Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
En statlig satsning på det industrihistoriska kulturarvet, Dir. 1998:43
Departement: Kulturdepartementet
Beslut: 1998-05-20
Dir. 1998:43
Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 1998.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda och lämna förslag
om formerna och den närmare inriktningen på regeringens satsning på det
industrihistoriska kulturarvet. Utredaren skall i samverkan med berörda
myndigheter och institutioner inom kulturarvsområdet lämna förslag på
hur en satsning på det industrihistoriska kulturarvet under åren
1999-2001 bör utformas, bl.a. när det gäller organisation, uppföljning
och utvärdering. Vid genomförandet av uppdraget skall utredaren särskilt
beakta vad regeringen tidigare sagt om vikten av en bred satsning, ett
samlat kulturarvsperspektiv samt kulturarvets demokratiska funktioner.
Bakgrund
Regeringen anger i budgetpropositionen för 1998 att en särskild satsning
på det industrihistoriska arvet skall genomföras (prop. 1997/98:1,
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid). Där sägs bl.a.
följande. Dagens svenska samhälle har formats genom en mer än sekellång
utveckling av industrialismen. Industrisamhället förändras nu drastiskt
och en ny fas, bl.a. kallad kunskapssamhället eller
informationssamhället, håller på att ta form. Likväl utgör det
industrihistoriska arvet fortfarande en betydande del av vår identitet -
lokalt, regionalt och nationellt. Vidare framhåller regeringen att en
samlad behandling av kulturarvssektorn framstår som särskilt angelägen
när det gäller det industriella arvet. En nationell satsning på
industrisamhällets historia berör flertalet kulturarvsinstitutioner och
en ökad samverkan över institutionsgränserna torde vara befruktande för
verksamheten, liksom för utvecklingen inom kulturarvssektorn på sikt.
Utgångspunkter för utredningen
Utredaren skall i nära samverkan med berörda myndigheter och
institutioner inom kulturarvsområdet lämna förslag på hur regeringens
satsning på det industrihistoriska kulturarvet under 1999-2001 bör
utformas. I sina förslag skall utredaren beakta vad dessa myndigheter
och institutioner har föreslagit när det gäller det inustrihistoriska
kulturarvet.
Utredaren skall lämna förslag på lämplig organisatorisk form inom vilken
satsningen bör genomföras och där befintliga myndighetsstrukturer i
största möjliga utsträckning utnyttjas.
Utredaren skall vidare lämna förslag på särskilda aktiviteter och
manifestationer som kan genomföras i anslutning till millennieskiftet,
liksom på hur en ändamålsenlig uppföljning och utvärdering av satsningen
bör utformas. I förslagen skall bl.a. behovet av delredovisningar och en
sammanfattande slutredovisning och utvärdering beaktas. Insatser från
andra statliga myndigheter och institutioner bör särredovisas.
Utredaren skall också redovisa vilka effekterna blir för landets olika
delar och hur förslagen skall finansieras. Finansieringen av det
statliga åtagandet skall rymmas inom de ramar som Kulturdepartementet
avsatt för ändamålet.
Vid genomförandet av uppdraget skall utredaren särskilt beakta vad
regeringen tidigare anfört angående kulturarvets demokratiska funktioner
(prop. 1996/97:3). Vidare skall utredaren särskilt beakta vad regeringen
sagt om vikten av en samlad behandling av kulturarvssektorn (prop.
1996/97:3). Mot denna bakgrund bör satsningen utformas på ett sådant
sätt att de bidrag kan tas till vara som kan komma att lämnas av andra,
såsom t.ex. landsting, kommuner, näringslivet,
arbetstagarorganisationer, studieförbund, hembygdsföreningar och andra
institutioner och organisationer. En statlig satsning på det
industrihistoriska kulturarvet skall också lyfta fram och tydliggöra
samband mellan bl.a. den byggda miljön, traditioner och levnadsskick,
historiskt dokumenterade händelser och vittnesmål, föremål och
produktionsprocesser.
Utredaren skall vidare beakta följande. Satsningen skall inriktas främst
på tiden från industrialismens genombrott i Sverige. En bred
samhällsdiskussion om industrialismens och morgondagens samhälle skall
eftersträvas. Statens insatser skall syfta till att främja
medborgarförankringen och uppslutningen kring det industrihistoriska
arvet samt att bevara och utveckla viktiga kulturhistoriska värden.
Utredaren skall beakta det utkast till program rörande inriktningen på
en industrihistorisk satsning som Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet,
Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Tekniska museet samt Arbetets
museum tidigare presenterat (Profilprogrammet Vårt industrihistoriska
arv, bilaga till den fördjupade anslagsframställningen för 1997-1999,
Riksantikvarieämbetet, samt gemensam redovisning i
Riksantikvarieämbetets budgetunderlag för år 1999).
Tidsplan och arbetsformer
För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och
särskilda utredare om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser
(dir. 1992:50), att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir.
1994:121), att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23) samt att
redovisa effekterna för brottsligheten och det brottsförebyggande
arbetet (dir. 1996:49).
Utredaren skall lämna en delredovisning med förslag på lämplig
organisatorisk form senast den 15 augusti 1998. Utredaren skall slutligt
redovisa sitt arbete senast den 31 december 1998.
Utredaren skall under arbetet samråda med Riksantikvarieämbetet och de
övriga myndigheterna och institutionerna bakom de gemensamma programmen
samt med företrädare för landsting, kommuner, näringslivet, berörda
organisationer etc.