Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Översyn av reglerna om skatteskyldighet i mervärdesskattelagen m.m., Dir. 1999:10
Departement: Finansdepartementet
Beslut: 1999-02-11
Dir. 1999:10
Beslut vid regeringssammanträde den 11 februari 1999.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppgift att se över de begrepp i
mervärdesskattelagen som reglerar frågor om skattskyldighet och
yrkesmässig verksamhet. Utredaren skall redovisa hur
mervärdesskattelagens olika regler i dessa avseenden överensstämmer med
motsvarande EG-regler och vilka effekter skillnaderna i regelsystemen
har. Utredaren skall sträva efter att föreslå ändringar av det svenska
mervärdesskattesystemet som i detta avseende ytterligare anpassar
mervärdesskattelagens regelsystem och begreppsapparat till rådets sjätte
direktiv 77/388/EEG om harmoniseringen av medlemsstaternas lagstiftning
rörande omsättningsskatter. Utredaren skall vidare särskilt analysera
hur mervärdesskattelagens bestämmelser om undantag från skattskyldighet
för ideella föreningars verksamhet överensstämmer med direktivets
verksamhetsinriktade undantag från skatteplikt för organisationer utan
vinstintresse samt hur nuvarande svenska regler påverkar
konkurrensneutraliteten i allmänhet och särskilt i förhållande till
mindre och medelstora företag. Utredaren skall i detta sammanhang även
se över de särskilda skattepliktsreglerna som i dag gäller för
periodiska organisationstidskrifter, periodiska medlemsblad och
personaltidningar. Utredaren skall lämna förslag till lämpliga
lagändringar.
Bakgrund
Svenska mervärdesskattebestämmelser
För att skatt skall betalas vid en omsättning som är skattepliktig
enligt mervärdesskattelagen (1994:200, ML), krävs att omsättningen görs
i en verksamhet som är yrkesmässig. I 4 kap. 1 § ML föreskrivs att en
verksamhet är yrkesmässig om den utgör näringsverksamhet enligt 21 §
kommunalskattelagen (1928:370, KL). Den koppling som finns mellan
mervärdesskattelagen och kommunalskattelagen i detta avseende medför att
mervärdesskattelagens begrepp, yrkesmässig verksamhet, måste tolkas
utifrån en bedömning av om verksamheten utgör näringsverksamhet enligt
kommunalskattelagen.
Med näringsverksamhet i 21 § KL avses yrkesmässig självständigt bedriven
förvärvsverksamhet. Med yrkesmässig menas att verksamheten bedrivs
varaktigt och har vinstsyfte. Kriterierna för näringsverksamhet är
därför varaktighet, självständighet och vinstsyfte. Vid
inkomstbeskattningen är dessa kriterier på olika sätt avgörande för att
bedöma om en inkomst skall hänföras till inkomstslagen tjänst, kapital
eller näringsverksamhet. Förutom definitionen av begreppet
näringsverksamhet i 21 § KL finns det i anvisningarna till paragrafen
ytterligare preciseringar för när näringsverksamhet skall anses
föreligga.
Yrkesmässig verksamhet enligt mervärdesskattelagen kan i vissa fall
föreligga även utan att verksamheten utgör näringsverksamhet enligt 21 §
KL. Enligt 4 kap. 1 § 2 ML är en verksamhet yrkesmässig om den bedrivs i
former som är jämförliga med en till sådan näringsverksamhet hänförlig
rörelse (s.k. rörelseliknande former) under förutsättning att
ersättningen för omsättningen i verksamheten under beskattningsåret
överstiger 30 000 kr. Regeln är tillämplig på verksamheter i vilka det
med viss regelbundenhet förekommer transaktioner men som inte uppfyller
kraven för att anses vara näringsverksamhet enligt 21 § KL. Regeln kan
bli tillämplig i fall när verksamhet bedrivs av t.ex. privatpersoner, av
sådana ideella föreningar som inte särskilt regleras i 4 kap. 8 § ML och
av stiftelser. Syftet med bestämmelsen är framför allt att korrigera för
situationer som medför en icke önskvärd konkurrenssituation.
Beträffande några verksamheter finns vidare i fjärde kapitlet
mervärdesskattelagen särskilt reglerat när yrkesmässig verksamhet skall
anses föreligga. Detta gäller bl.a. verksamhet som bedrivs av stat,
kommun och ideella föreningar.
När staten, statligt affärsverk eller en kommun omsätter varor eller
tjänster mot ersättning gäller att verksamheten utgör yrkesmässig
verksamhet oavsett om den bedrivs med vinstsyfte eller inte. Från denna
regel undantas dock bl.a. omsättning som ingår som ett led i
myndighetsutövning eller avser bevis, protokoll eller motsvarande
avseende myndighetsutövning. Dessa omsättningar anses inte utgöra
yrkesmässig verksamhet.
Ideella föreningars verksamhet räknas inte som yrkesmässig när inkomsten
av verksamheten utgör sådan inkomst av näringsverksamhet för vilken
föreningen är frikallad från skattskyldighet enligt 7 § 5 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL).
Enligt 7 § 5 mom. SIL är ideella föreningar befriade från
skattskyldighet för all annan inkomst än sådan inkomst av
näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet eller till
rörelse under förutsättning att de uppfyller vissa villkor.
Som ett första villkor gäller att föreningen har till huvudsakligt syfte
att främja sådana ändamål som anges i 7 § 6 mom. SIL eller andra
allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska,
konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella ändamål.
Ytterligare förutsättningar för skattebefrielse är att föreningen i sin
verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser
allmännyttiga ändamål, har en öppen medlemsintagning samt att den
bedriver en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen av
föreningens tillgångar. Vidare gäller att en ideell förening också kan
bli befriad från skattskyldighet för inkomst av viss egentlig
näringsverksamhet. Det kan vara fråga om inkomst som hänför sig till
innehav av en fastighet som tillhör föreningen och som till övervägande
del används i föreningens ideella verksamhet. Befrielsen omfattar också
sådan inkomst som hänför sig till en förvaltningsenhet avseende innehav
av fastighet eller till en särskild förvärvsverksamhet avseende rörelse,
om inkomsten till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har en
naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd
utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete.
I sammanhanget bör nämnas att regeringen i propositionen Staten och
trossamfunden, begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen,
avgiftsbetalningen m.m. (prop. 1998/99:38) föreslår att fr.o.m. den 1
januari 2000 skall även den nya associationsformen, registrerat
trossamfund, omfattas av paragrafen.
För vissa äldre ekonomiska föreningar som fått bestå som registrerad
förening, gäller enligt 7 § 5 mom. åttonde stycket SIL att dessa
föreningar kan behandlas som en ideell förening i detta sammanhang.
För andra verksamhetsformer än de som är särskilt reglerade gäller de
allmänna reglerna i mervärdesskattelagen om yrkesmässig verksamhet.
Detta innebär t.ex. att stiftelser inte särbehandlas och således är
skattskyldiga för sådan omsättning som görs i yrkesmässig verksamhet.
EG:s mervärdesskatteregler
Bestämmelserna i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om
harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande
omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig
beräkningsgrund (EGT L 145, 13.6.1977, s. 1) skiljer sig från
mervärdesskattelagen bl.a. på så sätt att regelstrukturen och begreppen
är delvis annorlunda. Exempelvis har mervärdesskattelagens uttryck
skattskyldighet, yrkesmässighet och skatteplikt inga direkta
motsvarigheter. I den engelska versionen används uttryck som "taxable
person", "taxable transactions", "economic activity", "chargeble event",
"body", "chargeability of tax" och "persons liable for payment of tax".
I den franska direktivtexten används termerna "assujetti",
"opérations taxées", "activités eqonomiques", "fait générateuer de la
taxe", "organisme", "exibilité de la taxe", "redevables de la taxe".
Beträffande vad som skall bli föremål för mervärdesbeskattning anges i
den engelska versionen att det är "the supply of goods or services
effected for consideration within the territory of the country by a
taxable person acting as such".
Enligt sjätte direktivet föranleder en omsättning av en vara eller en
tjänst skattskyldighet om den som omsätter varan eller tjänsten är att
betrakta som en beskattningsbar person1 . En beskattningsbar person är
någon som självständigt utför i det sjätte direktivet uppräknade
aktiviteter. Definitionen är mycket bred och omfattar åtminstone vad som
i Sverige brukar betecknas som näringsidkare. Det anges att syftet med
verksamheten, eller resultatet av verksamheten, inte i sig inverkar på
om den som omsätter varan eller tjänsten är att se som en
beskattningsbar person. Den omständigheten att den som bedriver en
verksamhet i praktiken aldrig betalar skatt eller att han saknar
vinstintresse påverkar således inte denna bedömning. Däremot är
omsättning av varor och tjänster i vissa fall undantagna från
skatteplikt.
För att inte alla som omsätter skattepliktiga varor och tjänster skall
vara skyldiga att betala skatt medger EG-reglerna att ett förenklat
förfarande under vissa förhållanden kan tillämpas för mindre företag.
En särskild regel finns i artikel 4.5 i det sjätte direktivet vilken
innebär att offentligrättsliga organ, såsom stat och kommuner, inte
anses som beskattningsbara personer när det gäller verksamhet eller
transaktioner som de utför i sin egenskap av offentligrättsliga organ.
Denna regel gäller dock inte om tillämpningen av regeln skulle leda till
konkurrenssnedvridning av viss betydelse eller om omsättningen avser en
verksamhet som är särskilt angiven i bilaga D till direktivet och som
inte genomförs i försumbar skala.
Problem med den nuvarande ordningen i Sverige
Skattskyldighet m.m.
Den svenska mervärdesskattelagen är i princip harmoniserad med EG:s
gemensamma mervärdesskatteregler. Såsom framgått av redogörelsen för den
svenska mervärdesskattelagstiftningen och motsvarande EG-regler regleras
dock frågor som har samband med skattskyldighet och yrkesmässig
verksamhet annorlunda i det sjätte direktivet än i den svenska
mervärdesskattelagen. Den metod som används i Sverige, dvs. att
mervärdesskattelagens uttryck är knutna till existerande bestämmelser i
inkomstskattelagar, har inneburit en fördel genom att de grundläggande
reglerna om skattskyldighet i inkomstbeskattningen och
mervärdesbeskattningen i praktiken varit gemensamma. Efter det svenska
inträdet i EU har emellertid kopplingen till de nationella svenska
inkomstskattebegreppen blivit mer problematisk.
Nationella myndigheter och domstolar är skyldiga att tolka nationell
rätt med beaktande av innehållet i direktiven. Betydelsen av
EG-domstolens domar är därför mycket stor och ett antal nya domar
meddelas varje år. Det finns därför ett stort behov både för
skattskyldiga och skattemyndigheter att kunna överföra EG-domstolens
resonemang och domens eventuella konsekvenser på svenska förhållanden.
Även för den svenska lagstiftaren är det betydelsefullt att på ett klart
och tydligt sätt kunna se vilka effekter en dom från EG-domstolen kan ha
för svenska förhållanden.
Eftersom mervärdesskattereglerna som rör skattskyldighet och yrkesmässig
verksamhet är grundläggande både för mervärdesskattelagen och för det
sjätte direktivet försvårar den nuvarande bristande överensstämmelsen i
fråga om begrepp tolkning och tillämpning av EG-domstolens domar på
svenska förhållanden. Detta problem finns vid frågeställningar som
direkt berör begreppen skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet men
även i andra fall, då frågan om tolkning av dessa eller närliggande
begrepp endast utgör en grundläggande förutsättning för en bedömning av
en helt annan fråga.
Det finns flera termer och företeelser i mervärdesskattelagen som har
samband med skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet som vid en
jämförelse med motsvarande EG-regler visat sig ibland kunna få en inte
helt självklar översättning. Exempel på detta är orden skattskyldighet,
skatteplikt, omsättning, näringsidkare, utländsk företagare, transaktion
och yrkesmässig verksamhet.
Inom EU pågår ett omfattande arbete som har till syfte att skapa ett
mervärdesskattesystem som är gemensamt för medlemsländerna. Detta arbete
kommer med största sannolikhet att medföra att den svenska
mervärdesskattelagen måste ändras på flera punkter. När reglerna om det
gemensamma mervärdesskattesystemet nu successivt kommer att beslutas
riskerar skillnader i vissa centrala och grundläggande begrepp mellan
EG:s mervärdesskatteregler och mervärdesskattelagen att vara ett hinder
för ett korrekt och effektivt införande av de nya EG-reglerna.
Riksskatteverket (RSV) har i en skrivelse den 4 december 1997 (dnr 9559-
97/900) till Finansdepartementet anfört bl.a. att det är olyckligt att
begreppet "taxable person" i det sjätte direktivet översätts med ordet
"näringsidkare" i mervärdesskattelagen eftersom begreppet näringsidkare
ofta tolkas så att det skall vara fråga om någon som bedriver
näringsverksamhet i kommunalskattelagens mening. RSV anser att detta
förstärks av att det i 4 kap. 1 § 1 ML anges "utgör" näringsverksamhet
enligt kommunalskattelagen. EG-domstolens domar bygger dock på sjätte
direktivet och inte på kommunalskattelagen. Detta innebär enligt RSV att
tolkningar kan komma att förekomma av mervärdesskattelagen, dvs. av det
sjätte direktivet, som inte överensstämmer med kommunalskattelagen.
Användningen av uttrycket näringsidkare och hänvisningen av
mervärdesskattelagens regler till kommunalskattelagen kan vidare enligt
RSV medföra att skattemyndigheterna tolkar EG-domstolens domar utifrån
kommunalskattelagen, vilket kan leda till felaktiga slutsatser. RSV
uppger att det har förekommit, i de fall en dom inte överensstämmer med
kommunalsskattelagens synsätt, att skattemyndigheter inte tillämpat
domen med hänvisning till att sjätte direktivet till fullo har
harmoniserats genom mervärdesskattelagen. RSV hemställer med stöd av
detta att 4 kap. 1§ första stycket ML slopas.
Det sjätte direktivets begrepp "taxable person" har såsom framgått i den
svenska mervärdesskattelagstiftningen i många fall översatts med ordet
"näringsidkare". När det gäller en näringsidkare som är utländsk har i
stället begreppet "utländsk företagare" använts. Det har både från
skattskyldiga och skattemyndigheter framförts att även denna skillnad
gentemot det sjätte direktivet föranleder problem vid tillämpningen.
Särskilt om ideell verksamhet
Den lagtekniska konstruktionen av 4 kap. 8 § ML är inte direkt jämförbar
med motsvarande regler i det sjätte direktivet. Enligt
mervärdesskattelagen räknas en verksamhet som bedrivs av en ideell
förening i regel inte som yrkesmässig verksamhet, vilket innebär att
föreningen inte anses som skattskyldig.
Detta medför att föreningen inte blir skyldig att betala skatt oavsett
att omsättningen som sådan är skattepliktig. I det sjätte direktivet är
motsvarande typ av organisation enligt allmänna regler att anse som en
beskattningsbar person. I artikel 13 föreskrivs dock att undantag från
skatteplikt under vissa förutsättningar skall göras för omsättning av
tjänster och varor. För att undantag skall få göras krävs att tjänsterna
respektive varorna omsätts av vissa särskilt angivna typer av
organisationer och att omsättningen är av viss art. I nämnda artikel av
det sjätte direktivet finns det flera bestämmelser om undantag från
skatteplikt som har anknytning till ideell verksamhet. Huvudbestämmelsen
måste dock anses vara artikel 13.A 1 l. I bestämmelsen anges bl.a. att
undantag från beskattning kan ske under vissa förutsättningar för varor
och tjänster som tillhandahålls av organisationer som utan vinstintresse
verkar i politiskt, fackligt, religiöst, patriotiskt, filosofiskt,
filantropiskt eller medborgarrättsligt syfte. Ett krav för att få
tillämpa bestämmelsen är att undantagen från beskattning inte medför
konkurrenssnedvridning.
Skillnaden i uppbyggnad mellan mervärdesskattelagen och sjätte
direktivet försvårar möjligheten att bedöma om reglerna i praktiken är
likvärdiga. De praktiska effekterna vid tillämpning av
mervärdesskattelagen respektive sjätte direktivet torde i många fall
vara lika. Även EG-reglerna medger i detta sammanhang ett visst mått av
flexibilitet. Ändå finns det stöd att anta att vissa fall inte bedöms
lika enligt regelverken, och att nuvarande svenska reglering därför kan
komma i konflikt med EG-rätten.
Praktiska exempel på detta förhållande är de skatteprocesser som pågår
om ersättningar (övergångssummor) som betalas vid fotbollsspelares
(skulle även kunna avse annan idrottsutövare) övergång från en utländsk
till en svensk förening. De utländska föreningarna har inte tagit ut
någon mervärdesskatt vid försäljningen. Inte heller har de svenska
föreningarna redovisat mervärdesskatt i Sverige. I de aktuella fallen
hävdar skattemyndigheterna att föreningarna rätteligen borde betala
"förvärvsmoms" (se 1 kap. 2 § 2 ML). Anledningen till de
mervärdesskatterättsliga svårigheterna i de aktuella ärendena är, såvitt
kan bedömas, bl.a. den särställning de svenska allmännyttiga ideella
föreningarna har i beskattningshänseende generellt och att innebörden av
mervärdesskattelagens begrepp "näringsidkare" vid en jämförelse mot det
sjätte direktivet inte är självklar.
Det har vidare från flera håll framförts att de svenska
mervärdesskattereglerna i vissa fall inte är konkurrensneutrala då
verksamhet bedrivs av ideella organisationer i konkurrens med
motsvarande verksamhet i privat regi. Ideella föreningar kan såsom
nuvarande regelsystem tillämpas i vissa fall bedriva relativt omfattande
näringsverksamhet utan att behöva ta ut mervärdesskatt. Kritiken har
framför allt kommit från enskilda näringsidkare och mindre företag som
påtalat att de orsakas konkurrensnackdelar med rådande reglering.
Näringsidkarna har i dessa fall ansett sig bedriva verksamhet som är
likvärdig med en ideell förenings men har till skillnad mot föreningen
varit tvungen att ta ut mervärdesskatt av sina kunder.
Finansdepartementet har å andra sidan även fått uppgifter om att vissa
grupper av ideella föreningar anser att det nuvarande undantaget i
mervärdesskattelagen från skattskyldighet medför nackdelar för dem.
Denna situation kan uppstå när konkurrerande kommersiella företag
beskattas med reducerad skattesats. I dessa fall har det kommersiella
företaget som en följd av skattskyldigheten avdragsrätt för ingående
mervärdesskatt medan den ideella föreningen helt saknar sådan
avdragsrätt. Sammantaget torde det i dessa fall under vissa
omständigheter vara ekonomiskt fördelaktigt att vara skattskyldig. Genom
nuvarande tillämpning av reducerade skattesatser torde denna situation
framför allt uppstå för föreningar som bedriver kultur- eller
idrottsverksamhet.
I sammanhanget bör nämnas att regeringen i propositionen Staten och
trossamfunden, begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen,
avgiftsbetalningen m.m. (prop. 1998/99:38) föreslår att fr.o.m. den 1
januari 2000 skall även den nya associationsformen, registrerat
trossamfund, omfattas av undantaget i 4 kap. 8 § ML.
Särskilt om skattepliktsregler för publikationer
I 3 kap. ML finns särskilda skattepliktsregler för periodiska
medlemsblad, periodiska personaltidningar, periodiska
organisationstidskrifter samt program och kataloger (se 13, 14 och 16-19
§§). Dessa publikationer har i många avseenden samband med ideell
verksamhet eller verksamhet som riktas till medlemmar. Vid ett förslag
till harmonisering av reglerna om ideell verksamhet till EG:s sjätte
direktiv bör även dessa regler ses över.
I betänkandet Mervärdesskatten och EG (SOU 1994:88) ansåg utredningen om
teknisk EG-anpassning av de indirekta skatterna att de svenska
mervärdesskattereglerna i detta avseende inte i alla delar hade någon
motsvarighet i det sjätte direktivet. Utredningen föreslog därför att
vissa lagändringar skulle göras. Någon förändring av lagstiftningen i
dessa delar har dock ännu inte gjorts. Utredaren skall därför med
beaktande dels av de förslag som lämnats i SOU 1994:88, dels vad
utredaren nu föreslår i fråga om regler om ideell verksamhet överväga om
förändringar av dessa regler bör göras.
Uppdraget
Utredaren skall se över de bestämmelser i mervärdesskattelagen som
reglerar frågor om skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet. Utredaren
skall redovisa de skillnader som finns mellan sjätte direktivet och
mervärdesskattelagen och analysera vilka effekter olikheterna har.
Utredaren skall lämna förslag till förändringar i mervärdesskattelagen i
syfte att harmonisera de begrepp som reglerar frågor om skattskyldighet
och yrkesmässig verksamhet med sjätte direktivet. Bestämmelserna som
reglerar skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet innefattar bl.a.
även frågor som rör beskattningsbar person (engelska: taxable person),
yrkesmässig verksamhet, näringsidkarbegreppet, utländsk företagare och
omsättningsbegreppet. Utredaren skall därvid särskilt ha som målsättning
att föreslå förändringar som medför att termer och regler skapas i
mervärdesskattelagen som har en tydligare motsvarighet i det sjätte
direktivet. I denna del är utredaren oförhindrad att föreslå
förändringar av termer och definitioner i mervärdesskattelagen som i
övrigt ligger utanför uppdraget.
Utredaren skall redovisa vilka effekter skillnaderna mellan
mervärdesskattelagen och EG:s regler avseende skattskyldighet och
anknytningen till yrkesmässig verksamhet har för de grupper som särskilt
undantas från skattskyldighet i 4 kap. ML såsom offentliga organ (stat
och kommun), stiftelser, utländska företag och ideella föreningar.
Utredaren skall om det visar sig lämpligt föreslå ändringar i reglerna
om skattskyldighet för nämnda grupper.
Konkurrensfrågan beträffande ideella föreningar har varit föremål för
diskussioner och överväganden vid ett flertal tillfällen. De utredningar
som behandlat frågan har emellertid haft uppdrag som varit mycket
omfattande, där de ideella föreningarnas mervärdesskatteskyldighet
endast har utgjort en liten del. Utrymmet för att genomföra en
genomgripande undersökning av konkurrensförhållandena har därför varit
tämligen begränsat. De utredningar och analyser som trots detta gjorts
visar att frågan är mycket komplicerad både genom att kunskap saknas om
hur och i vilken omfattning konkurrensen påverkas när de ideella
föreningarna agerar på marknaden och på grund av att regelverket är
svårtolkat. Det sistnämnda gäller inte minst vid analys av om den
svenska lagstiftningen överensstämmer med den EG-rättsliga. Utredaren
skall därför undersöka om de nuvarande reglerna ger upphov till
snedvridningar i konkurrenshänseende. Undersökningen skall innehålla en
kartläggning av omfattningen av konkurrensproblemen. Utredaren skall
vidare analysera om den svenska lagstiftningen är anpassad till den
ordning som gäller inom EG. Därvid skall utredaren granska hur andra
medlemsländer infört det sjätte direktivet i detta avseende.
I syfte att harmonisera de svenska mervärdesskattereglerna om ideell
verksamhet med sjätte direktivet, förenkla och förbättra reglernas
förutsebarhet samt att i förekommande fall begränsa förekomsten av
skadliga konkurrenssnedvridningar skall utredaren lämna förslag till
lagändringar som anses nödvändiga.
I likhet med nuvarande regler bör sådan verksamhet som bedrivs utan
vinstintresse av ideella föreningar kunna ges en positiv särbehandling
skattemässigt.
Under arbetets gång skall utredaren ha kontakt med företrädare för
ideella organisationer, t.ex. sådana ideella föreningar som bedriver
kulturell verksamhet. Utredaren skall vidare samråda med arbetsgruppen
om den sociala ekonomin och dess utveckling.
I betänkandet, Översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella
föreningar (SOU 1995:63), diskuteras risken för konkurrenssnedvridning
ur inkomstbeskattningsperspektiv. En fråga som inställer sig i detta
sammanhang är om skattebefrielsens effekter i konkurrenshänseende
skiljer sig i fråga om mervärdesbeskattningen av ideella föreningar
jämfört med inkomstbeskattningen av dessa. Vanligtvis förutsätts
mervärdesskatten kunna övervältras framåt på konsumenten medan
inkomstskatten ofta antas övervältras bakåt på producenten och därigenom
inte slå igenom på priset för producerade varor eller tjänster. Frågan
bör belysas av utredaren i de speciella avseenden som gäller ideella
föreningars verksamhet.
Utredaren skall i arbetet med att föreslå nya regler för ideell
verksamhet se över de särskilda skattepliktsbestämmelserna i 3 kap. 13,
14 och 16-19 §§ ML avseende periodiska medlemsblad, personaltidningar,
organisationstidskrifter samt program och kataloger.
Utredaren skall mot bakgrund av de förslag som han i övrigt lägger fram
överväga om det är lämpligt att införa de särskilda
mervärdesskatteregler för mindre företag som Sverige genom
anslutningsfördraget getts möjlighet att tillämpa.
Utredaren skall fortlöpande hålla sig underrättad om utvecklingen av det
omfattande arbete som för närvarande bedrivs inom EG på
mervärdesskatteområdet.
Om utredaren lämnar förslag som ger kostnadskonsekvenser skall även
förslag till finansiering anges.
Redovisning av uppdraget
Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 juli
2000.