Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Nya former för stöd åt hemlösa, Dir. 1998:108
Departement: Socialdepartementet
Beslut: 1998-12-22
Dir. 1998:108
Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 1998.
Sammanfattning av uppdraget
En parlamentarisk kommitté tillkallas med uppgift att i dialog med
berörda myndigheter, organisationer och andra föreslå och initiera
åtgärder som syftar till att skapa en bättre situation för de hemlösa
och förhindra att hemlöshet uppstår. Kommittén skall lämna underlag och
förslag för regeringens ställningstagande till fördelning av
projektmedel.
Bakgrund
Situationen för hemlösa har försvårats
Under de senaste åren har hemlösheten uppmärksammats och blivit
synligare. Vi kan inte med säkerhet konstatera att problemet blivit
vanligare. Men mycket talar för att hemlösheten ökat och att de hemlösas
situation försvårats. Oron för att fler personer än tidigare med
psykiska funktionshinder återfinns bland dem som kan betraktas som
hemlösa har återkommit i flera undersökningar och också understruktits
av de ideella organisationerna. Andelen psykiskt funktionshindrade
kvinnor bland de hemlösa tycks öka liksom personer som förutom att vara
psykiskt funktionshindrad också är missbrukare.
Den senaste undersökningen av hemlösheten i Sverige gjordes år 1993.
I rapporten De bostadslösas situation i Sverige (1994:15) konstaterade
Socialstyrelsen att det i mars 1993 fanns sammanlagt 10 000 hemlösa
personer i landet varav hälften i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Begreppet hemlösa definieras i rapporten som personer som varken har
egen eller hyrd bostad och som inte bor stadigvarande inneboende utan är
hänvisade till tillfälliga boendealternativ eller till en tillvaro som
uteliggare. Cirka tio procent av alla hemlösa var uteliggare, dvs. cirka
1000 personer. Av de hemlösa var 83 procent män och 17 procent kvinnor.
Hemlösheten var vanligtvis förknippad med allvarliga sociala och
medicinska problem och många av de hemlösa hade svårt att få sina behov
tillgodosedda. De resurser som fanns var inte tillräckligt anpassade
till de hemlösas behov.
Kommunerna har det yttersta ansvaret
Kommunerna har det yttersta ansvaret för att människor i utsatta
situationer får det stöd och den hjälp de behöver. Enligt
socialtjänstlagen (1980:620) är det socialnämndens uppift att främja den
enskildes rätt till bostad och bistå med vård eller andra former av
socialt stöd vid behov. Verksamheterna inom den sociala omsorgen
regleras i flera olika lagar, bl.a. socialtjänstlagen, hälso- och
sjukvårdslagen (1982:762), lagen (1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade samt lagen (1988:870) om vård av missbrukare. I
kommunerna är man medveten om de ökade svårigheterna för gruppen hemlösa
och det pågår ett aktivt utvecklingsarbete för att finna bra och
relevanta stödformer.
De ideella organisationerna gör ett betydelsefullt arbete
De ideella organisationernas insatser är ett viktigt komplement till de
kommunala åtgärderna. Mycket tyder på att de ideella organsationerna
spelar en större roll för de hemlösa än tidigare och på att många
hemlösa med svårare problem föredrar att söka sig till dessa
organisationer. Vid Socialstyrelsens undersökning i mars 1993 framkom
det att tio procent av boendet för hemlösa hade en frivillig
organisation som huvudman. De mest omfattande insatserna görs av
Stadsmissionen och Frälsningsarmén som erbjuder möjligheter till
tillfällig övernattning eller olika former av tillfälligt boende. Det är
vanligt att kommunerna köper sådana platser eller samarbetar på andra
sätt med de ideella organisationerna.
Statliga insatser för de hemlösa
Som nämnts vilar samhällets ansvar för de hemlösa ytterst på den
kommunala socialtjänsten. Staten har emellertid de senaste åren tagit
olika initiativ och satsat resurser i syfte att hjälpa de mest utsatta
grupperna.
- I mars 1997 beslutade regeringen att under en treårsperiod avsätta
sammanlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna Arvsfonden för ideella
organisationers kostnader för att tillsammans med kommunerna utveckla
och pröva nya modeller för stöd till och boende för personer med
psykiska problem.
- Regeringen beslutade den 25 juni 1998 om direktiv för en bostadssocial
beredning med parlamentarisk sammansättning. Ett av uppdragen är att
följa utvecklingen på det bostadssociala området och lämna förslag till
åtgärder för att stödja särskilt utsatta grupper på bostadsmarknaden,
bl.a. hemlösa, psykiskt sjuka och ekonomiskt svaga hushåll.
- För att få aktuella kunskaper om problemets omfattning och vilka
insatser som görs av kommunerna och de ideella organisationerna har
Socialstyrelsen fått i uppdrag att kartlägga omfattningen av hemlösheten
i Sverige och redovisa de insatser som görs för hemlösa. Uppdraget skall
redovisas den 31 december 1999.
- Sverige har även i internationella sammanhang uppmärksammat problemen
med hemlöshet. Inför Europeiska rådets möte i Wien den 11-12 december
1998 uttalade Sverige och Storbritannien gemensamt att medlemsländerna
borde se över och förbättra sina insatser för de hemlösa som ett led i
en politik för att motverka marginalisering och utslagning av svaga
grupper i samhället.
- Regeringen har i budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1,
utgiftsområde 9) föreslagit att medel om sammanlagt 30 miljoner kronor
under tre år avsätts till åtgärder för hemlösa. Stödet skall ges till
kommuner och ideella organisationer för att pröva och utveckla olika
boende- och stödformer, stödja nyskapande projekt samt finna metoder för
lokala inventeringar och uppsökande verksamhet. För år 1999 har
riksdagen beslutat att anslå 10 miljoner kronor. Under förutsättning av
riksdagens godkännande kommer ytterligare 10 miljoner kronor att
avsättas för år 2000 respektive år 2001.
Uppdraget
Regeringen vill i samarbete med kommuner och ideella organisationer
vidta ytterligare åtgärder för att förbättra situationen för hemlösa
kvinnor och män. De insatser som idag görs på lokal och statlig nivå bör
kompletteras med aktiv opinionsbildning och nationell samling för att
problemen skall kunna lösas. Ett sådant arbete bör ske inom ramen för en
parlamentarisk kommitté. Kommittén skall ha till uppgift att i dialog
med berörda myndigheter, organisationer och andra föreslå och initiera
åtgärder som syftar till att på såväl kort som lång sikt utveckla ett
bättre stöd för de hemlösa och förhindra att hemlöshet uppstår.
Utgångspunkten för kommitténs arbete skall vara en analys för att
identifiera problem och orsaker till hemlöshet. Denna analys kan baseras
på aktuell forskning och redan gjorda undersökningar samt studier av de
hemlösas situation. Även utredningar och forskning inom områdena
missbruk och brottslighet kan vara av relevans för en sådan analys.
Kommittén kan dessutom utföra särskilda undersökningar, t.ex. genom att
intervjua hemlösa och fånga upp deras behov och önskemål. I arbetet med
att identifiera problemen skall kommittén ta vara på resultaten från de
kartläggningar av hemlösa som gjorts av bl.a. Socialstyrelsen,
Stockholms stad och inom andra områden av relevans, t.ex.
Brottsförebyggande rådets kartläggning av situationen för frigivna från
fängelse. Kommittén skall vidare följa de kartläggningar som görs av
Socialstyrelsen, Boverket och den Bostadssociala beredningen (dir.
1998:56). En viktig del i arbetet är att skapa en bild av pågående
lokalt utvecklingsarbete och ta del av de planer som tagits fram i
kommunerna.
Kommittén skall i sitt arbete uppmärksamma bra exempel på boende- och
stödformer för hemlösa och se till att erfarenheterna kan spridas till
ansvariga huvudmän. Vidare skall kommittén bidra till att utveckla nya
metoder för att komma till rätta med hemlösheten. Kvinnors och mäns
olika behov skall därvid särskilt uppmärksammas. De ideella
organisationerna har pekat på bristen på metoder för inventering,
kartläggning och uppsökande verksamhet för att nå personer som saknar
bostad eller på annat sätt riskerar att bli hemlösa. Det behövs också
olika stödformer bl.a. i syfte att hjälpa psykiskt funktionshindrade att
klara ett eget boende. Att cirka en femtedel av de personer som friges
från fängelse kan betraktas som hemlösa är också ett problem som behöver
uppmärksammas.
De hemlösa är en mycket heterogen grupp vilket ställer särskilda krav på
ett varierat utbud av stödformer. Kommittén skall också bidra till att
utveckla metoder för praktiskt samarbete mellan ideella organisationer,
kriminalvården, kommuner och landsting i planeringen och genomförandet
av stöd och boendeformer.
En viktig uppgift för kommittén är att stimulera och stödja initiativ
till nyskapande projekt som kan ge långsiktiga effekter för dagens
hemlösa och förhindra hemlöshet för andra. Kommittén skall bereda och
till regeringen lämna förslag till stöd till projekt som finansieras
från utgiftsområde 9, anslaget B 20 Utvecklingsmedel till åtgärder för
hemlösa. Projektstöden skall beredas i nära samråd med Allmänna
Arvsfonden. Underlaget skall innefatta en plan för projektens
uppföljning och utvärdering. Projekten skall delfinansieras av ansvariga
huvudmän.
Hemlöshet är i ökad utsträckning ett storstadsproblem. Kommittén skall
därför uppmärksamma de särskilda problemen i storstäderna. Kommittén
skall i denna fråga nära samråda med den storstadsdelegation som
regeringen avser att tillsätta med uppdrag att utveckla och samordna den
nationella storstadspolitiken och särskilt företräda staten vid
överläggningar om s.k. lokala utvecklingsavtal för utsatta
bostadsområden.
Kommitténs arbete skall syfta till att påverka attityder och att skapa
förståelse för och solidaritet med människor i utsatta situationer.
Arbetsformer
Kommittén skall arbeta utåtriktat och samarbeta med och stimulera
aktiviteter hos organisationer, kommuner, landsting och andra berörda.
Det kan bl.a. ske genom konferenser, offentliga utfrågningar, workshops
m.m. Kommmittén skall utföra sitt uppdrag i nära samverkan med berörda
myndigheter och organisationer. I sitt arbete bör kommittén samråda med
den bostadssociala beredningen (dir. 1998:56) och andra utredningar med
anknytning till uppdraget samt med Boverket, Kriminalvårdsstyrelsen och
Brottsförebyggande rådet. Kommittén skall samverka med Socialstyrelsen
och ta tillvara erfarenheterna från den kartläggning av hemlösheten som
Socialstyrelsen fått regeringens uppdrag att genomföra under år 1999.
Övrigt
Det skall stå kommittén fritt att ta upp andra näraliggande frågor som
kan bidra till en positiv utveckling av situationen för de hemlösa. Om
kommitténs slutsatser medför författningsreglering skall förslag till
sådan lämnas. Förslagens kostnadskonsekvenser skall redovisas. Innebär
förslagen ökade kostnader skall en finansiering av förslagen anvisas.
Kommittén skall i sitt arbete beakta vad som sägs i de generella
direktiven till kommittéer och särskilda utredare om att redovisa
regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), att pröva offentliga
åtaganden (dir. 1994:23), att redovisa konsekvenser för brottsligheten
och de brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49) samt att redovisa
jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124).
Tidsplan
Kommittén skall kontinuerligt rapportera till regeringen hur arbetet
fortskrider samt lämna förslag till stöd till projekt som finansieras
från utgiftsområde 9, anslaget B20 Utvecklingsmedel till åtgärder för
hemlösa. Den 31 mars år 2000 skall kommittén redovisa de åtgärder som
vidtagits till regeringen samt vid behov lämna förslag för att förbättra
de hemlösas situation.
Kommittén skall vara verksam till och med utgången av år 2001. I samband
med att uppdraget avslutas skall kommittén lämna en samlad redovisning
av projektmedlens användning och resultat samt en bedömning av
situationen för hemlösa.