Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Bidrag till kvinnoorganisationer, Dir. 1999:29
Departement: Kulturdepartementet
Beslut: 1999-03-25
Dir. 1999:29 Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 1999. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppgift att se över det nuvarande statsbidraget till kvinnoorganisationerna. Utredaren skall utvärdera hur det statliga stödet uppfyller de av staten uppställda målen för och intentionerna med bidraget, vid behov föreslå nya mål samt föreslå åtgärder som kan öka måluppfyllelsen och effektivisera stödet. Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 1999. Bakgrund Ett särskilt bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet infördes den 1 juli 1982. Det övergripande målet för bidraget är att stärka kvinnornas ställning i samhället i syfte att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Bidragen fördelas av regeringen enligt förordningen (1982:865) om statsbidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet. Med en kvinnoorganisation avses i förordningen en organisation som huvudsakligen består av kvinnor och som i första hand arbetar för att förbättra kvinnans ställning i samhället och aktivt arbetar för jämställdhet mellan kvinnor och män. De organisationer som i dag beviljas bidrag spänner över ett brett område från t.ex. husmodersförbund till organisationer för internationell samverkan. Under år 1992 genomfördes inom Regeringskansliet (Civildepartementet, Ds 1992:114) en utvärdering av stödets betydelse för olika kvinnoorganisationer under en tioårsperiod. Utvärderingen pekade bl.a. på betydelsen av att bidraget borde utformas så att det stimulerar utveckling och förnyelse av organisationernas verksamhet. Genom en ändringsförordning (1995:673) har bidragsreglerna reviderats och stödets inriktning delvis förändrats. En del av bidraget, som tidigare var medlemsbaserat, har således numera karaktären av projektbidrag till förnyelse och utveckling av verksamheten. Det är dock tveksamt om den förändring som gjordes år 1995 är tillräcklig för att uppmuntra utveckling och förnyelse. De formella reglerna hindrar nya former av organisationer, t.ex. nätverk, att beviljas bidrag. Definitioner av olika begrepp i förordningen är i dag inte lika självklara som då de skrevs år 1982 och kan ifrågasättas. Ett exempel är definitionen av lokalavdelning som bl.a. innehåller ett krav på att avdelningen har genomfört minst 10 sammankomster under ett verksamhetsår. Till följd av bl.a. den nya informationstekniken kan föreningsaktiviteter i dag ofta ha en annan karaktär än den traditionella sammankomsten. Det är också angeläget att den grundläggande idén med bidraget - att stärka kvinnors ställning i samhället i syfte att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män - prövas mot den samhällsutveckling som pågår sedan år 1982. Av särskild betydelse är frågan om bidraget kommer de kvinnor till del som har störst behov av att organisera sina intressen, exempelvis kvinnor med olika etnisk och kulturell bakgrund och ensamma mödrar. Ytterligare en fråga är om också andra aktiviteter för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män, t.ex. manliga nätverk mot våld mot kvinnor, bör kunna komma ifråga för bidrag. Mot denna bakgrund har regeringen i budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1, utg.omr. 14, avsnitt 6.4) aviserat att en översyn av statsbidraget till kvinnoorganisationerna skall genomföras under år 1999. Uppdraget En särskild utredare skall se över statsbidraget till kvinnoorganisationerna. Utredaren skall utvärdera hur det statliga stödet uppfyller de av staten uppställda målen för och intentionerna med bidraget, vid behov föreslå nya mål samt föreslå åtgärder som kan öka måluppfyllelsen och effektivisera stödet. Möjligheten till ett ökat inslag av målstyrning av bidragets fördelning skall därvid särskilt belysas. Det skall också utredas om definitioner av olika begrepp i förordningen bör ändras och om nya former av organisationer, t.ex. nätverk, skall kunna beviljas bidrag. Slutligen bör utredaren också undersöka möjligheten att låta någon annan befintlig myndighet än regeringen fördela statsbidraget. Om förslagen medför kostnader skall dessa tydligt redovisas och godtagbar finansiering föreslås. Uppdraget skall vara slutfört senast den 31 december 1999.