Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Obligatorisk anslutning till beställningscentral i taxitrafik m.m., Dir. 1998:5
Departement: Kommunikationsdepartementet
Beslut: 1998-02-05
Dir. 1998:5 Beslut vid regeringssammanträde den 5 februari 1998. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall undersöka förutsättningarna för och effekterna av att för innehavare av tillstånd till taxitrafik införa krav på obligatorisk anslutning till beställningscentral eller annat gemensamt organ. Utredaren skall utvärdera den nuvarande situationen inom taxitrafiken, vilka problem som finns och deras omfattning, samt göra en analys av vilka konsekvenser en obligatorisk anslutning för taxiföretag till ett gemensamt organ skulle medföra. Utredaren skall i anslutning till detta analysera i vad mån förutsättningarna för samt skälen för eller emot en obligatorisk anslutning till beställningscentral eller annat gemensamt organ skiljer sig i olika delar av landet. Utredaren skall i arbetet beakta såväl konkurrensaspekter som frågor rörande konsumenters skydd och servicekrav. Även frågor om efterlevnad av de regler som gäller trafik och företags drift skall beaktas. Om utredaren finner att det finns skäl och förutsättningar för anslutning till ett gemensamt organ bör det övervägas om särskilda regler skall gälla för detta organ, om det gemensamma organet bör omfattas av någon form av tillståndsplikt och hur tillståndshavarna skall anslutas. Bakgrund Våren 1988 beslutade riksdagen att taxitrafiken skulle avregleras med verkan från och med den 1 juli 1990 (prop. 1987/88:50 bil. 1 och prop. 1987/88:78, bet. 1987/88:TU15, rskr. 1987/88:166). Förändringarna syftade främst till att öppna taxinäringen för konkurrens men också till att åtgärda vissa missförhållanden. Bland annat slopades den då gällande obligatoriska anslutningen till beställningscentraler, behovsprövningen av tillstånd, indelning i trafikområden och kommenderingsplaner. En av staten fastställd maximitaxa skulle inte heller finnas. Samtidigt skärptes kraven vad gäller prövningen av de tillståndssökandes lämplighet och den uppföljande kontrollen av lämpligheten. För några år sedan infördes också krav på en särskild taxiförarlegitimation som ett led i arbetet med att komma till rätta med missförhållanden inom taxinäringen. Under senare tid har andra problem inom taxinäringen uppmärksammats, vilka främst gjort sig gällande i storstadsområdena. Hösten 1994 tillsattes en särskild utredare med uppdrag att se över hela yrkestrafiklagstiftningen (dir. 1994:109). Utredningen antog namnet 1995 års yrkestrafikutredning. I utredningsuppdraget ingick bl.a. att undersöka om det finns behov av en ytterligare reglering av taxitrafiken inom storstadsområdena. I juni 1996 lade utredningen fram sitt betänkande Ny yrkestrafiklagstiftning (SOU 1996:93). Utredningen presenterade ett flertal förslag till regeländringar för taxitrafik bl.a. i fråga om kapitalkrav, taxametrar, utmärkning av fordon, prisinformation och lokalkännedom för taxiförare. Utredaren var inte beredd att föreslå att obligatorisk anslutning till beställningscentral för taxi återinfördes. Obligatorisk anslutning till en beställningscentral har av vissa intressenter förts fram som ett medel att komma till rätta med de problem som finns inom taxinäringen. Bland annat gäller det konsumenternas möjlighet att klaga eller på annat sätt ta till vara sin rätt gentemot taxiföretag. Särskilt har det bl.a. i massmedierna och av företag redovisats händelser där kunder som tagit en taxi vid ankomsten till någon av de större flygplatserna, färjeterminalerna och järnvägsstationerna känt sig lurade. Att införa beställningscentraler har av vissa aktörer utpekats som ett sätt att komma till rätta med dessa problem och samtidigt underlätta den skattemässiga kontrollen av taxiföretagen. Regeringen finner det angeläget att frågan närmare utreds. Begreppet beställningscentral måste definieras, och eventuella krav på beställningscentralernas storlek och villkoren för anslutning till en beställningscentral - medlemskap, utträde, uteslutning etc. - närmare undersöks. Uppdraget Utredaren skall utvärdera den nuvarande situationen inom taxitrafiken, vilka problem som förekommer samt deras omfattning och betydelse. Med utgångspunkt i denna analys skall utredaren bedöma behovet av obligatorisk anslutning till beställningscentral, eller annat gemensamt organ, samt förutsättningarna för detta. Utredaren skall därvid beskriva vilka uppgifter, ansvar m.m. som centralerna eller annat gemensamt organ skulle kunna ha liksom gränserna för deras mandat samt hur organisationen skulle kunna utformas. En analys och redovisning av de positiva och negativa effekterna för taxinäringen, privatresemarknaden och för samhället i stort av en sådan förändring skall presenteras. Vidare skall utredaren analysera i vad mån förutsättningarna för och behovet av en obligatorisk anslutning till beställningscentral eller annat gemensamt organ skiljer sig i olika delar av landet - förhållandena på landsbygden och i mindre städer jämfört med storstadsområdena. Med anledning av de speciella förhållanden som råder i storstadsområdena skall utredaren även utreda behovet av ytterligare instrument för länsstyrelserna för att komma till rätta med problemen i storstadsregionerna. Vidare skall det utredas om huvudmännen för de större flygplatserna, färjeterminalerna och järnvägsstationerna genom att ta ett större ansvar för organisationen av taxitjänsterna kan medverka till att resenärerna bättre kan tillvarata sina intressen. Om utredaren finner att det finns behov av förändringar i de regler som gäller för taxiverksamhet, skall utredaren utarbeta förslag och redovisa konsekvensanalyser för dem. Förslag till finansiering skall lämnas. Konsekvensanalyserna skall innefatta bedömningar av förslagens effekter på konkurrensen, konsumenters skydd och servicekrav, efterlevnaden av de regler som gäller såväl själva trafiken som företags drift. Utredaren skall i sitt arbete göra avvägningar mellan olika intressen. Utredaren skall beakta de regler som nu gäller beträffande taxiägare och taxiförare, liksom de regler som föreslås i propositionen (1997/98:63) En reformerad yrkestrafiklagstiftning samt Branschsaneringsutredningens förslag om en licensavgift för taxi m.m. (SOU 1997:111). Utredaren skall samråda med företrädare för berörda myndigheter och organisationer, bl.a. kan idéer inhämtas från de diskussioner om förnyelse av beställningscentralens funktioner som f.n. pågår i Göteborg. Utredaren skall även fortlöpande samråda med den av regeringen tillsatta arbetsgruppen för vissa frågor på konkurrenslagens område. Som ett underlag för sina överväganden bör utredaren vidare undersöka de berörda regelsystemens utformning och erfarenheter i länder som har en avreglerad taximarknad. Redovisning av uppdraget m.m. Den särskilde utredaren skall i sitt arbete beakta vad som sägs i regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) samt att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir.1996:49). Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 1998.