Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av vissa frågor rörande socialtjänstlagen och socialtjänstens uppgifter (S 1997:16), Dir. 1998:70
Departement: Socialdepartementet
Beslut: 1998-09-03
Dir. 1998:70
Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 1998.
Sammanfattning av uppdraget
Socialtjänstutredningen (S 1997:16) skall lämna förslag till hur den
ekonomiska tryggheten för vissa äldre invandrare skall utformas.
Utredningen skall ha slutfört sitt arbete senast den 31 maj 1999.
Bakgrund
I regeringens proposition (1997/98:113) Nationell handlingsplan för
äldrepolitiken konstaterar regeringen att frågan om ekonomisk trygghet
för vissa äldre invandrare behöver utredas.
Äldre pensionsregler
Vissa äldre invandrare är i dag hänvisade till socialtjänsten antingen
på grund av de helt saknar pensionsförmåner eller att deras sammanlagda
pensionsförmåner inte räcker till en godtagbar försörjning. Detta beror
på att många personer som i dag invandrar till Sverige inte hunnit tjäna
in tillräcklig pension i Sverige eller saknar pensionsrättigheter när de
invandrar, antingen beroende på att landet de kommer ifrån saknar
pensionssystem eller att de där tjänat in endast en liten eller ingen
pensionsrätt. Äldre invandrare saknar, på grund av sin ålder, möjlighet
att tjäna in rätt till svensk pension som räcker till en godtagbar
försörjning. Detta problem uppstår dock inte om personen är ung vid
tiden för invandringen till Sverige. Personen uppfyller då vid tiden för
sin pensionering de krav som ställs för att få svensk pension. Kraven
enligt huvudregeln är att man för att få oreducerad folkpension skall ha
arbetat i Sverige i 30 år alternativt varit bosatt 40 år i landet före
65 års ålder.
För invandrare som är födda före 1938 finns dock vissa övergångsregler.
Dessutom finns det särregler för flyktingar, dvs. för skyddsbehövande
som beviljats uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 3 kap. 2 eller 3
§ utlänningslagen (1989:529). Särreglerna innebär att flyktingar kan få
tillgodoräkna sig bosättningstid i hemlandet. Särreglerna gäller dock
inte vid t.ex. anhöriginvandring eller för personer som fått
uppehållstillstånd i Sverige på humanitära grunder. Detta har medfört en
ökad belastning på socialbidragssystemet.
I vissa fall kan även försörjningsproblem uppstå för hushåll då äldre
invandrare utan eller med små pensionsrättigheter kommit till Sverige
och ingått äktenskap med en svensk medborgare.
Reformerade pensionsregler
Enligt regeringens proposition 1997/98:152 Garantipension m.m. (bet.
1997/98:SfU113, rskr. 1997/98:315) skall i det reformerade
pensionssystemet en garantipension utgå till personer med mycket låg
eller ingen inkomstgrundad pension. Det reformerade pensionssystemet
gäller personer som är födda 1938 eller senare. För rätt till oreducerad
garantipension krävs 40 års försäkringstid. Vid kortare försäkringstid
skall garantipensionen reduceras proportionellt. Som försäkringstid för
garantipension skall bl.a. tillgodoräknas tid då en person har varit
folkbokförd i Sverige enligt folkbokföringslagen (1991:481). När det
gäller flyktingar och andra skyddsbehövande som har beviljats
uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 3 kap. 2 eller 3 §
utlänningslagen (1989:529) skall som försäkringstid även tillgodoräknas
viss del av bosättningstid i tidigare hemland fr.o.m. det år då personen
i fråga fyllt 25 år (dock inte tid som berättigar till pension från
hemlandet). För många invandrare innebär detta att de får ingen eller
reducerad garantipension eftersom regeln inte gäller för s.k.
anhöriginvandring och inte heller för personer som fått
uppehållstillstånd på humanitära grunder. Detta betyder att pensionen
för dessa invandrare kan komma att utebli eller bli mycket låg.
Regeringen anser att situationen är otillfredsställande och att det är
viktigt att hitta en långsiktig lösning på detta problem.
Alternativa överväganden
Flera alternativa möjligheter har övervägts. Under beredningen av det
reformerade pensionssystemet har Arbetsgruppen för genomförandet av
reformeringen av ålderspensionssystemet, den s.k. Genomförandegruppen, i
departementspromemorian Garantipension och samordningsfrågor m.m. (Ds
1997:66) beskrivit en modell för garantipension som skulle kunna vara en
möjlig lösning på problemet med ekonomisk trygghet för vissa invandrare.
Modellen, en s.k. tudelad garantipension, innebär att pensionen delas
upp i en del som tillgodoser önskemålet att ge högre pension även till
den som tjänat in förhållandevis låg inkomstgrundad pension, och i en
del som tillgodoser kravet på att pensionärer bosatta i Sverige skall ha
rätt till en viss minsta pension. Genomförandegruppen valde dock av
beredningstekniska skäl att inte lämna förslag om detta. De ekonomiska
effekterna av en tudelad garantipension är svåra att överblicka,
särskilt ur ett internationellt perspektiv. Med hänsyn till osäkerheten
i fråga om konsekvenserna av en sådan lösning anser regeringen att en
sådan garantipension för närvarande inte bör införas. Regeringen anser
att ekonomisk trygghet för äldre invandrare istället bör åstadkommas
utanför ålderspensionssystemets ram.
I sammanhanget kan också nämnas att en särskild utredare har fått i
uppdrag att lämna förslag till en övergångsvis garantipension för de
ålderspensionärer som inte kommer att omfattas av regelsystemet för
garantipension inom det reformerade ålderspensionssystemet (dir.
1997:149), dvs. personer födda 1937 eller tidigare. Uppdraget skall vara
slutfört senast den 31 januari 1999.
Vidare har en särskild utredare (S 1997:25) fått i uppdrag att se över
reglerna för bostadstillägg till pensionärer (BTP) samt hur det
särskilda bostadstillägget till pensionärer (SBTP) skall moderniseras.
BTP syftar till att göra det möjligt för pensionärer med ingen eller låg
pension att ha en bostad av god kvalitet, utan att boendekostnaden
minskar möjligheten att också i övrigt ha en tillfredsställande
standard. SBTP betalas ut till pensionärer med hög boendekostnad och låg
inkomst som annars inte skulle uppnå en skälig levnadsnivå. Uppdraget
skall vara avslutat den 1 mars 1999.
En förutsättning för att få SBTP är att den enskilde också är berättigad
till BTP. Detta innebär att de äldre invandrare som inte är berättigade
till BTP enligt dagens regler inte heller skulle vara berättigade till
SBTP. Det finns dock möjligheter att minska, men ej helt lösa problemet,
för äldre invandrare genom förändringar i reglerna för SBTP.
Socialtjänstutredningen bör därför belysa om förändringar inom SBTP är
en lämplig lösning och i så fall hur en sådan lösning skall se ut. Det
är viktigt att en sådan lösning sökes i samråd med utredningen Översyn
av systemet för inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer m.m.
(Dir. 1997:150).
Uppdraget
Socialtjänstutredningen (S 1997:16) skall lämna förslag till hur den
ekonomiska tryggheten för vissa äldre invandrare skall utformas. Det
förslag till stöd som lämnas skall vara förenat med krav på bosättning i
Sverige. Vidare skall de ekonomiska konsekvenserna av förslaget
analyseras och redovisas.
Redovisning av uppdraget
Genom det tillkommande uppdraget förlängs utredarens uppdrag så att en
redovisning skall lämnas senast den 31 maj 1999.