Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1999:100 Beslut vid regeringssammanträde den 16 december 1999. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda förutsättningarna för att öka antalet studerande från andra länder, särskilt utanför EES-området, vid Sveriges universitet och högskolor. Utredaren skall också utreda hur det informeras om svensk utbildning i dessa länder. I uppdraget ingår att kartlägga den internationella utvecklingen i fråga om avgiftsfinansiering av utbildning samt i vilken omfattning och på vilka grunder andra länder tar ut avgifter av utländska studenter. Dessutom skall frågan om att avgiftsbelägga utbildning för studenter från länder utanför EES-området utredas. Bakgrund Av budgetpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1, utg.omr. 16 bet. 1999/2000:UbU1) framgår att regeringen avser att tillsätta en utredning för att utröna förutsättningarna för att öka andelen internationella studenter i Sverige samt för att utreda om avgifter bör tas ut för studenter från länder utanför EES-området. Ett ökat internationellt samarbete är en förutsättning för att underlätta lösningar på globala problem. Universitet och högskolor har en central roll i detta sammanhang, både som ägare och förmedlare av kunskap och kompetens och som centrum för värderingsdiskussioner. Ett verkligt utbyte av kunskap och människors erfarenheter bör ske mellan många olika typer av länder. I ett sådant utbyte är Sverige lika mycket mottagare som givare. Högskolans internationella verksamhet har under de senaste 25 åren genomgått en kraftig expansion. Den mycket snabba ökningen av studerandeutbytet inom grundutbildningen har påskyndats dels genom förbättrade möjligheter till studiemedel vid utlandsstudier fr.o.m. år 1989, dels genom Sveriges deltagande i EU:s utbildningsprogram redan före inträdet i unionen. Studiemedelsreformen innebar bl.a. att svenska studenter fick möjlighet att erhålla studiemedel för studier utomlands av godtagbar standard. Universitet och högskolor utvecklade sina internationella sekretariat, en rad kurser och utbildningar började ges på engelska och former utvecklades för att värdera och tillgodoräkna utlandsstudier inom examen. Den svenska högskolan har således ett omfattande internationellt samarbete på olika nivåer inom grundutbildning, forskarutbildning och forskning. Samarbetet sker såväl i organiserade former som genom informella kontakter och genom att enskilda studenter väljer att studera utanför det egna landet. Fortfarande är det emellertid fler svenska studenter som studerar vid utländska lärosäten än det är utländska studerande som studerar i Sverige. För att en internationell miljö skall kunna etableras vid svenska lärosäten erfordras att betydligt fler utländska studenter studerar där. Ett problem i sammanhanget kan vara det begränsade utbudet av kurser på andra språk än svenska. Regeringen anser att det är önskvärt att öka andelen internationella studenter i Sverige från olika delar av världen. Detta gynnar förståelsen för andra kulturer och möjliggör långsiktiga kontakter och samarbeten. Det finns ett växande behov av högre utbildning i världen. På den framväxande internationella utbildningsmarknaden är de engelskspråkiga länderna redan mycket aktiva. Detta har föranlett andra länder, t.ex. Tyskland och Frankrike, att vidta särskilda åtgärder för en ökad internationell rekrytering. Frankrike har upprättat en särskild rekryteringsorganisation (EduFrance) och i Tyskland har rektorskonferensen engagerat sig i marknadsföringen utomlands av tyska universitet och högskolor. Allt fler länder erbjuder på ett systematiskt sätt högre utbildning för studenter från Asien, Latinamerika och Afrika. Motiven för detta varierar. Det kan vara ett led i det egna landets biståndsverksamhet, ett sätt att på affärsmässiga grunder sälja utbildning eller ett försök att genom utbildning etablera nätverk i länder vars internationella betydelse är stor eller ökar. Ett mer aktivt svenskt deltagande på en global utbildningsmarknad skulle leda till nya internationella nätverk och kontakter vilket i sin tur kan bidra till en egen kunskapsproduktion och till en ännu högre kvalitet inom utbildning och forskning. Eftersom användningen av informationsteknik i undervisningen fått en allt större betydelse skulle samtidigt Sveriges ställning som ICT-nation kunna stärkas. Allt fler universitet och högskolor, såväl i Sverige som i andra länder, erbjuder kurser och utbildningar på distans via Internet. Många av de utländska universiteten tar betalt för dessa kurser men den svenska högskolan saknar en sådan möjlighet. Detta minskar incitamenten och resurserna att utveckla distansutbildning. Utbildning vid svenska universitet och högskolor är avgiftsfri, liksom i de övriga nordiska länderna och vissa andra länder i Europa. I länder som Australien, Kanada, Storbitannien och USA är utbildningar till stor del avgiftsbelagda, vilket ger större möjligheter till rekrytering av utländska studenter. Inom Europa finns också tendenser att införa avgifter. I Sverige är principen om en avgiftsfri högskoleutbildning för landets egna medborgare en viktig demokratifråga. När det däremot gäller gäststuderande från länder utanför EES-området finns det anledning att utreda en avgiftsbeläggning. Uppdraget Utredaren skall: · utreda i vilken omfattning och på vilket sätt som det informeras om svensk högre utbildning i andra länder samt lämna förslag till hur den verksamheten kan förstärkas, · utreda hur utländska gäststudenter uppfattar sin studietid i Sverige och vilka eventuella svårigheter och hinder de stöter på i sina studier och under sin vistelse samt lämna förslag på hur olika hinder, t.ex. språkhinder, kan reduceras, · lämna förslag till hur antalet utländska gäststudenter vid svenska universitet och högskolor kan öka, såväl avseende grundutbildning som forskarutbildning, · utreda i vilken omfattning andra länder tar ut avgifter av utländska gäststudenter eller planerar att göra det, och · lämna förslag till vilka förutsättningar som bör gälla för att avgiftsbelägga studier i Sverige samt föreslå avgiftssystem för gäststudenter från länder utanför EES-området samt vilka konsekvenser avgifter skulle få. Förslagen får inte leda till konsekvenser som negativt påverkar högskolans uppgift att erbjuda avgiftsfri utbildning till studenter inom EU. Vidare får förslagen inte ha en negativ inverkan på Sveriges internationella eller nordiska utbildnings- och forskningssamarbete. Utredarens förslag skall rymmas inom befintliga ramar. Om förslagen har ytterligare kostnadskonsekvenser skall utredaren lämna förslag till finansiering. Uppdraget skall utföras efter samråd med berörda myndigheter och organisationer. Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2000.