Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Översyn av socialförsäkringsnämnderna, Dir. 1997:71
Departement: Socialdepartementet
Beslut: 1997-04-30
Dir. 1997:71
Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 1997
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppdrag att göra en översyn av
socialförsäkringsnämnderna. Regeringen föreslår i proposition 1996/97:63
Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration,
m.m. riktlinjer för förändringar av den nuvarande organisationen av
socialförsäkringsadministrationen. I propositionen föreslås bl.a. att
allmän försäkringskassas styrelse skall besluta om inrättande av
socialförsäkringsnämnder och utseende av ledamöter i dessa. Regeringen
anför i propositionen att den avser att återkomma till riksdagen med
förslag till preciseringar avseende principer för antalet nämnder inom
ett verksamhetsområde, nomineringsförfarandet och nämndernas
sammansättning samt nämndernas beslutsbefogenheter. Utredaren skall
utarbeta förslag till den nya organisationen.
Bakgrund
Vid en allmän försäkringskassa skall det, enligt 18 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring (AFL), finnas en eller flera social-
försäkringsnämnder. Nämnderna fattar beslut i vissa typer av ärenden
som har stor betydelse för den försäkrade från trygghets- och
försörjningssynpunkt samtidigt som ärendena ofta inrymmer betydande
inslag av skälighetsbedömning. En socialförsäkringsnämnd skall enligt 18
kap. 21 § AFL besluta i frågor om rätt till bl.a. förtidspension,
särskild efterlevandepension, handikappersättning och vårdbidrag.
Dessutom beslutar en socialförsäkringsnämnd om arbetskadelivränta
(enligt 8 kap. 4 § lagen, 1976:380, om arbetsskadeförsäkring), bilstöd
(enligt 3 § lagen, 1988:360, om handläggning av ärenden om bilstöd till
handikappade) och assistansersättning (enligt 13 § lagen, 1993:389, om
assistansersättning). Efter hand har nämnderna också fått vidgade
uppgifter av rättslig karaktär t.ex. omprövningar och återkrav.
Socialförsäkringsnämnderna sammanträder normalt en gång per månad och
ärendemängden är i normalfallet 40 och 50 ärenden per sammanträde. På en
del håll har ärendemängden varit betydligt större, upp till ca 75
ärenden per sammanträde. Rutinerna för hur ärenden föredras varierar
också. Ärendena föredras vanligen i nämnderna av särskilda föredragande.
Vid vissa försäkringskassor föredrar dock handläggande tjänsteman själv
sina ärenden.
Regeringen beslutar för närvarande om det totala antalet socialförsäkrings-
nämnder i landet och Riksförsäkringsverket (RFV) beslutar om fördelningen.
I dag finns det 165 nämnder.
En socialförsäkringsnämnd består av sju ledamöter. Ordförande i nämnden
utses av regeringen. Nämnden utser inom sig en vice ordförande. RFV
utser tre ledamöter samt lika många suppleanter och landstinget eller i
förekommande fall kommunen utser tre ledamöter samt lika många suppleanter.
Om en kassas verksamhetsområde bestämts av regeringen enligt
18 kap. 1 § AFL beslutar regeringen om fördelningen mellan landsting
respektive mellan landsting och kommun när det gäller val av de tre
sistnämnda ledamöterna. De ledamöter och suppleanter som utses av
landstinget eller kommunen utses enligt samma principer som gäller för val av
ledamot till försäkringskassans styrelse. Av de ledamöter som utses av
RFV skulle före den 1 juli 1992 två ledamöter utses efter förslag från
arbetstagarsidan och en från den icke offentliga arbetsgivar- och
egenföretagarsidan för att tillgodose behovet av kunskap om
arbetsmarknadsmässiga förhållanden. Arbetsgivarsidan har dragit sig
tillbaka från nämnderna och därför har RFV fått rätt att utse ledamöter
i socialförsäkringsnämnderna utan att behöva inhämta förslag från
organisationerna. RFV inhämtar dock förslag från arbetstagarsidan.
Kraven på ledamöternas kompetens är dock oförändrade.
En särskild utredare har haft i uppdrag att göra en översyn av
socialförsäkringsadministrationens organisationsstruktur (dir.
1995:110). Utredaren överlämnade betänkandet Försäkringskassan Sverige -
Översyn av socialförsäkringens administration (SOU 1996:64) den 30 april
1996. I betänkandet presenterar utredaren bl.a. förslag till att
styrelserna för de allmänna försäkringskassorna skall besluta om att
inrätta socialförsäkringsnämnder och utse ledamöter i dessa. Utredaren
anför i betänkandet att regeringen närmare bör precisera principer för
inrättandet av nämnder, nomineringsförfarandet och i vilka ärenden
nämnderna skall besluta.
Regeringen har i proposition 1996/97:63 Samverkan, socialförsäkringens
ersättningsnivåer och administration, m.m. lagt fram förslag som till
denna del överensstämmer med utredarens förslag. Regeringen anför vidare
i propositionen att den avser att återkomma till riksdagen med förslag
till preciseringar avseende socialförsäkringsnämnderna med målsättning
att nya regler skall träda i kraft i samband med att reformen genomförs.
Uppdrag
En särskild utredare skall ta fram förslag och det beslutsunderlag som
krävs för att genomföra de föreslagna ändringarna av
socialförsäkringsnämnderna.
Utgångspunkten för uppdraget skall vara att de allmänna försäkringskassornas
styrelser från och med den 1 januari 1999 skall besluta att
inrätta socialförsäkringsnämnder och utse ledamöter i dessa. Från och
med denna tidpunkt kommer de allmänna försäkringskassornas styrelser att
vara utsedda av regeringen, under förutsättning av riksdagens
godkännande av förslagen i propositionen 1996/97:63 Samverkan,
socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration, m.m. I samband
med ikraftträdandet av de nya reglerna för socialförsäkringsnämnderna
den 1 januari 1999 avser regeringen att föreslå en övergångsreglering
som möjliggör för de nyvalda styrelserna att besluta om och inrätta
socialförsäkringsnämnder och utse ledamöter i dessa.
Inför den föreslagna förändringen av socialförsäkringsnämnderna behöver
de principer fastslås som skall vara styrande för bestämmandet av
antalet nämnder inom ett verksamhetsområde. Även nomineringsförfarandet,
nämndernas sammansättning och de förtroendevaldas roll bör ses över. Det
är viktigt att nämnderna har en bred och allsidig sammansättning
samtidigt som den lokala förankringen bibehålls. Det är också viktigt
att nämnderna har en jämn könsfördelning. De beslutsbefogenheter som en
socialförsäkringsnämnd har i dag enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring och vissa andra författningar bör också ses över. Denna del
av översynen bör syfta till att klargöra om de nuvarande
beslutsbefogenheterna har en ändamålsenlig karaktär och om ytterligare
eller färre ärendeslag bör bli föremål för beslut av
socialförsäkringsnämnden. Utredaren skall i samband därmed överväga
vilken typ av ärenden som nämnderna i framtiden skall ansvara för.
Utredaren skall också belysa föredragandefunktionen och lämna förslag
till utformningen.
Utredaren skall beakta riksdagens behandling av och ställningstagande
till propositionen 1996/97:63 Samverkan, socialförsäkringens
ersättningsnivåer och administration, m.m.
För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga
kommittéer och särskilda utredningar om redovisning av regionalpolitiska
konsekvenser (dir. 1992:50), om prövning av offentliga åtaganden (dir.
1994:23) om redovisning av jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir.
1994:124) och om redovisning av konsekvenserna för brottsligheten och
det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 september 1997.