Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Introduktion av biogas som fordonsbränsle, Dir. 1998:33
Departement: Närings- och handelsdepartementet
Beslut: 1998-04-29
Dir. 1998:33
Beslut vid regeringssammanträde den 29 april 1998.
Sammanfattning av uppdraget
Regeringen tillkallar en utredare med uppdrag att lämna ett förslag på
ett projekt som skall bidra till att främja en kostnadseffektiv
utveckling av produktion, distribution och användning av
biogas för fordonsdrift.
Utredaren skall
- mot bakgrund av pågående och planerade biogasprojekt utreda villkoren
för att inleda ett samverkansprojekt avseende produktion, distribution
och användning av biogas för fordonsdrift, samt lämna en delredovisning
om detta arbete senast den 1 oktober 1998,
- lägga fram ett förslag till ett sådant samverkansprojekt mellan
berörda intressenter inklusive uppskattningar av medelsbehov och hur
projektet skall finansieras senast den 1 januari 1999 i syfte att ett
sådant projekt skall kunna påbörjas senast den 1 juli 1999.
Bakgrund
Riksdagen beslutade förra året om riktlinjer för energipolitiken (prop.
1996/97:84, bet 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272). Den svenska
energipolitikens mål är enligt riktlinjerna att på kort och lång sikt
trygga energitillgången på villkor som är konkurrenskraftiga med
omvärlden. Energipolitiken skall skapa förutsättningarna för en effektiv
energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med
låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta
omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Det
energipolitiska beslutet omfattar ett sjuårigt program för en
målmedveten satsning på forskning, utveckling och demonstration av ny
energiteknik. Programmet är basen i den långsiktiga strategin för ett
ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem. Målet är att
introducera ny energiteknik baserad på förnybara energislag samt att
sänka kostnaderna för dessa. Bland annat är en låg framställningskostnad
en viktig förutsättning för introduktion av etanol som fordonsdrivmedel
i större skala. Näringsutskottet framhöll i detta sammanhang vikten av
forskning även om andra slag av biodrivmedel än etanol. Statens
energimyndighet inrättades den 1 januari 1998 med ansvar för att
genomföra huvuddelen av de energipolitiska programmen.
Regeringens tidigare ställningstaganden
Regeringen uttalade i den energipolitiska propositionen
att Statens energimyndighet bör utveckla formerna för ett långsiktigt
kontinuerligt samarbete mellan forskningen och den konkreta
stödverksamheten. Ett sådant samarbete bedöms kunna ge bättre
möjligheter till empirisk prövning av forskningsresultaten.
I proposition 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling har
regeringen uttalat att den avser att initiera ett större biogasprojekt
under våren 1998. Syftet är att genom en bred samverkan mellan
jordbruket, kommuner, bilföretag och bränsleföretag främja en regional
infrastruktur för biogasproduktion, distribution och fordonsflottor samt
att rötresterna bör återföras till jordbruket.
Framställning och användning av biogas
Med biogas avses här metan (CH4) framställd av organiskt material.
Biogas kan i princip användas inom alla de områden där naturgas kan
användas, dvs. för värme- och elproduktion samt transporter.
Framställningen kan ske på två sätt. Det ena sättet är förgasning av
organiskt material följt av selektiv syntes till metan. Det
andra är biokemiskt, genom bakteriell nedbrytning i frånvaro av syre av
organiskt material som hushållsavfall, slam och vallväxter, s.k anaerob
jäsning kallad rötning. I fortsättningen avses med biogas enbart gas
från rötning av organiskt material. Rågasen från rötning innehåller
vanligen 55-75% metan. Resten består i huvudsak av koldioxid, vattenånga
och små mängder svavel- och kväveföreningar.
Det finns för närvarande ca 220 anläggningar i Sverige där biogas
produceras. Produktionen är förlagd till ca 150 slamrötningsanläggningar
vid kommunala reningsverk, ca 60 avfallsdeponier och ca 10 anläggningar
för behandling och rening av spillvatten. Därtill finns det några
anläggningar för rötning av hushållsavfall. Produktionen av biogas vid
dessa anläggningar uppgår till ca 1,4 TWh per år.
Produktionen vid slamrötningsanläggningar för slam från
avloppsreningsverk uppskattas till drygt 0,6 TWh per år. Utbyggnaden av
anläggningar för rötning av avloppsslam är i stort sett avslutad i
Sverige. Vissa optimeringar och ombyggnader pågår dock.
Produktionen vid deponier uppskattas till drygt 0,45 TWh per år.
Deponigasanläggningar håller på att byggas ut i ett 30-tal kommuner.
Ytterligare några tiotal platser kan bli aktuella. Eftersom deponeringen
av rötbart avfall skall fasas ut till år 2005, kan ett uthålligt
energisystem dock inte byggas på deponigas (prop 1996/97:172, bet
1997/98:JoU07, rskr. 1997/98:55). Deponigasen är dessutom bättre lämpad
för användning i exempelvis värmepannor än i fordonsmotorer.
Produktionen av rötgas i samband med spillvattenrening har uppskattats
till drygt 0,15 TWh per år. Utbyggnaden av anläggningar för anaerob
rening av spillvatten i Sverige kommer troligtvis att gå långsamt på
grund av att industrin redan har färdigutbyggda reningssystem som bygger
på konventionell teknik (biologisk nedbrytning i närvaro av syre). En
ökad efterfrågan av biogas skulle dock kunna förändra reningsverkens val
av ny reningsteknik.
Vallväxter och andra grödor kan genom rötning användas för produktion av
biogas. Vallväxtodling bör ske under marknadsmässiga villkor så att
konkurrensen med andra grödor inte snedvrids. Det bör dock uppmärksammas
att det finns regler i den nuvarande marknadsregleringen inom jordbruket
som kan påverka produktionen av energigrödor i jordbruket negativt.
Användning för fordonsdrift - miljöegenskaper
Alternativbränsleutredningen har i sitt betänkande (SOU 1996:184) Bättre
klimat-, miljö- och hälsa med alternativa drivmedel angett biogas som
det drivmedel som har minst påverkan på såväl klimat som miljö
och hälsa. Genom sitt organiska ursprung ger förbränning av biogasen
inte upphov till ett nettotillskott av koldioxid. Ett nettotillskott kan
dock uppstå i andra faser av biogasens livscykel, t.ex. om det vid
produktion och distribution används fossil energi. I övrigt ger
förbränning av metan, oavsett dess ursprung, mycket låga utsläpp av
miljö- och hälsopåverkande ämnen. Eventuella små utsläpp av metan är
inget problem från miljö- och hälsosynpunkt eftersom metan är en ogiftig
och stabil gas med mycket låg reaktivitet i atmosfären. Metan är dock en
kraftig växthusgas och dessutom explosiv vid ca 15 % inblandning i luft.
För att biogas ska kunna användas som fordonsdrivmedel krävs rening och
koncentration till värden jämförbara med fossil metan (naturgas). Efter
sådan rening och uppgradering nås ett metaninnehåll på ca 95%. Biogas,
såväl som naturgas, kan bara användas i motorer som anpassats för gasen.
Det rör sig om väl kända men relativt omfattande förändringar av dagens
förbränningsmotorer, inte minst i bränslesystemen och den trycksatta
lagringen av gasen i fordonen.
Endast en mindre del av den i dag producerade mängden biogas används för
fordonsdrift. En ökning av antalet fordon kan dock förväntas , bl.a.
därför att flera kommuner planerar en övergång till biogasdrift i sina
egna fordonsflottor.
En TWh räcker för att driva ca 100 000 personbilar med en ungefärlig
årlig körsträcka på 1 500 mil.DistributionDistribution av biogas i nät
ställer särskilda krav på material och säkerhet. Alternativt kan
tankning ske enbart vid de aktuella produktionsställena för gasen.
Mycket talar för att man i ett första steg främst bör satsa på tankning
vid produktionsstället, med en möjlighet till en utbyggnad av lokala
nätverk.
Kostnader
Kostnaderna för biogasproduktion är i stor utsträckning beroende av
vilket organiskt substrat som används och vilken teknisk lösning som
väljs för processen. Råvarukostnaden och i viss mån även
produktionskostnaden för biogas producerad vid slamrötningsanlägningar
sätts ofta till noll, eftersom gasen uppkommer som en restprodukt vid
stabilisering av slam från kommunala reningsverk. Forskning och
utveckling inom området syftar bl.a. till processoptimering av
biogasproduktion i särskilda reaktorer samt hygienisering av
rötresterna.
Det byggs nu anläggningar som förutom slamstabilisering rötar andra
typer av organiskt avfall såsom slakteriavfall och avfall från
livsmedelsindustrin och restaurangnäringen. Generellt är då
råvarukostnaden för den utvunna gasen starkt beroende av det alternativa
behandlingspriset för den aktuella avfallsprodukten och av
kvittblivningskostnaden/inkomsten för uppkomna rötrester. Det slutliga
gaspriset till kunder måste även kunna konkurrera med priset för kundens
ordinarie bränsle. Detta bildar grunden för den alternativa
prissättningsmodell som ofta tillämpas. Om produktionskostnaderna
överstiger kundens alternativpris måste skillnaden täckas av
avfallsbehandlingsavgiften samt inkomster från försäljningen av
rötresterna. Vid rötning av vallväxter blir priset för biogasen högre
eftersom en kostnad tillkommer för produktionen av råvaran.
Till detta kommer kostnaderna för tankningsanläggningar och, om så blir
aktuellt, ett utbyggt nätverk för distribution av biogas.
Vid fordonsdrift med metan tillkommer även en kostnad för anpassning av
fordonen. Enligt Svenskt Gastekniskt Center uppgår anpassningskostnaden
till mellan 20 000 till 40 000 kr för en personbil. Enligt
Kommunikationsforskningsberedningens rapport (1998:1) Rena fordon med
biodrivmedel uppgår anpassningskostnaden för en buss till ca 425 000 kr.
Anpassningskostnaden är starkt beroende av tillverkningsvolymen.
Motsvarande tal för en lastbil är ca 350 000 kr.
Övrigt
Transportsektorn svarar för en stor del av utsläppen av främst
koldioxid, svavel- och kväveoxid, kolväten och partiklar men även andra
miljö- och hälsopåverkande ämnen. Om dieselolja och bensin ersätts med
biobaserade drivmedel i fordon kan detta, förutom att leda till minskade
koldioxidutsläpp, bidra till minskade utsläpp i övrigt.
Regeringen har i propositionen (1997/98:56) Transportpolitik för en
hållbar utveckling angett en positiv inställning till en fortsatt
introduktion av biobränslen för fordonsdrift. Regeringen har vidare
uttalat att skattenedsättning inom ramen för s.k pilotprojektsdispenser
eller 8.4-undantag även i fortsättningen bör medges för biobaserade
drivmedel enligt bl.a. de riktlinjer som angetts i budgetpropositionen
för 1998.
Av de aktuella biobaserade drivmedlen har biogas mycket låga utsläpp av
inte bara klimatpåverkande ämnen utan även ämnen med miljö- och
hälsopåverkan.
Tekniken för produktion av biogas genom rötning är välkänd. Den
tillämpas sedan länge vid i stort sett alla kommunala reningsverk för
stabilisering av avloppsslammet. För närvarande pågår även en utbyggnad
vad avser rötning av andra avfallsslag. Rötning av avloppsslam och andra
avfallsrester är ett effektivt kvittblivningssätt för avfall där den
producerade gasen kan användas för energiproduktion och den kvarvarande
fraktionen kan användas som jordförbättringsmedel.
Ett samverkansprojekt bedöms kunna bidra till att producera, distribuera
och använda biogas kostnadseffektivt.
Utredningsppdraget
Mot denna bakgrund skall utredaren lämna ett förslag till ett projekt
som skall bidra till att främja en kostnadseffektiv utveckling av
produktion, distribution och användning av biogas för fordonsdrift i
samarbete mellan forsknings- och utvecklingsinstitutioner,
gasleverantörer, bilföretag, utrustningsleverantörer, myndigheter,
kommuner, jordbruket, konsumentföreträdare och övriga berörda
intressenter inklusive ideella organisationer
Utredaren skall
- mot bakgrund av pågående och planerade biogasprojekt utreda villkoren
för att inleda ett samverkansprojekt avseende produktion, distribution
och användning av biogas för fordonsdrift. En delredovisning ska ske
senast den 1 oktober 1998.
- lägga fram ett förslag till ett sådant samverkansprojekt mellan
berörda intressenter med angivelser av medelsbehovet senast den 1
januari 1999.
Frågor som bör belysas är:
- kostnaderna för gasproduktion från olika råvaror och för
fordonsanpassning,
- tillgång till råvara för gasproduktion inkl. odling av vallväxter,
- konkurrenssituationen i förhållande till andra fossila och biobaserade
drivmedel,
- konkurrenssituationen mellan biogas för fordonsdrift och för el-och
värmegenerering,
- möjligheten till distribution i lokala och regionala nätverk,
- behovet av ekonomiskt stöd och finansiering av detta,
- möjligheterna att minimera nettoutsläppen av koldioxid i biogasens
hela livscykel.
Utredaren bör särskilt belysa möjligheten till samordning med projekt
inom de berörda lokala investeringsprogrammen och ge förslag på orter
där en ökad biogasanvändning kan vara lämplig. Det är viktigt att ange
om dessa orter kan länkas samman i ett nätverk för att bygga upp
kunskaper och erfarenheter.
Internationellt samarbete skall tillvaratas, framförallt de nätverk som
finns etablerade inom EG-programmet ALTENER eller möjligheter till
samverkan inom ramen för programmet.
Möjligheter att empiriskt pröva forskningsresultat inom ramen för
samverkansprojektet skall tas tillvara. Projektet bör utformas så att de
kunskaper som vinns kan användas under arbetets gång. Ett förslag till
en kostnadseffektiv uppföljning av bl.a. de fordon som sorterar under
projektet skall redovisas när det gäller utsläpp, bränsleförbrukning,
slitage m.m.
Utredaren bör beakta Kretsloppsdelegationens rapport Biomassa en
nyckelresurs samt Jordbrukstekniska Institutets kommande slutrapport för
projektet Biogaspotential och framtida anläggningar i Sverige.
Utredaren skall lägga fram ett förslag med utgångspunkt i vad som här
anförts om ett samverkansprojekt mellan berörda intressenter med
angivelser för medelsbehov.
Tidsplan, arbetsformer m.m.
Utredningen skall ske i nära samarbete med Statens Jordbruksverk,
Kommunikationsforskningsberedningen och Statens naturvårdsverk. Statens
energimyndighet skall bistå utredaren med ett kansli.
En redovisning av främst förutsättningar och villkor för ett
samverkansprojekt skall redovisas senast den 1 oktober 1998. Förslaget
till samverkansprojektet skall redovisas senast den 1 januari 1999 så
att projektet kan påbörjas senast den 1 juli 1999.
För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga
kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska
konsekvenser (dir. 1992:50), pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23),
redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) samt att
redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande
arbetet (dir. 1996:49).
De ekonomiska konsekvenserna och EU-aspekterna av förslaget till projekt
skall redovisas. Konkreta förslag till finansiering skall lämnas.