Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Ett nytt svenskt miljöprogram för jordbruket för perioden 2001-2005, Dir. 1998:11
Departement: Jordbruksdepartementet
Beslut: 1998-02-12
Dir. 1998:11
Beslut vid regeringssammanträde den 12 februari 1998
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppgift att lämna förslag till
fortsatt inriktning för och innehåll i ett svenskt miljöprogram för
jordbruket enligt rådets förordning (EEG) nr 2078/92 om
produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och
naturvårdskraven. Uppgiften avser ett program för perioden 2001-2005 med
två kostnadsalternativ. Det ena alternativet skall avse en bibehållen
kostnadsram på totalt 2 800 miljoner kronor per år och det andra
alternativet skall motsvara 1 800 miljoner kronor per år.
Bakgrund
I samband med EU-medlemskapet kunde ett omfattande miljöprogram för
jordbruket införas i Sverige. Introduktionen av programmet föregicks av
en utredning, som lämnade förslag till utformningen i betänkandet
Förstärkta miljöinsatser i jordbruket (SOU 1994:82). Utredningen tog
bl.a. sin utgångspunkt i de svenska miljömålen för jordbruket, specifika
svenska behov på miljöområdet, existerande miljöåtgärder och vad
regeringen anfört i propositionen En strategi för biologisk mångfald
(prop. 1993/94:30, bet. 1993/94:JoU9, rskr. 1993/94:87).
Det första svenska miljöprogrammet godkändes av EG-kommissionen år 1995
och har verkat i full omfattning sedan år 1996. I enlighet med
riksdagens beslut består programmet i huvudsak av tre olika delprogram.
De innehåller åtgärder för bevarande av biologisk mångfald och
kulturmiljövärden i odlingslandskapet samt ett öppet och varierat
odlingslandskap i skogsbygderna och i norra Sverige, åtgärder för att
minska jordbrukets miljöbelastning och åtgärder för att stimulera
ekologisk produktion (prop. 1994/95:75, bet. 1994/95:JoU7, rskr.
1994/95:126).
Det gällande miljöprogrammet, särskilt åtgärderna för att bevara det
öppna odlingslandskapet i norra Sverige, är även en del i den
regionalpolitiska satsning för norra Sverige som förhandlats fram med
EG-kommissionen.
Miljöprogrammet har från år 1997 utökats med ett kompletterande
delprogram med åtgärder för att främja flerårig vallodling (prop.
1996/97:1, bet. 1996/97:JoU1, rskr. 1996/97:113, 114). Riksdagen har
vidare beslutat om en utbyggnad av miljöprogrammet från år 1998 så att
hela den kostnadsram på totalt 2 800 miljoner kronor per år som Sverige
tilldelats vid medlemskapsförhandlingarna utnyttjas (prop. 1994/95:75,
bet. 1994/95:JoU1, rskr. 1994/95:126). Det utbyggda programmet
tillgodoser bl.a. riksdagens önskemål om ett program för
resurshushållande konventionellt jordbruk (bet. 1994/95:JoU7, rskr.
1994/95:126).
Miljöprogrammet innebär mer omfattande satsningar på jordbrukets
miljöarbete än vad som tidigare varit möjligt. Vissa
introduktionsproblem har inte kunnat undvikas, särskilt med tanke på att
programmet ändrats och utökats vid flera tillfällen. Det har varit svårt
att förutse intresset för vissa miljöåtgärder, men anslutningen har som
helhet varit god. Flertalet lantbruksföretag i landet omfattas av
programmet.
Regelverket för miljöprogrammet är relativt omfattande och det har av
många upplevts som komplicerat. Möjligheterna till stora förändringar
under pågående programperiod har varit begränsade. Ett löpande arbete
med att successivt förenkla och förtydliga regelverket pågår dock.
De åtgärder som i dag ingår i miljöprogrammet löper utifrån olika
startår. Sedan år 1996 har större delen av miljöprogrammet fungerat i
full omfattning. Den pågående programperioden för de miljöåtgärder som
beslutades år 1995 kommer att förlängas med ett år till totalt sex år.
Utgångspunkter för utredningen
Ett miljöersättningsprogram för jordbruket skall genomföras även under
kommande programperiod i enlighet med riksdagens beslut (prop.
1997/98:2, bet. 1997/98:JoU9, rskr. 1997/98:116). Utformningen av ett
nytt miljöprogram för nästa period (2001-2005) skall därför utredas. Två
olika kostnadsalternativ skall presenteras. Det ena alternativet skall
avse en bibehållen kostnadsram på totalt 2 800 miljoner kronor per år
och det andra alternativet skall motsvara 1 800 miljoner kronor per år.
För det lägre kostnadsalternativet skall de ingående miljöåtgärderna
prioriteras med utgångspunkt i att bästa möjliga miljönytta skall uppnås
med hänsyn till resurstilldelningen. Motiven för prioriteringen skall
anges.
Miljöprogrammet skall medverka till att uppfylla de svenska miljömålen
för jordbruket och regeringens målsättning att ställa om Sverige till
ett ekologiskt hållbart samhälle. Utredaren skall därför vid
utformningen av ett nytt program utgå från regeringens skrivelse
1997/98:13 Ekologisk hållbarhet och från de aktuella miljömålen för
jordbruket och de behov som finns för att uppfylla dessa. Utredaren
skall undersöka om de nuvarande miljöåtgärderna behöver förändras för
att miljömålen skall kunna nås. Målet att reducera kväveutsläppen till
havet har t.ex. ännu inte uppnåtts. Utredaren skall därför pröva
möjligheterna att genomföra effektivare miljöåtgärder för att
ytterligare begränsa jordbrukets miljöpåverkan när det gäller
växtnäringsläckaget. Regeringen avser att ge Statens jordbruksverk i
uppdrag att föreslå åtgärder för att reducera växtnäringsläckaget i
miljökänsliga områden. Utredaren skall studera Jordbruksverkets kommande
förslag i syfte att uppnå en större miljönytta inom ramen för de
tilldelade budgetmedlen.
Utredaren skall ta fasta på de behov av förändringar som redovisats i
den första utvärderingen av miljöprogrammet. Detsamma gäller de
erfarenheter av tillämpning och resultat som kommer fram i det
fortlöpande utvärderings- och uppföljningsarbetet. Även annan kunskap om
miljöprogrammet skall beaktas som följer av utvärderingar som genomförs
av berörda myndigheter, t. ex. av Riksrevisionsverket.
En viktig utgångspunkt för utredaren skall vara att lämna förslag till
förenklingar av regelverket. Därmed underlättas administrationen och gör
det lättare för lantbrukarna att överblicka de olika
ersättningsformerna. Förenklingarna skall kunna genomföras utan att
miljönyttan försämras. Utredaren skall lämna förslag till att föra
samman olika åtgärder som delvis har samma syften och avser samma
markslag till mer enhetliga ersättningsformer. I detta sammanhang skall
också möjligheterna att införa grund- och tilläggsersättningar för olika
åtgärder på samma markslag studeras.
Som en del i ett nytt miljöersättningsprogram för nästa programperiod
skall utredaren föreslå ett förbättrat och förenklat kulturmiljöstöd.
Mot bakgrund av erfarenheterna med miljöprogrammet skall konstruktionen
av ett nytt program i sin helhet möjliggöra en god anpassning till
förväntad anslutning och måluppfyllelse i förhållande till tilldelade
budgetmedel.
När det gäller den del av miljöprogrammet som avser att främja ekologisk
odling skall effekterna av den nuvarande områdesindelningen och
principerna för differentierade ersättningsnivåer bedömas. Utredaren
skall pröva för- och nackdelarna med att frigöra miljöersättningen från
de krav som gäller ekologisk odling enligt rådets förordning (EEG) nr
2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter
därom på jordbruksprodukter och livsmedel.
I den mån utredaren föreslår förändringar av programmet inför nästa
programperiod skall sådana övergångslösningar eftersträvas som
underlättar för både den enskilde lantbrukaren och de myndigheter som
administrerar stöden.
Förslag skall också lämnas till hur satsningarna på kompetensutveckling
av lantbrukarna på miljöområdet skall utformas och dimensioneras på lång
sikt. Det gäller insatserna inom ramen för den tidsbegränsade
miljöåtgärden för resurshushållande konventionellt jordbruk men även
utbildnings-, informations- och demonstrationsverksamheten i övrigt.
Utredaren skall ta hänsyn till att miljöprogrammet även i fortsättningen
skall medverka till att tillgodose de regionalpolitiska målen för norra
Sverige på miljömässiga grunder. Vidare skall möjligheterna att i
miljöprogrammet inkludera rennäringens markanvändning och miljöpåverkan
bedömas. Utredaren bör därför samråda med Rennäringspolitiska kommittén
(Jo 1998:03).
Utredaren skall också ta hänsyn till den pågående reformeringen av den
gemensamma jordbrukspolitiken och den betydelse förändringarna kan få
för genomförandet av miljöprogrammet.
Utredaren skall redovisa de förväntade administrativa konsekvenserna och
kostnaderna av sina förslag. Principen om ett sektorsintegrerat
miljöansvar skall vara vägledande i utredningens arbete. Utredaren skall
samråda med berörda myndigheter och organisationer. Även uppdrag till
olika myndigheter av betydelse för utredningen skall beaktas, t. ex.
uppdraget till Jordbruksverket att föreslå ett nytt mål för den
ekologiska produktionen efter år 2000.
För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och
särskilda utredare om att pröva offentliga åtaganden (dir.1994:23), att
redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), att redovisa
jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) och att redovisa
konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet
(dir.1996:49).
Redovisning av uppdraget
Utredaren skall redovisa sina förslag senast den 30 juni 1999.