Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Ekonomiskt samarbete i Östersjöregionen, Dir. 1998:97
Departement: Näringsdepartementet
Beslut: 1998-12-03
Dir. 1998:97 Beslut vid regeringssammanträde den 3 december 1998. Sammanfattning av uppdraget En beredning tillkallas med uppgift att utarbeta en strategi för Sveriges agerande på det ekonomiska området i Östersjöregionen med avsikt att, utifrån svenskt intresse, bidra till ökad handel och ökade investeringar. Beredningen skall lämna förslag till prioriteringar, riktlinjer och beredningsordning för stöd ur anslaget för näringslivsutveckling i Östersjöregionen samt bl.a. analysera behovet av åtgärder för stöd inför deltagande i och tillskapande av projekt. Bakgrund Den svenska regeringen har tagit en rad initiativ för att främja handel, investeringar och ekonomisk utveckling i Östersjöregionen. De frihandelsavtal som Sverige ingick med var och en av de baltiska staterna år 1992 var av stor betydelse för EU:s beslut att också ingå frihandelsavtal med dessa länder. EU:s frihandelsavtal har inkorporerats i de associationsavtal som trädde i kraft den 1 februari 1998. Förhandlingar om medlemskap i EU har inletts med Estland och Polen och förberedande förhandlingar pågår med Lettland och Litauen. Med Ryssland har EU ingått ett s.k. partnerskaps- och samarbetsavtal. Sverige har i alla dessa sammanhang varit pådrivande inom EU. Sverige har tillsammans med övriga nordiska länder svarat för den största enskilda satsningen för att främja framväxten av små och medelstora företag i de baltiska länderna. Denna satsning - Baltiska investeringsprogrammet - har genererat drygt 1,5 miljarder kronor i form av investeringsmedel och tekniskt stöd. Sverige har dessutom lämnat omfattande stöd till rekapitalisering av banker i Baltikum.Den svenska regeringen tog initiativ till ett första möte med Östersjöstaternas regeringschefer i Visby i juni 1996. Ett andra möte i samma krets ägde rum i Riga i januari 1998. Vid båda dessa tillfällen ägnades betydande uppmärksamhet åt utvecklingen av det ekonomiska samarbetet, på grundval av viktiga bidrag från näringslivet. EU-kommissionens ordförande deltog vid dessa möten. Ett av Sverige initierat möte med Östersjöstaternas handelsministrar ägde rum i Vilnius i juli 1998. Vid mötet diskuterades framför allt åtgärder för att eliminera hinder för handel mellan de deltagande länderna, bl.a. på basis av svenska utredningar. I det program för utvecklingssamarbete med länderna i Central- och Östeuropa för perioden 1999-2001 som riksdagen ställt sig bakom ingår stöd till kunskapsöverföring och ekonomiskt samarbete som en viktig del, såsom varit fallet i det hittillsvarande utvecklingssamarbetet. Ett huvudsyfte med samarbetet är att bistå de baltiska länderna och Polen i deras förberedelser för medlemskap i EU. Regeringen har nyligen föreslagit att den särskilda exportkreditgarantiramen för de baltiska staterna och Ryssland skall utvidgas. EU och Sverige har aktivt verkat för de baltiska ländernas anslutning till världshandelsorganisationen WTO och Lettland har nyligen blivit medlem. Sverige har också varit drivande när det gäller att underlätta de baltiska ländernas integrering i det internationella finansiella samarbetet i institutioner som Internationella valutafonden, Världsbanken och Europeiska utvecklingsbanken. I syfte att stimulera tillväxt och sysselsättning anslog riksdagen i juli 1996 en miljard kronor för åtgärder och projekt i Östersjöregionen. Beslut har tagits om insatser till ett värde av 580 miljoner kronor. Ytterligare projekt är under beredning. Det anslagna beloppet är i princip intecknat. I budgetpropositionen för år 1999 har regeringen föreslagit en fortsättning av denna verksamhet genom att ytterligare en miljard kronor tillförs ett nytt anslag, näringslivsutveckling i Östersjöregionen, under den kommande femårsperioden. Det övergripande målet för insatserna under anslaget är att, utifrån ett svenskt intresse, stimulera näringslivsutveckling i och handel med länderna i denna region. De anslagna medlen skall användas för näringslivssatsningar och omfatta stöd till såväl företagsetableringar som projektexport och marknadssatsningar. Även vissa främjande- och informationsinsatser i regionen kan komma i fråga. Urvalet av insatser skall utgå från näringslivets behov. Särskild vikt skall fästas vid små- och medelstora företags deltagande i Östersjöhandeln. Mot denna bakgrund är näringslivets - såväl stora som små och medelstora företag - aktiva medverkan vid utformning och genomförande av insatser grundläggande. Verksamheten skall samordnas med och komplettera utvecklingssamarbetet med Östersjöländerna. Anslaget bör enligt regeringens mening också kunna komma i fråga för insatser inom Barentssamarbetet och Öresunds- samarbetet, samt för vissa insatser som berör svenska regioners (länsstyrelser och självstyrelseorgan) och kommuners medverkan i tydligt avgränsad projektverksamhet inom Östersjö-, Barents- och Öresundssamarbetet. Regeringens principiella inställning Östersjöregionen har förutsättningar att bli en av världens starkaste och mest dynamiska och starkaste tillväxtregioner. Sverige skall bidra till detta genom att även i fortsättningen vara en av de ledande nationerna i Östersjösamarbetet. Regeringen fäster stor vikt vid åtgärder, både på det mellanstatliga planet och i Sverige, för att skapa bästa möjliga förutsättningar för utveckling av handel och investeringar. Synpunkter från näringslivet bör vara härvidlag vägledande. Uppdraget Regeringen uppdrar åt en Östersjöberedning med deltagande av representanter för stat, näringsliv,och fackliga organisationer och lokala/regionala intressen att utarbeta förslag till en gemensam strategi för Sveriges agerande på det ekonomiska området i Östersjöregionen med avsikt att, utifrån svenskt intresse, bidra till ökad handel och ökade investeringar. Strategin bör bygga på analyser av förutsättningarna för tillväxt i regionen och beakta hittills genomförda statliga insatser, program, utvärderingar och utredningar samt möjligheterna till samordning med utvecklingssamarbetet med Östersjöländerna. Beredningen skall särskilt uppmärksamma följande frågor: - föreslå förslag till riktlinjer, inriktning, beredningsordning och administration vad gäller insatser med finansiering ur anslaget för näringslivsutveckling i Östersjöregionen med beaktande av hanteringen av den första Östersjömiljarden och insatser från EU, internationella finansiella institutioner samt från enskilda länder för att stärka det ekonomiska samarbetet i Östersjöregionen; - analysera behovet av åtgärder för stöd inför deltagande i och tillskapande av projekt och samordning av resurser och kompetens i det sammanhanget samt lämna eventuella förslag på detta område. Beredningens förslag skall vara förenliga med Sveriges internationella åtaganden vad gäller handelspolitik, statsstöd och statsstödd exportfinansiering. Beredningen kan tillsätta arbetsgrupper. För beredningenskommitténs arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124), konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:48) och att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23). Redovisning av uppdraget Beredningen skall senast den 31 mars 15 februari 1999 redovisa förslag till riktlinjer m.m. för utnyttjandet av anslaget för näringslivsutveckling i Östersjöregionen. Övriga resultat av beredningens arbete skall redovisas senast den 30 juni 1999.