerna upphandlade persontrafiken är tillgången till moderna och ändamålsenliga järnvägsfordon i dag starkt begränsad, vilket utgör ett hinder för en effektiv upphandling. I propositionen konstateras vidare att vid upphandling av trafik måste i dag huvudmannen för trafiken antingen själv göra en fordonsinvestering eller förlita sig på att operatören håller med fordon för trafiken. Upphandlingsperioderna vid den statliga upphandlingen är i dag högst fem år. De korta avtalstiderna ger inte en ny operatör den långsiktighet som krävs för att kunna bära de stora kostnader som investeringar i rullande materiel innebär. Därför anförs i propositionen att det bör övervägas om staten skall ta ett större ansvar på detta område, t.ex. genom ekonomiska garantier för investeringar i fordon, för att stärka konkurrensen vid upphandling av trafik och säkerställa att viktiga investeringar i järnvägsfordon kommer till stånd. Riksdagen hade inga invändningar (bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266) mot vad som i propositionen anfördes om fordonsförsörjningen inom järnvägsområdet.I direktiven till utredningen (K 1999:05) Rikstrafiken - mål, arbetsuppgifter och organisation m.m. (dir.1998:46) fastslås att Rikstrafiken skall analysera och lämna förslag till åtgärder som gäller fordonsförsörjningen samt i samråd med intressenterna ta fram övergripande funktionskrav för de nya fordon som kan komma att omfattas av statliga garantier. I en PM med principförslag om ett gemensamt bolag för järnvägsfordon (N1999/701/4) pekar Svenska lokaltrafikföreningen, Statens järnvägars resedivision samt Mälardalstrafik AB på det akuta och stora behovet av nya fordon till järnvägstrafiken. Upphovsmännen till skrivelsen skisserar även ett förslag till bolag för järnvägsfordon, ägt av trafikhuvudmän, Rikstrafiken och Statens järnvägar. Enligt förslaget skall staten via garantigivning säkerställa bolagets kreditvärdighet. Eftersom Rikstrafiken tidigast år 2000 kan få fram ett finansieringsförslag begär upphovsmännen till skrivelsen att staten snarast skall utse en förhandlare, som kan föra statens talan i den process ingivarna har inlett i syfte att bilda ett vagnbolag. Regeringen har låtit utredningen om Rikstrafiken yttra sig över skrivelsen. Utredaren anser bl.a. att staten snarast bör utse en förhandlare. Uppdraget En utredare tillkallas med den övergripande uppgiften att analysera behovet av och ge förslag till åtgärder för fordonsförsörjningen på järnvägsområdet. Alternativa finansiella lösningar skall jämföras med hur fordonsförsörjningen har lösts i andra länder, t.ex. i Storbritannien. Utredaren skall vidare redovisa de konkurrensaspekter som kan läggas på olika lösningar. I detta inkluderas även de eventuella konkurrensstörningar som en statlig insats kan medföra. Utredaren skall analysera förutsättningarna för att fordonsförsörjningen kan tillgodoses utan att staten engagerar sig i frågan. Utredaren skall undersöka om tillverkare, operatörer och trafikhuvudmän själva kan ombesörja fordonsförsörjningen på järnvägsområdet på ett bättre sätt än i dag. Utredaren skall analysera och föreslå under vilka villkor ett statligt engagemang i fordonsförsörjningen kan komma i fråga samt föreslå former för samt avgränsning och finansiering av ett eventuellt sådant engagemang. Utgångspunkten bör vara att fordonen förvaltas av trafikintressenterna och att det inte bör inrättas något statligt fordonsbolag. Ett eventuellt statligt engagemang bör vara tidsmässigt samt ekonomiskt begränsat och utredaren bör härvid lämna förslag till tidplan för utfasning av statens eventuella engagemang. I uppdraget ligger även att analysera konsekvenserna av ett eventuellt statligt garantiåtagande, bl.a. när det gäller kostnader och finansiering. Utredaren skall även undersöka hur ett sådant åtagandet bör förvaltas och vilken myndighet som bör få denna uppgift. Vidare bör utredaren med utgångspunkt i önskemålet om konkurrensneutrala lösningar analysera vilka aktörer som kan komma i fråga för ett statligt garantiåtagande. I uppdraget ingår även att överlägga med olika intressenter, bl.a. trafikhuvudmännen, i syfte att nå en grund för en överenskommelse om den framtida fordonsförsörjningen. Utredaren skall härvid beakta de regionala tågsystem som byggs upp i olika delar av landet.Övrigt Utredaren skall samråda med berörda trafikoperatörer, företrädare för kommuner och landsting, Banverket, Delegationen för köp av viss kollektivtrafik, Konkurrensverket, Utredningen (K 1998:05) Rikstrafiken - mål, arbetsuppgifter och organisation m.m. samt Statens institut för kommunikationsanalys. Utredaren bör beakta förslagens eventuella effekter sett i sammanhang med övrigt arbete som pågår vad gäller avreglering och konkurrens inom järnvägsektorn såväl nationellt som internationellt. Utredarens förslag skall vara i överensstämmelse med EU:s regler för statsstöd och konkurrens. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 1999