Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir.1997:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 1997. Sammanfattning av uppdraget En kommitté ges i uppdrag att - analysera de svenska statliga forskningsinsatserna med utgångspunkt från samhällets behov och forskningens möjligheter, - analysera ansvarsfördelningen mellan statsmakterna och myndigheter, mellan myndigheter och andra finansiärer liksom mellan myndigheterna inbördes, - lämna förslag till övergripande och långsiktig inriktning av de statliga forskningsinsatserna inför den planeringsperiod som inleds år 2000, - lämna förslag rörande utformning av forskningsorganisation och ansvarsfördelningen mellan berörda organ och - lämna förslag som främjar nära samverkan och ömsesidigt kunskapsutbyte mellan universitet och högskolor och samhällslivet i övrigt. Bakgrund Regeringen presenterade under hösten 1996 sina förslag om inriktningen av forskningspolitiken för perioden 1997 - 1999 i propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5, bet. 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99). I propositionen presenterades för första gången mål för forskningen och riktlinjer för forskningspolitiken. Riksdagen antog regeringens förslag till mål för forskningen och riktlinjer för forskningspolitiken (prop. 1996/97:5, bet. 1996/97:UbU3, rskr. 99). Regeringens förslag i propositionen utgick från de allmänna riktlinjerna för forskningspolitiken. Förslagen innebar tyngdpunktsförskjutningar och förändringar i politiken. Bland annat skapades genom en ändring av stiftelselagen (prop. 1996/97:22, bet. 1996/97:LU2, rskr. 1996/97:62) större möjligheter till samverkan med de forskningsstiftelser som tillkom under den tidigare regeringen. Vidare fick de mindre och medelstora högskolorna permanenta och ökade forskningsresurser. Forskningens relevans för samhället och dess nyttiggörande betonades. Mot bakgrund av den statsfinansiella situationen föreslogs vissa neddragningar av de statliga anslagen. Riksdagen godkände regeringens förslag i sin helhet. Riksdagens beslut innebär att det för år 1997 anvisas mer än sex miljarder kronor direkt till universitet och högskolor som en statlig basresurs för forskningen. Till detta kommer externa medel för forskning och utveckling från forskningsråd, sektorsorgan, stiftelser och EU m. fl. av ännu större omfattning. Totalt sett är resurserna för forskning vid universitet och högskolor större än någonsin tidigare. Företagens FoU-utgifter, som till största delen avser utvecklingskostnader, ökar ännu snabbare än inom högskolesektorn och uppgick år 1995 enligt senaste statistik från Statistiska Centralbyrån till närmare 40 miljarder kronor. Analys och bedömningar utifrån delvis nya förutsättningar Kunskaps- och vetenskapsberoendet i samhället ökar. Den vetenskapliga produktionen har ökat dramatiskt under de senaste decennierna. Ny kunskap växer fram inifrån det vetenskapliga samhället men också som svar på frågor, problem och uppgifter som formuleras utanför vetenskapen. Forskningens framsteg och dess tillämpningar har en uppenbar ekonomisk betydelse men omsätts inte automatiskt i ny teknik, nya produkter eller ökad välfärd. Härför krävs ett gynnsamt samspel med andra faktorer, t.ex. attityder till användning av ny teknik och arbetsorganisation. Men forskningens roll i framtidens samhälle kan inte bara ses i ett ekonomiskt perspektiv. Vetenskap är en process och ett förhållningssätt och dess betydelse för samhällsutvecklingen har vittgående kulturella och sociala dimensioner. Den ökade internationaliseringen och framför allt den nya informationstekniken har inneburit stora samhällsförändringar. De nya möjligheterna att snabbt förmedla och bearbeta information har i grunden förändrat det moderna samhällets produktionsmetoder. Företagens förmåga att tolka, förstå, utveckla och nyttiggöra ny kunskap blir likaledes avgörande för deras förmåga att konkurrera på världsmarknaden och där spelar både den generella utbildningsnivån i samhället och antalet individer som givits möjlighet till högre vetenskaplig träning en stor roll. Utvecklingen inom informationstekniken har på ett väsentligt sätt också förändrat högskolans arbetssätt och skapat nya möjligheter till kontakter och utbyte med samhället i övrigt. Forskningens bidrag till och utnyttjande av utvecklingen av informationstekniken är väsentligt både för samhällsutvecklingen i stort och för forskningens egen utveckling. Datanät och tillgång till forskningsinformation över nätet möjliggör både ett mer decentraliserat forskningsutförande och snabbare tillgång till aktuell forskningsinformation i innovationsprocessen. Inriktningen av den offentligt finansierade forskningen styrs ytterst av riksdag och regering genom anslagstilldelningen. Det finns ett legitimt krav från det demokratiska samhället att styra forskningen i riktning mot vad det anser vara särskilt angelägna områden. Frågan om forskningens nytta och relevans är central och har givits ökad tyngd genom riksdagens aktuella forskningspolitiska beslut. Sektorsorganen har naturligt nog länge arbetat med relevansbedömningar. Även forskningsråden har inlett ett arbete i detta syfte. Forskare och forskningens krav har ett mycket stort inflytande över fördelningen av resurser och påverkar självfallet också beslutsfattare. Forskarna har därvid en unik ställning i samhället och därmed också ett betydande ansvar för prioriteringar och forskningens nyttiggörande. De inomvetenskapliga prioriteringarna kan få långsiktig betydelse för kompetens och kunnande i samhället. De måste därför diskuteras och redovisas också utanför forskarsamhället. Forskningssystemet har under lång tid haft betydande och ökande resurser till sitt förfogande. Resurserna kan förväntas fortsätta att växa under de närmaste åren genom ökade insatser från bl.a. forskningsstiftelserna. Sverige kommer även i fortsättningen att höra till de länder som gör de största samlade insatserna för forskning och utveckling i förhållande till bruttonationalprodukten. De statliga insatserna ligger även de bland de högsta i världen mätt med samma mått. De statliga resurserna kan dock inte förväntas öka under de närmaste åren även om nya förutsättningar t.ex. utbyggnaden av högskolan, EU-medlemskapet, ökat behov av forskarutbildning och ökade och permanenta forskningsresurser vid mindre och medelstora högskolor ställer nya krav på forskningsresurser. Prioriteringar måste därför göras för att på ett mer effektivt sätt utnyttja och fördela tillgängliga resurser. Det finns inget automatiskt samband mellan satsning på forskning och ekonomisk tillväxt eller ökad välfärd. Avgörande är hur forskningen kan nyttiggöras. De stora svenska satsningarna på forskning och utveckling (FoU) har inte fullt ut omsatts i innovationer, nya arbetstillfällen eller ökad social välfärd. Man kan säga att samhället inte fått full utdelning på de avsevärda resurser som satsas på forskning. Till del beror detta på omständigheter utanför forskningens område. Men uppenbart är att forskning i stor utsträckning också måste inriktas mot sociala och ekonomiska nyttigheter. Inför den forskningspolitiska propositionen Forskning och samhälle tillsatte regeringen en utredningen om samverkan mellan högskolan och näringslivet (NYFOR - kommittén, SOU 1996:70). Utredningen analyserade bl.a. vilka förutsättningar som bör vara uppfyllda för att högskolans kunskap och kompetens skall kunna nyttiggöras i näringslivet men även hur kunskaper, kompetens och instrumentering i näringslivet skall kunna berika högskolans FoU-arbete. Utredningens material bör beaktas i den fortsatta analysen. Kontakten mellan grundläggande utbildning och forskning berikar bägge verksamheterna. Den kraftiga utbyggnaden av högskolan som pågår och som kommer att fortsätta flera år framöver ställer krav på rekrytering av fler forskarutbildade högskolelärare, leder till ökad efterfrågan på forskarutbildning och innebär ny forskningspotential inte minst vid mindre och medelstora högskolor. Den snabba utvecklingen av informationstekniken bidrar också till att underlätta en jämnare regional fördelning av forskningsresurserna. De åtgärder som vidtagits för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskningen och pågående insatser för genusforskning innebär nya möjligheter för utvecklingen av svensk forskning. Den ökade tillgången på kvalificerade forskarstuderande av bägge könen och möjligheten till nya perspektiv i forskningen måste tas till vara i den fortsatta utvecklingen. Vidare måste den alltjämt stora manliga dominansen inom forskningen brytas, för att Sverige skall få en större mångfald och bredd i forskningen. Sverige har genom medlemskapet i EU lyckats utveckla deltagandet i europeiskt forskningssamarbete väl. Svenska forskare är framgångsrika i EU-projekt särskilt inom områden där vi nationellt är starka, vilket på sikt kan innebära en koncentration av resurser till dessa områden. Det svenska forskningssystemets organisation har, liksom i många andra länder, vuxit fram under lång tid. De offentliga forskningsresurserna har traditionellt varit knutna till de svenska universiteten och fackhögskolorna. Under 1970- och 1980-talen utvecklades det svenska forskningsfinansieringssystemet till ett system med ett stort antal av varandra oberoende finansiärer. Grundforskningsråden och Forskningsrådsnämnden kom att utgöra en del av systemet och ett stort antal sektorsmyndigheter med FoU-resurser en annan. Dessutom bildades under åren 1993 och 1994 ett antal forskningsstiftelser genom avvecklingen av löntagarfonderna. Forskningen utförs dock alltjämt i huvudsak vid landets universitet och högskolor. Statliga anslag används också för att finansiera mer tillämpad forskning inom olika samhällssektorer. Insatserna har mycket olika omfattning både i absoluta tal och i relation till de olika samhällssektorernas storlek. Ett stort antal myndigheter, sektorsforskningsorganen, svarar för den närmare medelsfördelningen. Till skillnad mot vad som är fallet i många andra länder finns det i Sverige få fristående forskningsinstitut. Sådana är de s.k. industriforskningsinstituten, som finansieras gemensamt av stat och näringsliv samt vissa andra institut, t.ex. Arbetslivsinstitutet och Försvarets forskningsanstalt. Dessa institut samverkar emellertid med universitet och högskolor bl.a. genom. att institutens personal medverkar i högskolans utbildning och forskningshandledning och genom samverkan i forskningsprojekt. Inför den forskningspolitiska propositionen Forskning och samhälle tillsatte regeringen en forskningsfinansieringsutredning. Utredningens slutbetänkande Forskning och pengar (SOU 1996:29) redovisar ett omfattande underlagsmaterial. Utredningen samlade in en mängd statistiska uppgifter om forskningsfinansiering och pekade på brister i den nuvarande forskningsstatistiken. Utredningens material och sammanställningar bör beaktas i de fortsatta analyserna. Uppdraget De nya förutsättningarna för forskningen och de förändringar av forskningspolitiken som genomförts gör det angeläget att en samlad analys och bedömning av forskningens roll i samhället och av dess villkor, inriktning och organisation genomförs. En kommitté med företrädare för riksdagspartierna tillkallas för att analysera dels de svenska forskningsinsatserna i perspektiv av samhällets behov och forskningens möjligheter, dels den svenska forskningsorganisationen och ansvarsfördelningen mellan statsmakter och myndigheter, mellan myndigheter och andra finansiärer liksom mellan myndigheterna inbördes. Jämförelser bör göras med förhållandena i andra länder såväl i Europa som i andra delar av världen. Kommittén skall analysera och ge ett långsiktigt perspektiv på forskningens roll och utvecklingskraft i samhället. Utgångspunkter är de mål för forskningen som riksdagen antagit och de därmed sammanhängande forskningspolitiska slutsatserna. Ett av dessa mål är att bidra till den ekonomiska och sociala utvecklingen. Utifrån detta mål bör utredningen utvärdera och analysera den offentligt finansierade forskningens samhällsekonomiska nytta och möjligheterna att öka denna i förhållande till den offentliga resursinsatsen. Analysen bör utgå från att de offentliga resursinsatserna bör prioriteras till områden där enskilda företag inte skulle utföra forskningen alls eller i för liten omfattning ur ett samhällsekonomiskt effektivitetsperspektiv. Utredningen skall också göra en analys av om offentliga bidrag eller skatter är konstruerade på ett sådant sätt så att de bidrar till att önskvärd forskning utförs. Analysen bör utgå ifrån ett samhällsekonomiskt effektivitetsperspektiv. Utöver ovanstående analys är det av vikt att utredningen analyserar forskningens kulturella och sociala roll. Forskningens betydelse för långsiktigt hållbar utveckling skall särskilt belysas. Jämställdhets- och genusperspektiv är av grundläggande betydelse. Kommittén skall särskilt uppmärksamma samspelet mellan forskning och det demokratiska samhället. Kommittén skall också uppmärksamma frågor som gäller allmänhetens kunskap om forskningen, forskningens samband med utbildningen och forskningens betydelse för den regionala utvecklingen samt olika förhållningssätt till vetenskapliga framsteg och forskningens inverkan på samhället. En förutsättning för ökad samhällsrelevans inom forskningen är ökade kontakter med det omgivande samhället. Kommittén skall analysera hur forskningens styrning, organisation och inriktning kan påverkas för att stärka dess relevans samtidigt som forskningens autonomi värnas vad gäller kvalitetsbedömningar, val av metoder och publicering. Kommittén skall ge en översiktlig analys av den svenska forskningens kvalitet, dess styrka och svagheter. Kommittén skall därvid också ge en bild av den omfattande forskning och utveckling som bedrivs inom det svenska näringslivet och hur den samspelar med den statligt finansierade forskningen. Sveriges internationella forskningssamarbete skall särskilt uppmärksammas och i detta sammanhang självfallet den forskning som bedrivs inom EU:s ramprogram. Kommittén bör i sitt arbete utnyttja resultatet av den analys av EU:s påverkan på svensk forskning som görs av EU/FoU-rådet i samarbete med en rad myndigheter m.fl. Informationsteknikens snabba utveckling ger också nya och värdefulla möjligheter till utökad internationell samverkan. En utgångspunkt för kommitténs resonemang skall vara att Sverige också i framtiden skall ha en stark grundforskning som bas men att den förändrade situationen som beskrivits i det föregående ställer högre krav på ekonomisk och social nytta, koncentration och specialisering, både vad gäller forskningens utförande och finansiering. Kommittén skall göra en analys av omfattning och övergripande inriktning av svensk forskning med hänsyn tagen till olika samhällssektorers behov av kunskap och kompetens. Analysen skall inbegripa frågan om relationen mellan de insatser som görs av staten och näringslivet. En bedömning skall göras om de statliga insatserna är rimligt avvägda såväl vad gäller relationen mellan forskning för olika syften, t.ex. de tämligen vaga begreppen grundforskning och tillämpad forskning och vad gäller insatserna inom olika områden. Vidare skall kommittén analysera den ämnesmässiga bredden i de nuvarande forskningsinsatserna och i samband därmed vad som är starka och svaga sidor inom svensk forskning. Kommittén skall härvid beakta det arbete som utförs inom regeringens forskningsberedning. Kommittén skall göra bedömningar av hur förutsättningar kan skapas för en rimlig bredd i verksamheten samtidigt som insatser skall kunna koncentreras till områden där behoven är särskilt stora eller där svenska forskare har särskilda möjligheter att göra framstående insatser. Den bredd som behövs är beroende av flera faktorer, bl.a. utbildningens behov. Kommittén skall analysera behovet av prioriteringar mot bakgrund av den nuvarande tillgången på resurser för forskning i Sverige samt föreslå hur sådana prioriteringar skall kunna åstadkommas. Både den snabba vetenskapliga utvecklingen och samhällsrelevansen innebär större behov av interdisciplinärt samarbete och av tvärvetenskapliga ansatser. Detta ställer nya krav på såväl forskningsutförande som finansierande organ. Kommittén bör i sina förslag till ansvarsfördelning och organisation ta hänsyn till detta. Kommittén skall översiktligt belysa frågan om ett bättre utnyttjande av forskningen och forskningsresultaten i samhället. Konsekvenserna av att ett förtydligande gjorts av högskolans s. k. tredje uppgift om samverkan med det omgivande samhället bör ingå i analysen, liksom avvägningen mellan insatser för forskning respektive utnyttjande av forskningsresultat. I detta sammanhang är frågan om spridning av forskningsresultat, speciellt till små och medelstora företag, betydelsefull att uppmärksamma. Kommittén skall förutsättningslöst pröva den nuvarande statliga forskningsorganisationen. Skall huvuddelen av den statligt finansierade forskningen också i framtiden utföras vid universitet och högskolor? Skulle en annan ordning stärka nyttiggörandet av forskningen? Är den nuvarande sektorsforskningsorganisationen ändamålsenlig? Fördelningen av ansvar mellan forskningsråd, andra myndigheter samt stiftelser måste prövas noga. Därvid måste det också prövas om den nuvarande rådsorganisationen är ändamålsenlig. En motsvarande analys skall göras vad gäller avvägningen mellan fakultetsanslag respektive råds- och sektorforskningsanslag. I detta arbete bör bedömningar och analyser från forskningsfinansieringsutredningen liksom erfarenheter från andra länder beaktas. Behovet av mångdisciplinära insatser skall särskilt granskas. Kommittén skall lämna förslag i fråga om vilket beslutsunderlag som bör tas fram inför statsmakternas forskningspolitiska beslut, periodisering samt utformning av dessa beslut. Det nuvarande systemet bygger på treåriga forskningsbeslut. Det kan ifrågasättas om detta inte är en för kort planeringsperiod. Ett bättre kunskapsunderlag behövs såväl för statsmakternas beslut som för verksamheten inom universitet och högskolor, forskningsråd och det stora antal andra myndigheter och organ som har ansvar för planering, finansiering och/eller utförande av forskning. Kommittén skall lämna förslag till hur arbetet med att ta fram sådant kunskapsunderlag skall organiseras. Det nära sambandet mellan forskningsfrågor och en rad andra frågor, inte minst frågor om utbildning, näringsliv och arbetsmarknad bör härvid uppmärksammas. Kommittén skall analysera dimensioneringen av och resurstilldelningen till forskarutbildning vid universitet och högskolor liksom den påverkan som följer av externa aktörer t.ex. forskningsråd och stiftelser. Kommittén skall bedöma det framtida behovet av forskarutbildade inom olika samhällsområden och ta fram förslag till former för att löpande göra sådana bedömningar. Om kommittén redovisar förslag som ger ökade utgifter skall kommittén redovisa förslag till hur dessa skall finansieras. Kommittén skall i sitt arbete samråda med forskningsföreträdare, forskningsfinansiärer och forskningens avnämare i samhället, både i näringsliv och offentlig verksamhet. Detta kan lämpligen ske genom att kommittén tillsätter en eller flera referensgrupper. Vid sammansättningen av dessa grupper bör behovet av en jämn könsfördelning liksom av att inkludera forskare som har kännedom om genusforskningens villkor så långt möjligt beaktas. Kommittén skall samråda med kommittén om forskningsetik och forskarnas ansvar (dir. 1997:68). ÖvrigtKommittén skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konskevenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) och om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir 1996:49). Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 november 1998.