Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1998:26 Beslut vid regeringssammanträde den 6 april 1998. Sammanfattning av uppdraget En kommitté tillkallas med uppgift att planera och genomföra aktiviteter inför det kommande tusenårsskiftet. Bakgrund År 2000 innebär både ett sekelskifte och ett tusenårsskifte. Det eggar fantasin och väcker tankar, både om historien och om framtiden. Tusenårsskiftet kommer att uppmärksammas på olika sätt runt om i världen av stater, organisationer och framför allt av de enskilda människorna. I vissa länder har skiftet tagits som utgångspunkt för stora projekt. Tidsskiften har alltid engagerat, väckt framtidsdrömmar och manat till eftertanke. Just genom att så många människor på ett eller annat sätt kommer att lockas av de magiska årtalet är det en utmärkt utgångspunkt för öppna och breda samtal, diskussioner och aktiviteter kring historia, samtid och framtid. Vilka lärdomar kan hämtas ur historien? Hur har nationernas, kulturernas och människornas nuvarande situation skapats och vilka möjligheter finns till förändringar i framtiden? Diskussioner och aktiviteter kring dessa frågor kan öka engagemanget för gemensamma angelägenheter och därigenom fördjupa demokratin. En särskild kommitté bör därför tillkallas för att stimulera sådana aktiviteter. Utgångspunkter för kommitténs arbete Samtiden präglas av stora och omvälvande förändringar. Kommunismens fall i Europa och Sovjetunionens upplösning har i grunden förändrat den politiska världskartan. Det "kalla krigets" slut har skapat nya möjligheter för ekonomisk och demokratisk utveckling. De snabba tekniska och vetenskapliga framstegen har i grunden förändrat förutsättningarna för produktion, välfärd och samhällets organisation. Den växande handeln och internationaliseringen av ekonomin skapar nya möjligheter och stärker det ömsesidiga beroendet mellan nationer och regioner. De internationella marknaderna ger emellertid också kapitalet ökad makt i förhållande till demokratin. Trots stora framsteg och förbättrade levnadsförhållanden för många människor ökar antalet fattiga i världen. Globalisering innebär även ökade befolkningsrörelser och nya samband och beroenden mellan regioner och nationer världen över. Sveriges medlemskap i EU har inneburit att det regionala samarbetet inom Europa har fått helt annan betydelse för oss. Sveriges långvariga och starka FN-engagemang är en viktig tillgång när behovet av globalt samarbete blir större. Trots att många människor har fått förbättrade levnadsförhållanden ökar antalet fattiga i världen. Nativiteten sjunker i många länder men den samlade befolkningsökningen har aldrig varit så snabb som nu. Befolkningen ökar med ca 100 miljoner människor om året. I de rika länderna blir medellivslängden längre och längre medan medelåldern är och förblir låg i de folkrika utvecklingsländerna där den överväldigande majoriteten av världens befolkning bor. Flickor och pojkar är en majoritet av världens befolkning. Barnen är världens framtid. FN:s barnkonvention understryker barns rättigheter. Miljöhoten och den ekologiska obalansen framstår på många håll som ett hot mot framtida förbättringar av levnadsvillkoren, ja mot själva överlevandet. I många länder görs allt större ansträngningar att bemästra miljökriserna. Strävan efter en hållbar utveckling i världen är därför en prioriterad fråga i anslutning till tusenårsskiftet. Betydelsen av den allt hastigare utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken kan jämföras med industrialiseringens genombrott under förra seklet. Teknik och nya medier bryter upp sociala och kulturella strukturer som skapades av industrisamhället. Sociala mönster förändras och nya vägar för utbyte av tjänster och varor uppstår. Även medierna ökar globaliseringen samtidigt som vi får en ökad ägarkoncentration. Även de kulturella mönstren förändras. De internationella influenserna ökar och vårt samhälle blir alltmer präglat av kulturell och religiös mångfald. Samtidigt får det nationella kulturarvet större betydelse för förmedlingen av historisk kontinuitet och förändring. De unga generationerna skapar sin identitet genom kombinationer av lokala, nationella och internationella förebilder. Många människor har sina rötter i ett annat land än Sverige. Såväl kulturen som konstskapandet i alla dess former är i dag mer internationella än tidigare. De är värdefulla uttolkare av samtiden och vägvisare till möjliga framtider. Dessa dramatiska förlopp och komplexa motsättningar har i högsta grad betydelse för hur framtiden skall gestaltas för Sveriges medborgare. En meningsfull diskussion om det framtida samhället måste ha som grund att framtiden går att påverka. Diskussionen måste göra tydligt att framtidens samhälle inte är givet och att värderingar och idéer har en styrande kraft. Vetenskap och teknik och kultur är viktiga redskap för utveckling. Samtidigt ger de snabba vetenskapliga och tekniska förändringarna upphov till nya etiska och moraliska problem. Tron på demokratins omistlighet, människors lika värde, kunskapens omdanande förmåga, kulturarvets identitetsskapande funktion och konstens gestaltande betydelse bör vara grundläggande värderingar i diskussionen. Den måste även ta sin utgångspunkt i den internationella verkligheten. Det är viktigt att denna diskussion förs i hela samhället. Uppdraget Utifrån de redovisade utgångspunkterna bör kommittén - utifrån historisk erfarenhet och kunskap stimulera en brett förankrad framtidsdiskussion med koncentration på frågor om demokrati,människors lika värde, fördelning samt miljö i det framtida samhället; - särskilt engagera barn och ungdom i framtidsdiskussionen; - främja kunskapen om och diskussionen kring vetenskapens roll i samhällsutvecklingen; - stimulera till konstnärligt skapande och debatt om samtiden och framtidens möjligheter; - uppmärksamma religionens betydelse som grundläggande faktor för olika kulturers och etniska gruppers identitet och föreställningar; - uppmuntra diskussion om historiens och kulturarvets betydelse för att ge perspektiv på samhällsutvecklingen; - initiera utställningar och andra aktiviteter som på olika sätt kan stimulera en sådan diskussion; - genomföra eller föreslå åtgärder och projekt som på olika sätt uppmärksammar tusenårsskiftet; - särskilt uppmärksamma FN:s och andra internationella organs arbete och deras betydelse för att möta framtidens utmaningar. Kommittén skall samarbeta med och stimulera till aktiviteter inom skolor, högskolor, folkbildning, trossamfund, fackliga och och ideella organisationer, arbetslivet, media, kulturinstitutioner samt statliga och kommunala myndigheter. Övriga direktiv att beakta Kommittén skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittér och särskilda utredare om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) samt att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49). Återrapportering Kommittén skall fortlöpande redovisa arbetet. Uppdraget skall slutredovisas till regeringen senast den 1 april 2000.