Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Ett nytt svenskt miljöprogram för jordbruket för perioden 2001-2005, Dir. 1998:11
Departement: Jordbruksdepartementet
Beslut: 1998-02-12
Dir. 1998:11 Beslut vid regeringssammanträde den 12 februari 1998 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppgift att lämna förslag till fortsatt inriktning för och innehåll i ett svenskt miljöprogram för jordbruket enligt rådets förordning (EEG) nr 2078/92 om produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskraven. Uppgiften avser ett program för perioden 2001-2005 med två kostnadsalternativ. Det ena alternativet skall avse en bibehållen kostnadsram på totalt 2 800 miljoner kronor per år och det andra alternativet skall motsvara 1 800 miljoner kronor per år. Bakgrund I samband med EU-medlemskapet kunde ett omfattande miljöprogram för jordbruket införas i Sverige. Introduktionen av programmet föregicks av en utredning, som lämnade förslag till utformningen i betänkandet Förstärkta miljöinsatser i jordbruket (SOU 1994:82). Utredningen tog bl.a. sin utgångspunkt i de svenska miljömålen för jordbruket, specifika svenska behov på miljöområdet, existerande miljöåtgärder och vad regeringen anfört i propositionen En strategi för biologisk mångfald (prop. 1993/94:30, bet. 1993/94:JoU9, rskr. 1993/94:87). Det första svenska miljöprogrammet godkändes av EG-kommissionen år 1995 och har verkat i full omfattning sedan år 1996. I enlighet med riksdagens beslut består programmet i huvudsak av tre olika delprogram. De innehåller åtgärder för bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden i odlingslandskapet samt ett öppet och varierat odlingslandskap i skogsbygderna och i norra Sverige, åtgärder för att minska jordbrukets miljöbelastning och åtgärder för att stimulera ekologisk produktion (prop. 1994/95:75, bet. 1994/95:JoU7, rskr. 1994/95:126). Det gällande miljöprogrammet, särskilt åtgärderna för att bevara det öppna odlingslandskapet i norra Sverige, är även en del i den regionalpolitiska satsning för norra Sverige som förhandlats fram med EG-kommissionen. Miljöprogrammet har från år 1997 utökats med ett kompletterande delprogram med åtgärder för att främja flerårig vallodling (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:JoU1, rskr. 1996/97:113, 114). Riksdagen har vidare beslutat om en utbyggnad av miljöprogrammet från år 1998 så att hela den kostnadsram på totalt 2 800 miljoner kronor per år som Sverige tilldelats vid medlemskapsförhandlingarna utnyttjas (prop. 1994/95:75, bet. 1994/95:JoU1, rskr. 1994/95:126). Det utbyggda programmet tillgodoser bl.a. riksdagens önskemål om ett program för resurshushållande konventionellt jordbruk (bet. 1994/95:JoU7, rskr. 1994/95:126). Miljöprogrammet innebär mer omfattande satsningar på jordbrukets miljöarbete än vad som tidigare varit möjligt. Vissa introduktionsproblem har inte kunnat undvikas, särskilt med tanke på att programmet ändrats och utökats vid flera tillfällen. Det har varit svårt att förutse intresset för vissa miljöåtgärder, men anslutningen har som helhet varit god. Flertalet lantbruksföretag i landet omfattas av programmet. Regelverket för miljöprogrammet är relativt omfattande och det har av många upplevts som komplicerat. Möjligheterna till stora förändringar under pågående programperiod har varit begränsade. Ett löpande arbete med att successivt förenkla och förtydliga regelverket pågår dock. De åtgärder som i dag ingår i miljöprogrammet löper utifrån olika startår. Sedan år 1996 har större delen av miljöprogrammet fungerat i full omfattning. Den pågående programperioden för de miljöåtgärder som beslutades år 1995 kommer att förlängas med ett år till totalt sex år. Utgångspunkter för utredningen Ett miljöersättningsprogram för jordbruket skall genomföras även under kommande programperiod i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1997/98:2, bet. 1997/98:JoU9, rskr. 1997/98:116). Utformningen av ett nytt miljöprogram för nästa period (2001-2005) skall därför utredas. Två olika kostnadsalternativ skall presenteras. Det ena alternativet skall avse en bibehållen kostnadsram på totalt 2 800 miljoner kronor per år och det andra alternativet skall motsvara 1 800 miljoner kronor per år. För det lägre kostnadsalternativet skall de ingående miljöåtgärderna prioriteras med utgångspunkt i att bästa möjliga miljönytta skall uppnås med hänsyn till resurstilldelningen. Motiven för prioriteringen skall anges. Miljöprogrammet skall medverka till att uppfylla de svenska miljömålen för jordbruket och regeringens målsättning att ställa om Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Utredaren skall därför vid utformningen av ett nytt program utgå från regeringens skrivelse 1997/98:13 Ekologisk hållbarhet och från de aktuella miljömålen för jordbruket och de behov som finns för att uppfylla dessa. Utredaren skall undersöka om de nuvarande miljöåtgärderna behöver förändras för att miljömålen skall kunna nås. Målet att reducera kväveutsläppen till havet har t.ex. ännu inte uppnåtts. Utredaren skall därför pröva möjligheterna att genomföra effektivare miljöåtgärder för att ytterligare begränsa jordbrukets miljöpåverkan när det gäller växtnäringsläckaget. Regeringen avser att ge Statens jordbruksverk i uppdrag att föreslå åtgärder för att reducera växtnäringsläckaget i miljökänsliga områden. Utredaren skall studera Jordbruksverkets kommande förslag i syfte att uppnå en större miljönytta inom ramen för de tilldelade budgetmedlen. Utredaren skall ta fasta på de behov av förändringar som redovisats i den första utvärderingen av miljöprogrammet. Detsamma gäller de erfarenheter av tillämpning och resultat som kommer fram i det fortlöpande utvärderings- och uppföljningsarbetet. Även annan kunskap om miljöprogrammet skall beaktas som följer av utvärderingar som genomförs av berörda myndigheter, t. ex. av Riksrevisionsverket. En viktig utgångspunkt för utredaren skall vara att lämna förslag till förenklingar av regelverket. Därmed underlättas administrationen och gör det lättare för lantbrukarna att överblicka de olika ersättningsformerna. Förenklingarna skall kunna genomföras utan att miljönyttan försämras. Utredaren skall lämna förslag till att föra samman olika åtgärder som delvis har samma syften och avser samma markslag till mer enhetliga ersättningsformer. I detta sammanhang skall också möjligheterna att införa grund- och tilläggsersättningar för olika åtgärder på samma markslag studeras. Som en del i ett nytt miljöersättningsprogram för nästa programperiod skall utredaren föreslå ett förbättrat och förenklat kulturmiljöstöd. Mot bakgrund av erfarenheterna med miljöprogrammet skall konstruktionen av ett nytt program i sin helhet möjliggöra en god anpassning till förväntad anslutning och måluppfyllelse i förhållande till tilldelade budgetmedel. När det gäller den del av miljöprogrammet som avser att främja ekologisk odling skall effekterna av den nuvarande områdesindelningen och principerna för differentierade ersättningsnivåer bedömas. Utredaren skall pröva för- och nackdelarna med att frigöra miljöersättningen från de krav som gäller ekologisk odling enligt rådets förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel. I den mån utredaren föreslår förändringar av programmet inför nästa programperiod skall sådana övergångslösningar eftersträvas som underlättar för både den enskilde lantbrukaren och de myndigheter som administrerar stöden. Förslag skall också lämnas till hur satsningarna på kompetensutveckling av lantbrukarna på miljöområdet skall utformas och dimensioneras på lång sikt. Det gäller insatserna inom ramen för den tidsbegränsade miljöåtgärden för resurshushållande konventionellt jordbruk men även utbildnings-, informations- och demonstrationsverksamheten i övrigt. Utredaren skall ta hänsyn till att miljöprogrammet även i fortsättningen skall medverka till att tillgodose de regionalpolitiska målen för norra Sverige på miljömässiga grunder. Vidare skall möjligheterna att i miljöprogrammet inkludera rennäringens markanvändning och miljöpåverkan bedömas. Utredaren bör därför samråda med Rennäringspolitiska kommittén (Jo 1998:03). Utredaren skall också ta hänsyn till den pågående reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken och den betydelse förändringarna kan få för genomförandet av miljöprogrammet. Utredaren skall redovisa de förväntade administrativa konsekvenserna och kostnaderna av sina förslag. Principen om ett sektorsintegrerat miljöansvar skall vara vägledande i utredningens arbete. Utredaren skall samråda med berörda myndigheter och organisationer. Även uppdrag till olika myndigheter av betydelse för utredningen skall beaktas, t. ex. uppdraget till Jordbruksverket att föreslå ett nytt mål för den ekologiska produktionen efter år 2000. För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att pröva offentliga åtaganden (dir.1994:23), att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) och att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir.1996:49). Redovisning av uppdraget Utredaren skall redovisa sina förslag senast den 30 juni 1999.