Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Översyn av skatteförvaltningens och exekutionsväsendets registerförfattningar, Dir. 1998:2
Departement: Finansdepartementet
Beslut: 1998-01-22
Dir. 1998:2
Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 1998
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppgift att göra en översyn av de
författningar som reglerar register inom skatteförvaltningen och
exekutionsväsendet samt tullregisterlagen (1990:137). Utredaren skall
också gå igenom de register som inte är författningsreglerade och
föreslå en författningsreglering i de fall det bedöms ändamålsenligt.
Översynen skall göras med utgångspunkt i den föreslagna
personuppgiftslagen och EU:s dataskyddsdirektiv.
Bakgrund
Skatteregistren
Skatteregisterlagen (1980:343) trädde i kraft den 1 juli 1980.
Genom lagen regleras flertalet av de register som för
beskattningsverksamheten förs med stöd av ADB. Vissa register omfattas
dock inte av lagen, t.ex. de register som förs för
punktskatteverksamheten.
För hela landet förs ett centralt skatteregister och för varje län ett
regionalt skatteregister. De regionala registren tillkom i sin nuvarande
form efter beslut av riksdagen hösten 1994 (prop. 1994/95:93, bet.
1994/95:SkU15, rskr. 1994/95:158). Genom dessa ändringar blev det
möjligt för skatteförvaltningen att ersätta den pappersbaserade
ärendehanteringen med s.k. elektroniska akter.
Skatteregistren får användas endast för vissa i lagen preciserade
ändamål. De får användas bl.a. vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen
samt vid redovisning, bestämmande och betalning av skatter och avgifter.
Det centrala skatteregistret får också användas för utredningar i
kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet, m.m.
Innehållet i registren är mycket detaljerat bestämt i 5-7 och 11 §§
skatteregisterlagen.
Tillgången till uppgifterna i skatteregistren via terminalåtkomst
regleras i 10 och 12 §§ skatteregisterlagen. Utgångspunkten för
regleringen är att uppgifterna får finnas tillgängliga på terminal
endast om behovet av att snabbt och enkelt få tillgång till uppgifterna
väger tyngre än den risk från integritetssynpunkt som terminalåtkomst
anses medföra. Terminalåtkomst får finnas endast för de ändamål för
vilka registren är avsedda. Vid skatteregisterlagens tillkomst var
åtkomsten i princip begränsad till de uppgifter som hänförde sig till
länet. För vissa uppgifter medgavs dock riksåtkomst. I dag medges
riksåtkomst till betydligt fler uppgifter.
I fråga om de regionala skatteregistren är terminalåtkomsten till
handlingarna i en elektronisk akt förbehållen det lokala skattekontor
som handlägger ärendet. Till skillnad mot vad som gäller i fråga om det
centrala skatteregistret är åtkomsten till de regionala registren
begränsad också genom att endast vissa sökbegrepp får användas när
uppgifter skall tas fram ur registren.
Övriga register för beskattningsverksamheten
För beskattningsverksamheten förs förutom skatteregistren ett
taxeringsuppgiftsregister. Bestämmelser om taxeringsuppgiftsregistret
finns i 16 § taxeringsförordningen (1990:1236). Registret innehåller en
begränsad del av de uppgifter som får finnas i det centrala
skatteregistret.
För uppbörd och annan administration av punktskatter för
Skattemyndigheten i Dalarnas län ett särskilt register, BRIS (Besluts-,
Redovisnings- och Informationssystem för det Särskilda skattekontoret).
Registret förs med stöd av tillstånd från Datainspektionen. Ändamålet
med registret är diarieföring, bokföring, skatteadministration, revision
och betalningskontroll. Registret innehåller endast ett begränsat antal
uppgifter, bl.a. olika identifieringsuppgifter samt uppgifter om
redovisningsperioder och beskattningsår.
Skattemyndigheten i Dalarnas län för också register enligt 36 § lagen
(1994:1564) om alkoholskatt, 36 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt och 6
kap. 11 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.
För fastighetstaxeringen förs regionala fastighetstaxeringsregister med
stöd av 6 kap. 8 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199).
Registrens innehåll och utnyttjande har reglerats närmare i föreskrifter
från Datainspektionen.
Inom skatteförvaltningen förs dessutom vissa andra register med stöd av
tillstånd från Datainspektionen, bl.a. gåvoskatteregister.
En särskild kategori register utgörs av bearbetningar för revision av
skatter och avgifter. Vissa bearbetningar utförs av skattemyndigheterna
inom ramen för datalagen (1973:289) medan andra omfattas av den
särskilda reglering som följer av lagen (1987:1231) om automatisk
databehandling vid taxeringsrevision, m.m.
Utsökningsregistren m.m.
För kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet förs ett centralt
utsökningsregister för hela landet. Vidare får regionala
utsökningsregister föras för regionerna. Bestämmelser om
utsökningsregistren finns i utsökningsregisterlagen (1986:617), som
trädde i kraft den 1 september 1986.
Utsökningsregisterlagen är uppbyggd på samma sätt som
skatteregisterlagen. Ändamål, innehåll och terminalåtkomst är reglerade
i detalj. Genom ändringar i lagen, som trädde i kraft den 1 juni 1995,
har det även för kronofogdemyndigheterna blivit möjligt att införa ett
system med elektroniska akter (prop. 1994/95:168, bet. 1994/95:LU27,
rskr. 1994/95:305).
Kronofogdemyndigheterna för även register för handläggning av mål enligt
lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning och ärenden
enligt skuldsaneringslagen (1994:334). Bestämmelser om registren finns i
lagen (1991:876) om register för betalningsföreläggande och handräckning
respektive förordningen (1994:348) om register för
skuldsaneringsärenden.
Med stöd av tillstånd enligt datalagen får också register för
konkurstillsyn och för ett planerat handläggningsstöd vid exekutiva
försäljningar av fastigheter, luftfartyg, skepp och bostadsrätter föras
inom exekutionsväsendet.
Riksskatteverket för med stöd av lagen (1994:1283) om
lönegarantiregister ett register över vissa uppgifter om statlig
lönegaranti vid konkurs (lönegarantiregister). Registret får användas
för framställning av statistik.
Folkbokföringsregistren
För varje lokalt skattekontors verksamhetsområde förs ett lokalt
folkbokföringsregister. Dessutom förs ett centralt referensregister för
hela landet. Grundläggande bestämmelser om folkbokföringsregistren finns
i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister. Registren används i
första hand för den löpande folkbokföringsverksamheten enligt
folkbokföringslagen (1991:481). Regleringen innefattar lokala register
för handläggningsstöd.
För tillhandahållandet av folkbokföringsuppgifter till myndigheter finns
ett särskilt register, aviseringsregistret. Bestämmelser om
aviseringsregistret finns i lagen (1995:743) om aviseringsregister.
Aviseringsregistret innehåller de uppgifter som behövs för att
tillgodose behovet av allmänt efterfrågade folkbokföringsuppgifter.
Riksskatteverket och skattemyndigheterna för särskilda
röstlängdsregister för framställning av röstlängder. Röstlängdsregistren
regleras i lagen (1997:158) om röstlängdsregister. Uppgifterna i
registren hämtas huvudsakligen från aviseringsregistret. För anmälan av
kandidater, framställning av valsedlar och sammanställning av
valresultat för Riksskatteverket och länsstyrelserna med stöd av
tillstånd från Datainspektionen ett kandidatregister.
Tullregistret
I tullmyndigheternas verksamhet ingår det att fastställa och uppbära
tull m.m. I denna verksamhet använder sig tullmyndigheterna av
tullregistret som förs med stöd av tullregisterlagen (1990:137).
Tullregistret får också användas för övervaknings-, kontroll- och
revisionsuppgifter inom tullmyndigheternas område.
Tullregisterlagen utgör det rättsliga stödet för tulldatasystemet (TDS)
som används för tullens fiskala verksamhet. TDS är både anpassat att
utgöra datorstöd i handläggningen av tull-ärenden i samband med in- och
utförsel av varor, kontroll, debitering m.m. och för att näringslivet
skall kunna deklarera import och export samt hämta och lämna uppgifter
elektroniskt via systemet.
Utredningsuppdraget
Regeringen har i proposition 1997/98:44 Personuppgiftslag lagt fram
förslag till en ny datalag, personuppgiftslagen. Genom den nya lagen,
som avses ersätta datalagen (1973:289), genomförs Europaparlamentets och
rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda
personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria
flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet). Lagen föreslås träda
i kraft den 24 oktober 1998. Beträffande sådan behandling av
personuppgifter som påbörjats vid ikraftträdandet skall dock datalagen
tillämpas intill utgången av september 2001.
Införandet av personuppgiftslagen innebär att det är nödvändigt att se
över de befintliga registerlagarna. De författningar som reglerar
skatteförvaltningens och exekutionsväsendets register är dessutom i
behov av en allmän översyn. Detta gäller särskilt skatteregisterlagen
som ändrats vid ett flertal tillfällen och i många delar är svår att
tillämpa.
En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av
skatteförvaltningens och exekutionsväsendets register och föreslå den
författningsreglering som bedöms nödvändig. I utredarens uppdrag ingår
också att se över tullregisterlagen. En utgångspunkt för
utredningsarbetet skall vara att skapa enkla och lättbegripliga regler
som är anpassade efter den tekniska utvecklingen och därvid beakta
statistikens och forskningens behov.
En annan utgångspunkt skall vara att anpassa regleringen så att den
tillgodoser ett generellt behov av ADB-stöd i ärendehanteringen. Den
verksamhet som skatteförvaltningen, exekutionsväsendet och
tullmyndigheterna ålagts att utföra förutsätter numera ADB-stöd även i
själva handläggningsprocessen. De registerförfattningar som togs fram
under 1970- och 1980-talen tog främst sikte på behovet av effektiva
redovisningssystem. Behovet av att ha ADB-stöd även i
handläggningsprocessen har uppkommit under senare år.
Författningarna bör i så stor utsträckning som möjligt utformas i
överensstämmelse med den föreslagna personuppgiftslagens reglering till
skydd för den personliga integriteten. Det kan dock för myndigheternas
verksamhet finnas behov av särregler i förhållande till
personuppgiftslagen.
Några frågor som därutöver bör tas upp behandlas i det följande.
Skatte- och utsökningsregistren
Den nuvarande regleringen av terminalåtkomsten till det centrala
skatteregistret har kritiserats för att den förhindrar ett effektivt
utnyttjande av registret vid revisioner och annan kontrollverksamhet.
Vissa ändringar har gjorts för att underlätta skattemyndigheternas
kontrollarbete. Det finns dock skäl att överväga hur åtkomsten till
registret skall kunna förändras för att tillgodose de behov som finns.
En utökad terminalåtkomst måste dock vägas mot behovet av skydd för den
personliga integriteten. Utredaren skall föreslå lämpliga förändringar
när det gäller åtkomst till registret.
Utredaren skall också undersöka frågan om utlämnande av uppgifter från
skatte- och utsökningsregistren. Utgångspunkten bör vara de i dag
gällande bestämmelserna, att utlämnandet av uppgifter skall ske
restriktivt och att fler uppgifter inte skall lämnas än det finns behov
av. Utredaren skall undersöka om omfattningen av uppgiftsutlämnandet är
lämpligt avvägd eller om det finns behov av förändringar. Även formerna
för utlämnandet skall utredas mot bakgrund av att myndigheter i olika
sammanhang framställt önskemål om att få tillgång till uppgifter från
registren via terminal. I dag är det endast skattemyndigheter och
kronofogdemyndigheter som har terminalåtkomst till skatteregistret.
Terminalåtkomsten till utsökningsregistret är något vidare och omfattar
även Generaltullstyrelsen och sökanden i mål eller ärenden. Från framför
allt integritetssynpunkt vore det betänkligt att i ökad utsträckning
tillåta terminalåtkomst till registren. Å andra sidan kan
terminalåtkomst till registren effektivisera såväl de registeransvariga
myndigheternas som andra myndigheters verksamhet. Utgångspunkten för
utredarens arbete skall vara att terminalåtkomst skall medges endast om
behovet av sådan åtkomst överväger de risker från integritetssynpunkt
som terminalåtkomst kan medföra.
I detta sammanhang kan det finnas skäl att överväga om sekretesslagens
(1980:100) regler behöver ändras i syfte att effektivisera
skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas verksamhet. Som
exempel kan nämnas att den stora skillnaden i sekretesskydd mellan
beskattningsverksamheten och den exekutiva verksamheten gör det svårt
för kronofogdemyndigheterna att få del av den information från
skattemyndigheten som behövs för indrivningen. Utredaren skall i denna
del samråda med Utredningen om ökade möjligheter till informationsutbyte
och frågor om sekretess vid bekämpning av ekonomisk brottslighet m.m.
(Ju 1997:04).
Av 18 § skatteregisterlagen och 10 a § utsökningsregisterlagen framgår
att vissa handlingar inte behöver tas med i ett registerutdrag enligt 10
§ datalagen. Det rör sig bl.a. om skannade handlingar som den
registrerade redan känner till, t.ex. den egenhändigt undertecknade
deklarationen och annat som den registrerade sänt in till eller fått
från en skattemyndighet eller en kronofogdemyndighet. Dessa undantag
föranleds av den legala begränsningen i möjligheterna att söka fram
uppgifter i ett sådant material. Utredaren skall undersöka om dessa
undantag kan gälla även i framtiden.
Utredaren skall hålla sig underrättad om den fortsatta beredningen av
Skattelagskommitténs betänkanden Inkomstskattelag (SOU 1997:2) och
Uppföljning av inkomstskattelagen (SOU 1997:77) och så långt möjligt
anpassa sina författningsförslag till den kommande lagstiftningen på
skatteområdet.
Uppgifter lämnas i dag i stor utsträckning på ADB-medium (disketter,
m.m.). Frågan om arkivering och gallring av sådant ADB-material behöver
utredas för att klarlägga vilka rutiner som bör användas för att man
skall få en rationell och ändamålsenlig arkivering. Användningen av ADB
i ärendehanteringen föranleder även andra frågor om arkivering och
gallring. Handlingar som skannats kan finnas såväl i en elektronisk akt
som i pappersurkunder. Detta medför en form av dubbellagring. Domstolar
och åklagare kan dock ha behov av att få del av originalhandlingen.
Utredaren skall undersöka om det finns möjlighet att effektivisera den
nuvarande ordningen och föreslå de författningsändringar som behövs.
Övriga register för beskattningsverksamheten
I dag förs ett särskilt taxeringsuppgiftsregister vid sidan av
skatteregistren. Registret innehåller inte några uppgifter utöver de som
finns i det centrala skatteregistret och används heller inte för något
ändamål som inte omfattas av skatteregisterlagen. Behovet av ett
särskilt taxeringsuppgiftsregister kan därför ifrågasättas. Utredaren
skall utreda om det finns något behov av registret i framtiden.
Punktskatteregistret och ett antal andra register som förs för olika
områden inom beskattningsverksamheten är i dag inte
författningsreglerade. Det kan ifrågasättas om inte regleringen av
skatteförvaltningens register för beskattningsverksamheten skall vara
enhetlig. Utredaren skall undersöka vilka register som kan regleras inom
ramen för en ny skatteregisterlag.
Vissa register inom exekutionsväsendet
På motsvarande sätt som inom beskattningsområdet skall utredaren
undersöka vilka register inom exekutionsväsendet som kan ges en enhetlig
reglering, eventuellt inom samma lag som utsökningsregistren. Detta
gäller beträffande registren för konkurstillsyn och det planerade
handläggningsstödet för exekutiva försäljningar av fastigheter,
luftfartyg, skepp och bostadsrätter.
Tullregistret
Tullregisterlagen är av nyare datum och är inte heller lika detaljerad
som bl.a. skatteregisterlagen. Utöver en allmän översyn och anpassning
av tullregisterlagen till en ny personuppgiftslag finns det skäl att
peka på det arbete som pågår inom Tullverket med ett datoriserat system
för riskanalys inom ramen för tulldatasystemet. Projektet syftar till
att förändra arbetsmetoderna mot en mer generell inriktning och
användning av riskanalyser i tullens klarerings- och kontrollarbete.
Riskanalysarbetet är av en sådan betydelse att utredaren skall överväga
om inte denna användning av tulldatasystemet också borde avspeglas i
tullregisterlagen. Utredaren skall också hålla sig underrättad om det
arbete som pågår i Tullagsutredningen (Fi 1997:03) och vid behov samråda
med denna.
Redovisning av uppdraget
Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och
särskilda utredare om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23),
redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), redovisa
jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) och redovisa
konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir.
1996:49).
Utredningsuppdraget skall vara avslutat senast den 1 april 1999.