Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
En ny energimyndighet, Dir. 1997:35
Departement: Närings- och handelsdepartementet
Beslut: 1997-03-20
Dir. 1997:35 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 1997. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare bör tillkallas för att lämna förslag till organisation, uppgifter, bemanning, kompetens och arbetsformer för en central myndighet för energifrågor och i övrigt förbereda inrättandet av denna. Bakgrund Regeringen har i proposition 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning föreslagit att en ny central energimyndighet inrättas den 1 januari 1998. Myndighetsfunktionen inom energiområdet bör tydliggöras och förstärkas. I propositionen föreslås att merparten av myndighetsfunktionerna på energiområdet förs över till den nya energimyndigheten. Myndigheten får ansvaret för att verkställa huvuddelen av de omställningsåtgärder som föreslås i propositionen och att samordna omställningsarbetet. Utgångspunkter för energimyndighetens verksamhet Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall skapa villkoren för en effektiv energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. Energipolitiken skall bidra till att stabila förutsättningar skapas för ett konkurrenskraftigt näringsliv och till en förnyelse och utveckling av den svenska industrin. Energipolitiken skall också bidra till ett breddat energi-, miljö- och klimatsamarbete i Östersjöregionen. Energiförsörjningen är en viktig del av samhällets infrastruktur. Energisektorns uppbyggnad och funktion bestäms av många långsiktiga beslut. I såväl produktionen som distributionen och användningen av el och annan energi krävs ofta stora och kapitalintensiva investeringar. Utbyggnaden av det svenska energisystemet är ett resultat av ett utvecklat samspel mellan staten, kommunerna, företagen och de enskilda. Staten har ansvaret för att ange och upprätthålla de ramar inom vilka övriga aktörer fattar sina beslut. Regelverket måste vara rationellt och stabilt så att klara spelregler råder för dem som verkar inom energisektorn. De förändringar och anpassningar till ändrade förhållanden som ändå måste göras skall beslutas utifrån en väl underbyggd energipolitik. Det ökade internationella samarbetet och Sveriges medlemskap i EU har inneburit delvis nya förutsättningar för energipolitiken. Sverige har möjlighet att aktivt delta i utformningen av gemenskapens politik och regelverk. I det europeiska samarbetet måste våra särskilda förutsätt- ningar och behov hävdas med styrka. Det är också ett svenskt intresse att aktivt delta i uppbyggnaden av ett nytt energisystem runt Östersjön och att verka för en integrering av energisystemen i Norden, Östersjöregionen och Europa. All el- och värmeproduktion påverkar miljön. Effekterna varierar och beror på bl.a. de energikällor som används och hur de utnyttjas. Energipolitikens mål är att utveckla ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem. De energipolitiska riktlinjerna skall omsättas i praktisk tillämpning utifrån en allsidig kunskap om energisystemets funktion. Energipolitiken kan med tiden behöva anpassas och förändras med hänsyn till den nationella och internationella utvecklingen i fråga om tillförsel och energianvändning. För riksdagens och regeringens beslut behövs en aktuell och relevant analys av energisystemets och energimarknadernas funktionssätt. Beslutsunderlaget måste utformas i nära samverkan mellan myndigheten och Regeringskansliet. För detta krävs en myndighetsorganisation som är väl anpassad för uppgiften. Den nya energimyndighetens uppgifter och organisation Planering och utredningsverksamhet Energimyndigheten skall bevaka energimarknadernas och energisystemets utveckling och analysera sambanden mellan energiteknik, miljö och ekonomisk tillväxt. Den skall ansvara för planeringsunderlaget inom området och för att kunskaperna om energisystemet utvecklas genom prognoser, systemstudier, utvärderingar och analyser. Den ökade inter- nationaliseringen och medlemskapet i EU ställer särskilda krav på myndighetens planerings- och utredningsverksamhet. Myndigheten skall bevaka regelsystemet för energiområdet, analysera utvecklingen och initiera nödvändiga förändringar av reglerna. Den skall stödja den tillämpade energisystemforskningen och metodutvecklingen för prognos- och utvärderingsverksamhet inom området. Myndigheten bör bedriva ett eget utvecklingsarbete med detta syfte. Myndigheten skall följa upp effekterna av de samlade energipolitiska åtgärderna och utarbeta underlag för utvärderingar av de energipolitiska programmen och för beslut om nödvändiga ändringar och kompletteringar av åtgärderna. Myndigheten skall ha beställaransvaret för officiell statistik om tillförsel och användning av energi, energibalanser och prisutveckling inom energiområdet. Internationellt arbete Energimyndigheten skall inom sitt verksamhetsområde följa den internationella utvecklingen och stödja det svenska deltagandet i det internationella samarbetet. Dess samverkan med utländska institutioner och internationella organisationer skall bedrivas i enlighet med gällande riktlinjer för energipolitiken och samordnas med regeringens internationella politik i övrigt. Myndigheten skall svara för att ta fram det underlag som behövs för Sveriges medverkan i det internationella samarbetet på energiområdet. Detta gäller underlag för nordiskt samarbete, utökad Östersjösamverkan, arbetet i EU:s rådsstruktur och under kommissionen samt för samarbetet i andra internationella organisationer. Den skall biträda regeringen med faktaunderlag och expertkunnande i form av underlagsrapporter och personella resurser i det energipolitiska förhandlingsarbetet. Formerna för samarbetet mellan myndigheten och Regeringskansliet skall utformas så att kraven på snabbhet och flexibilitet kan tillgodoses. Myndighetsuppgifter Den centrala energimyndigheten har myndighetsuppgifter inom tillförsel- och distributionsområdet, energiberedskapen och den kommunala energi- planeringen samt i anknytning till naturresursplaneringen. Energimyndigheten skall vara nätmyndighet enligt ellagen (1902:71 s.1) och skall även ansvara för de myndighetsuppgifter som följer av lagen (1994:618) om handel med el, m.m. Myndigheten skall vara tillsynsmyndighet när det gäller frågor om koncessioner enligt rörledningslagen (1978:160) och om allmänförklaring av fjärrvärmeanläggningar och naturgasnät enligt lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem. Myndigheten skall ha det övergripande ansvaret för funktionen Energiförsörjning inom totalförsvarets civila del och för de uppgifter som följer med detta. Myndigheten skall ansvara för delfunktionen Bränsle- och drivmedelsförsörjning. Affärsverket svenska kraftnät ansvarar för delfunktionen Elförsörjning. Vid en kris eller krigssituation skall den nya myndigheten ha det övergripande samordningsansvaret för landets energiförsörjning. I uppgiften ingår bl.a. ansvaret för ransoneringar på energiområdet. Myndigheten skall vara tillsynsmyndighet enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol och enligt lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet. Myndigheten skall ha tillsynsansvaret för den kommunala energi- planeringen enligt lagen (1977:439) om kommunal energiplanering. Myndigheten skall som central förvaltningsmyndighet inom sitt verksamhetsområde ha uppsikt över hushållningen med naturresurser enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. Myndigheten skall tillhandahålla underlag till länsstyrelserna för tillämpning av bestämmelserna om riksintressen för energiproduktions- och energidistributionsanläggningar. Utredningen om dammsäkerhet och höga flöden föreslår i betänkandet Älvsäkerhet (SOU 1995:40) att ett centralt organ inrättas för myndighetsuppgifter avseende dammsäkerhet och åtgärder mot översvämningar. Energimyndigheten bör vara tillsynsmyndighet för sådana frågor. Elsäkerhetsarbetet skall som hittills vara organiserat inom en särskild elsäkerhetsmyndighet. Forskning, utveckling och demonstration Ett långsiktigt program för forskning, utveckling och demonstration av ekologiskt och ekonomiskt uthållig energiteknik är en central del av energipolitiken. Energimyndigheten skall ha ansvaret för att utforma och genomföra programmet. Ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna rörande forskning och utveckling inom energiområdet är angeläget. Myndigheten skall verka för att ett sådant samarbete utvecklas. Myndigheten skall utveckla formerna och inriktningen för ett brett utvecklingssamarbete med näringslivet. Av väsentlig betydelse är att särskilda utvecklingskontrakt skapas mellan industrin, forskarsamhället och andra berörda aktörer. Energisystemforskningen och prognos- och utvärderingsmetoder på energiområdet skall utvecklas. Detta kräver en samordnad tillämpning av naturvetenskaplig, teknisk och samhällsvetenskaplig forskning. Myndigheten skall ta initiativ till och stödja samarbete inom forskning och industriell utveckling, främja kontakter mellan FoU-stödjande myndigheter, näringsliv, universitet och högskolor samt andra forskningsinstitutioner i Sverige och utlandet. Marknadsintroduktion av ny teknik Myndigheten skall främja den långsiktiga utvecklingen av energisystemet genom att stödja marknadsintroduktion av ny och miljövänlig energiteknik. Myndigheten skall fördela det statliga stödet för detta ändamål. Upphandling av ny elproduktion och energieffektiv teknik är viktiga energipolitiska medel. Myndigheten skall utveckla rutinerna för teknikupphandling. Upphandlingen av energieffektiv teknik bör samordnas med annan verksamhet för energieffektivisering. Den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kompetens som byggs upp inom myndigheten genom bl.a. FoU-verksamheten skall stödja verksamheten med teknikupphandling. Information, utbildning m.m. Myndigheten skall ha ett samordnande ansvar för informationen på energi- området. En viktig uppgift är att sammanställa och sprida information om energimarknaderna, energisystemet och om sambanden mellan energi, miljö och ekonomisk tillväxt. Energimyndigheten skall stödja den verksamhet för effektiv energianvändning och ett ekologiskt uthålligt samhälle som bedrivs på regional och lokal nivå. Den har ett särskilt ansvar att stödja den kommunala energirådgivningen. Miljöfrågor Energisystemet skall förnyas genom att renare och miljövänligare teknik för tillförsel, omvandling, distribution och användning etableras och underhålls. Energimyndigheten skall integrera miljöfrågorna på ett aktivt sätt i verksamheten. Myndigheten skall ha sektorsansvaret när det gäller energi i arbetet med att åstadkomma en ekologiskt bärkraftig samhällsutveckling Programmet för utveckling av energisystemet i bl.a. Baltikum och Östeuropa är en viktig del i den svenska strategin för minskad klimatpåverkan från energisektorn. I propositionen 1996/97:84 har regeringen aviserat att inriktningen och omfattningen av detta program skall omprövas inför budgetåret 1999. I det sammanhanget skall myndighetsansvaret för de statliga svenska insatserna på energiområdet i Baltikum och Östeuropa ses över. Energimyndigheten skall tills vidare ansvara för genomförandet av programmet. De energipolitiska programmen Energimyndigheten skall ha huvudansvaret för att verkställa merparten av de energipolitiska programmen och ett samordningsansvar för omställningsåtgärderna. Den skall följa programmens genomförande och ta fram underlag för utvärdering av åtgärderna och för redovisning av effekterna. De energipolitiska programmen berör flera statliga sektorsmyndigheter. Det är energimyndighetens uppgift att samordna de statliga insatserna. Häri ingår ansvaret för samordningen mellan energi-, miljö- och transportfrågorna. Utgångspunkter för myndighetens organisation Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) är central förvaltnings- myndighet på energiområdet. NUTEK är också den centrala förvaltnings- myndigheten för frågor om näringslivets tillväxt och förnyelse. Förutom myndighetsuppgifterna på energiområdet ansvarar verket därför för statliga insatser för att främja teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, etablering och utveckling av små och medelstora företag samt en balanserad regional utveckling. Verket ansvarar också för utrednings- och utvärderingsverksamhet avseende frågor som hör till dess ansvarsområden. Regeringen konstaterar i propositionen (1996/97:84) En uthållig energiförsörjning att inrättandet av en ny central energimyndighet kommer att i hög grad påverka NUTEK:s verksamhet. Inom flera avdelningar, enheter eller program inom NUTEK bedrivs verksamhet som helt eller till övervägande del avser energiområdet. Vid andra enheter avser verksamheten delvis eller till en mindre del energifrågor. Att energifrågorna överförs till en ny myndighet torde föranleda förändringar också av NUTEK:s organisation. Drygt 450 personer arbetar vid NUTEK, varav ca 400 är fast anställda. Sammantaget arbetar ca 100 personer med energifrågor vid NUTEK:s sak- enheter. Dessutom avser en viss andel av arbetet inom verksledningen, administrationen och serviceenheterna energifrågor. Ungefär en fjärdel av NUTEK:s personal kan uppskattas arbeta med energifrågor. Samråd med myndigheter och kommittéer Den nya energimyndigheten får som central förvaltningsmyndighet ett övergripande ansvar inom energiområdet. Utredaren bör särskilt granska arbetsuppgifternas omfattning och avgränsningen mot andra myndigheter. Utredaren bör, utöver med NUTEK, samråda med bl.a. Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Statens kärnkraftinspektion, Statens strål- skyddsinstitut, Naturvetenskapliga forskningsrådet, Naturvårdsverket, Boverket, Byggforskningsrådet och Konsumentverket samt med utredningen om översyn av organisationen inom plan-, bygg- och bostadsväsendet (In 1996:07). Det är viktigt att ansvarsfördelningen mellan myndigheter med uppgifter inom energiområdet klarläggs i samband med att den nya myndigheten inrättas. Utredaren skall särskilt överväga möjligheterna att den nya myndigheten och NUTEK samutnyttjar vissa resurser, i syfte att sänka de två myndigheternas samlade kostnader för verksamheterna. Det kan t.ex. gälla administrativa funktioner och servicefunktioner. Ett nära samarbete mellan myndigheterna torde komma att krävas i den tekniska forsknings- och utvecklingsverksamheten. Uppdraget En särskild utredare skall lägga fram förslag om organisationen av en central myndighet för energifrågor och i övrigt förbereda inrättandet av denna. Utgångspunkter för utredaren skall vara det förslag till ny energimyndighet som regeringen har redovisat i proposition 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning, vad som här anförts och de övriga beslut som riksdagen och regeringen lägger till grund för verksamheten. Utredarens arbete skall genomföras i två etapper. I en första etapp skall utredaren lämna förslag till organisation, uppgifter, bemanning, kompetens och arbetsformer för den centrala energimyndigheten. Detta arbete skall avrapporteras senast den 15 september 1997. Utredaren skall i den första etappen av sitt arbete lämna förslag om verksamhetens inriktning och omfattning och hur den nya myndigheten i stort bör organiseras. Utredaren skall också beakta vad regeringen tidigare har uttalat om nya förvaltningsstrukturer i framtiden med användning av ny teknik och andra arbetsformer. Utredaren skall ta fram förslag till instruktion och namn för den nya myndigheten. Utredaren bör vidare lämna förslag till de ändringar som behövs i berörda författningar. Myndigheten skall ledas av en generaldirektör. Utredaren skall ge förslag till ledningsform för och organisation av den nya myndigheten. Utredaren skall lämna förslag om de rådgivande organ och beslutande nämnder som bör finnas vid den nya myndigheten. Utredaren skall ta fram budgetunderlag för den nya myndigheten för budgetåret 1998. Ett förslag till budget för år 1998 bör lämnas till Närings- och handelsdepartementet senast den 4 augusti 1997. Härutöver skall utredaren i den första etappen av sitt arbete särskilt analysera och lämna förslag enligt följande. - Utredaren skall lämna förslag till verksamhetsmål för myndigheten som möjliggör en ändamålsenlig resultatstyrning, uppföljning och utvärdering. Styrningen av verksamheten skall ytterst syfta till att tillgodose de energipolitiska målen. Detta förutsätter att myndigheten har goda kunskaper om de operativa energimålen och deras effekter i samhället och ett ändamålsenligt redovisningssystem. Utredaren bör i detta sammanhang notera de särskilda krav på redovisning och utvärdering av de energipolitiska programmen som framgår av propositionen (1996/97:84) om en uthållig energiförsörjning. - Utredaren skall överväga och lämna förslag om finansieringen av den nya myndighetens verksamhet. Finansieringen förutsätts kunna ske inom kostnadsramarna för den verksamhet som förs till den nya myndigheten och förutsätter därför i vissa fall en uppdelning av anslag från vilka verksamhet vid NUTEK nu finansieras. - Utredaren skall särskilt överväga nätmyndighetens organisation och ställning inom den nya energimyndigheten. Därvid skall beaktas vad regeringen har anfört om nätmyndighetens ledningsform i propositionen (1994/95:222) om ny ellagstiftning. - Utredaren skall överväga och föreslå lämplig lokalisering av energimyndigheten. - Utredaren skall lämna förslag till organisatoriska former och inriktning för ett brett utvecklingssamarbete med näringslivet om energiteknik enligt de riktlinjer som lämnas i propositionen (1996/97:84) En uthållig energiförsörjning (avsnitt 7.5). - Utredaren skall utarbeta förslag till lämpliga organisatoriska former för myndighetens arbete med underlag till och medverkan i det internationella förhandlingsarbetet. - Utredaren skall överväga och lämna förslag till de särskilda åtgärder som kan behöva vidtas för att den nya myndigheten skall kunna fullfölja sina samordningsuppgifter på energiområdet. Den andra etappen av utredningsarbetet skall i huvudsak avse sådana ytterligare åtgärder som krävs för att den nya myndigheten skall kunna börja sin verksamhet den 1 januari 1998. Detta arbete bör påbörjas redan innan den första etappens arbete är slutfört. Utredaren skall vidta sådana praktiska och administrativa åtgärder som krävs för att myndigheten skall kunna börja verksamheten, t.ex. anskaffa lokaler, förbereda anställningen av personal och ansluta den nya myndigheten till de statliga redovisnings- och revisionssystemen. Utredaren skall med beaktande av 6 b § lagen (1992:80) om anställningsskydd vidta nödvändiga åtgärder för anställning av personal i den nya myndigheten. Utredaren skall till regeringen lämna förslag på innehavare av anställningar som skall tillsättas av regeringen. Utredaren får efter regeringens bemyndigande besluta om andra anställningar fram till den 31 december 1997. Utredaren skall vidare informera stödmottagare och andra berörda om inrättandet av den nya myndigheten. Utredaren skall, utöver att lämna sin rapport senast den 15 september 1997, redovisa arbetet successivt till Närings- och handelsdepartementet. Uppdraget skall i sin helhet vara slutfört den 31 december 1997. Övrigt Utredaren skall fortlöpande informera berörda fackliga huvud- organisationer och berörda myndigheters lokala personalorganisationer om sitt arbete samt ge dessa tillfälle att framföra sina synpunkter. Utredaren skall beakta vad som sägs i direktiv till kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) samt i direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) och redovisa effekter för brottsligheten och för det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).