Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Uppföljning av resursfördelning till fristående grundskolor, Dir. 1997:55
Departement: Utbildningsdepartementet
Beslut: 1997-05-15
Dir. 1997:55
Uppföljning av resursfördelning till fristående grundskolor
Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 1997.
Sammanfattning av uppdraget
En kommitté tillkallas med uppgift att följa utvecklingen av kommunernas
bidragsgivning till fristående grundskolor. Kommittén skall kartlägga
och analysera de resursfördelningsregler som kommunerna tillämpar.
Kommittén skall därvid
. belysa resursfördelningens effekter för såväl fristående
grundskolor som för kommuner,
. belysa effekterna för elever med behov av särskilt stöd,
. belysa effekterna för glesbygden,
. belysa fristående grundskolors kostnader för lokaler och
kostnader för sådana skolor med särskild profil.
Bakgrund
Vid remissbehandlingen av Friskolekommitténs betänkande Likvärdig
utbildning på lika villkor (SOU 1995:109) uttryckte flera
remissinstanser oro för att en del kommuner inte skulle komma att
beräkna sina bidrag till fristående skolor på ett korrekt sätt utan
utsätta skolorna för godtycke.
Riksdagens beslut med anledning av propositionen Fristående skolor m.m.
(prop. 1995/96:200, bet. 1996/97:UbU4, rskr. 1996/97:14) innebär bl.a.
att nya regler för kommunernas resursfördelning till fristående
grundskolor skall tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1997. I propositionen
aviserade regeringen att en expertkommitté skulle tillsättas för att
följa utvecklingen av bidragsgivningen till fristående skolor.
De nya bidragsreglerna för fristående grundskolor innebär en i lag
reglerad skyldighet för elevernas hemkommuner att bestämma det bidrag
som skall lämnas för varje elev med hänsyn till skolans åtagande och
elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning
av resurser till de egna grundskolorna.
Enligt skollagen (1985:1100) skall en fristående skola vara öppen för
alla. I likhet med vad som gäller för en kommunal grundskola skall dock
en skola inte vara skyldig att ta emot en elev, om mottagandet medför
betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för skolan. I
konsekvens härmed är en kommun inte heller skyldig att lämna bidrag till
särskilt stöd, om en skola tar emot en elev som har ett omfattande behov
av särskilt stöd och det därför uppstår betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter för kommunen. En elev i en fristående grundskola
skall bedömas på samma villkor och ha samma rätt till stöd som en elev i
en kommunal grundskola.
Det förutsätts att kommunerna utvecklar tydliga principer för
resursfördelningen som går att utvärdera. Vidare förutsätts att kommunen
beaktar att den fristående skolan har vissa högre kostnader till följd
av skillnaden i huvudmannaskap, t.ex. när det gäller mervärdesskatt.
Statens skolverk har i regleringsbrev för år 1997 fått i uppdrag att
följa hur fristående skolor och kommuner tillgodoser behoven hos
särskilt stödkrävande elever och att därvid belysa effekterna ur
valfrihetssynpunkt. Skolverket skall redovisa detta uppdrag senast den 1
oktober 1998.
Uppdraget
Kommittén skall följa och utvärdera kommunernas tillämpning av de nya
resursfördelningsreglerna för fristående grundskolor under läsåren
1997/98 och 1998/99.
Kommittén skall kartlägga och analysera olika kommuners
resursfördelningssystem. Kommittén skall därvid belysa effekterna av
tillämpningen såväl för fristående grundskolor som för kommunerna.
Särskilt skall effekterna belysas för elever med behov av särskilt stöd
och för elever i glesbygden. Dessutom skall frågor om fristående
grundskolors kostnader för skollokaler och kostnader för sådana skolor
med särskild profil belysas.
Kommittén skall beakta de erfarenheter som Skolverket kan ha till följd
av sitt ovan nämnda uppdrag att följa frågan om en begränsad skyldighet
för fristående skolor att ta emot en elev respektive för kommuner att
lämna bidrag i de fall betydande organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter skulle uppstå.
Kommittén bör även dra nytta av de underlag som kommer fram genom
Skolverkets uppföljnings-, utvärderings- och tillsynsverksamhet.
Kommittén skall till sig knyta en referensgrupp med företrädare för
olika intresseorganisationer inom området, t.ex. Svenska
Kommunförbundet, Friskolornas Riksförbund, Waldorfskolefederationen,
Sverigefinska Riksförbundet, Sveriges Fristående Waldorfskolors
Föräldraförening, Svenska Montessoriförbundet och Sveriges Kristna
Friskoleråd.
Ramar för utredningens arbete
Kommittén skall lämna en delrapport senast den 1 oktober 1998.
Kommittén skall slutredovisa uppdraget senast den 1 oktober 1999.
För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga
kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av
regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga
åtaganden (dir. 1994:23), om jämställdhet mellan könen (dir. 1994:124)
och om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det
brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).