Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1997:30 Beslut vid regeringssammanträde den 13 februari 1997. Sammanfattning av uppdraget Barnomsorg och skola-kommittén (U1996:04), som har i uppdrag att utarbeta förslag till nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom i förskolans s.k. sexårsverksamhet, grundskolan och skolbarnsomsorgen får i och med dessa direktiv nya arbetsuppgifter. I sitt fortsatta arbete skall kommittén dels utarbeta förslag till måldokument även för den pedagogiska verksamheten i förskolan, dels göra en översyn av skollagen utifrån de krav integrationen av förskola, skola och skolbarnsomsorg ställer och utifrån förslagen till nya måldokument för verksamheterna. Kommittén skall därvid - överväga om och föreslå hur förskolan kan bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom, - utreda rektors ansvar och skolplanens roll för verksamheten, - analysera begrepp som skola/skolform och undervisning, - överväga om det finns skäl att ändra definitionerna inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Kommittén skall utarbeta förslag till sådana ändringar i skollagen som föranleds av kommitténs överväganden. Bakgrund Regeringen har vid flera tillfällen under det senaste året framhållit att förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen - som ett led i det livslånga lärandet - skall integreras för att förbättra grundskolans första viktiga år. I propositionen Vissa skolfrågor m.m. (1995/96:206) framhölls att all pedagogisk verksamhet som rör barn och ungdom bör ses som en helhet med ett gemensamt synsätt på barns utveckling och lärande. Som ett första steg mot ökad integration tillkallade regeringen den 22 augusti 1996 en kommitté (Barnomsorg och skola-kommittén, BOSK), med uppdrag att utarbeta förslag till ett nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom i åldrarna 6-16 år (dir. 1996:61). Det samlade måldokumentet skall ersätta läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och omfatta den obligatoriska skolan, förskolans s.k. sexårsverksamhet och skolbarnsomsorgen. Det framhålls särskilt i direktiven att arbetet med måldokumentet skall ses som det första steget i att integrera förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen. Kommittén skall ha slutfört och redovisat uppdraget senast den 15 februari 1997. Utvecklingen av den pedagogiska verksamheten i förskolan behandlas i dessa direktiv. Parallellt med BOSK:s arbete har en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet utarbetat betänkandet Samverkan för utveckling (DsU 1997:10). I betänkandet föreslås att bestämmelserna i socialtjänstlagen (1980:620) om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg - med undantag för bestämmelserna i 15 § om förskola för sexåringar - så gott som oförändrade arbetas in i ett nytt kapitel i skollagen (1985:1100). Arbetsgruppen föreslår vidare att förskolan för sexåringar skall utgöra en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom och att bestämmelserna om detta förs in i ett särskilt kapitel i skollagen. I syfte att underlätta den eftersträvade integrationen förslås vidare att förskollärare och fritidspedagoger skall få undervisa i skolan. Arbetsgruppens förslag remissbehandlas för närvarande. Förskolan Förskolan omfattar en allt större andel av alla barn och spelar en viktig roll för deras utveckling och lärande. De tidiga barnaåren fram till skolstarten är en intensiv period i barnets liv, då mycket av identitets- och kompetensutvecklingen grundläggs, i ett nära samspel mellan barn och miljö. Barn utforskar och upptäcker sin omgivning och skapar förståelse och sammanhang i tillvaron utifrån upplevelser och erfarenheter. Från att vara helt beroende av sin omgivning utvecklar de en allt större självständighet och förmåga att behärska tillvaron. Leken är ett sätt för barn att handgripligen skaffa sig användbara kunskaper och färdigheter. Den tidiga språkutvecklingen är av central betydelse för den senare läs- och skrivutvecklingen. Barn med annat modersmål än svenska har under förskoleåldern unika möjligheter att lägga grunden för god tvåspråkighet. För barn som får stimulans att utveckla ett rikt språk under förskoleåren, underlättas den senare läs- och skrivutvecklingen. Det är svårt att senare kompensera vad som brustit under de första viktiga barnaåren. Därför har förskolan en stor betydelse för utveckling och växande och för att ge barnen den nödvändiga grunden för fortsatt lärande. För barn i åldern 1-5 år bedriver förskolan en omfattande verksamhet. Nära 70 procent av femåringarna, 60 procent av fyraåringarna, 55 procent av treåringarna, 50 procent av tvååringarna och 30 procent av ettåringarna omfattas i dag av förskolan. Den helt dominerande verksamhetsformen för dessa åldrar är daghemmen. En mindre andel av femåringarna har plats i deltidsgrupp. Därutöver går ca 10 - 15 procent av barnen i varje åldersgrupp i familjedaghem. Måldokument för förskolan I direktiven till BOSK-kommittén, vars uppdrag är att utarbeta ett nytt måldokument för förskolans s.k. sexårsverksamhet, skola och skolbarnsomsorg, aviserades - som tidigare nämnts - att detta uppdrag i ett nästa steg skulle följas av ett motsvarande uppdrag om att utarbeta ett måldokument för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Det är viktigt att hela den pedagogiska verksamheten ses i ett sammanhang och utgår från samma syn på individens utveckling och lärande. Tillsammans skall måldokumenten kunna utgöra en helhet. Sedan år 1987 utgörs styrdokumentet för förskolan av ett pedagogiskt program som utarbetats inom Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen (Allmänna råd från socialstyrelsen 1987:3). Utgångspunkten för programmet var regeringens proposition Förskola för alla barn (1984/85:209), där principerna för mål och innehåll för förskolans pedagogiska verksamhet lades fast. Det pedagogiska programmet gäller för alla förskolor, såväl daghem som deltidsgrupper. Avsikten är att det nya måldokumentet för förskolan skall ersätta det pedagogiska programmet och utgöra ett styrdokument som motsvarar skolans läroplan. Utmärkande för förskolepedagogiken är t.ex. den vida tolkningen av pedagogisk verksamhet där också omvårdnad och omsorg ingår, med utgångspunkten att inlärning och utveckling sker ständigt - inte bara eller ens huvudsakligen i arrangerade inlärningssituationer. Förankringen i närmiljön med anknytningen till barnens egna erfarenheter och kunskaper är en annan viktig princip, liksom lekens och fantasins betydelse för barns tankeutveckling och förståelse av omvärlden. Det temainriktade arbetssättet, där barns eget utforskande och egna problemlösningar blir ett medel för kompetens- och identitetsutveckling är en väsentlig del av förskolepedagogiken. Stor vikt läggs vid föräldrasamarbetet som ofta är väl utvecklat. Frågan om demokrati och empati har under senare år fått förnyad betydelse i förskolan. Övriga frågor Integrationen förskola, skola och skolbarnsomsorg och nya måldokument för verksamheterna får konsekvenser för den lagstiftning som skall reglera det samlade verksamhetsområdet. Socialtjänstlagen och skollagen är två skilda lagkomplex, som vuxit fram ur sinsemellan delvis olika traditioner och synsätt. En mer övergripande översyn av skollagen behöver göras. Integrationen förskola, skola och skolbarnsomsorg leder bl.a. till förändringar i sådana grundläggande begrepp som undervisning och skola/skolform när olika personalkategorier och pedagogiska synsätt ska mötas. Som en utgångspunkt för kommittén skall gälla att integrationen av förskola, skola och skolbarnsomsorg, som hittills, skall ske utifrån de överväganden och med den utformning som enligt den lokala bedömningen anses vara bäst. Ett annat syfte med översynen av skollagen är att underlätta kommunernas utvecklingsarbete inom barnomsorg och skola, där ansvaret numera i de flesta kommuner ligger i gemensamma nämnder. Uppdraget Kommittén skall utarbeta förslag till nytt måldokument för förskolan. Måldokumentet skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten och tydliggöra sambanden för barns utveckling och lärande, från tidig ålder och uppåt. Det skall bidra till bättre samordning mellan förskola och skola när det gäller gemensamma synsätt. Förskolans principer och värderingar när det gäller den pedagogiska verksamheten skall också fortsatt utgöra utgångspunkten vid utformningen av det nya måldokumentet för förskolan. Måldokumentet bör kunna vara vägledande även för andra verksamheter än förskolan, t.ex. familjedaghemmen, den öppna förskolan och barn på sjukhus. Särskild vikt bör kommittén lägga vid måldokumentets struktur och innehåll i syfte att förstärka förskolans pedagogiska roll, underlätta den långsiktiga planeringen av verksamheten och göra verksamheten mer tillgänglig för uppföljning och utvärdering av mål. Kommittén skall överväga frågan om måldokumentets formella status. I detta sammanhang bör kommittén uppmärksamma att nuvarande måldokument har karaktären av råd. Kommittén skall vidare se över skollagen och analysera begrepp som undervisning och skola/skolform utifrån de nya krav som ställs genom integrationen mellan förskola, skola och skolbarnsomsorg samt utarbeta förslag till sådana ändringar i skollagen som föranleds av kommitténs överväganden. Några av de områden som därvid bör behandlas är bl.a. följande Kommittén bör överväga om det finns skäl att ändra definitionerna inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Vidare skall kommittén överväga om och föreslå hur förskolan - i likhet med vad som föreslagits i betänkandet Samverkan för utbildning om den s.k. sexårsverksamheten - kan bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. I kommitténs arbete skall även ingå att utreda om det finns skäl att precisera rektors ansvar för barn i förskolan på liknande sätt som för barn i det obligatoriska skolväsendet. Enligt skollagen skall det finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Kommittén skall överväga vilken roll skolplanen skall ha i ett framtida skolväsende som även innefattar förskolebarn. Eventuella organisatoriska konsekvenser som följer av kommitténs förslag skall analyseras. I sitt arbete skall kommittén beakta de förslag som presenterats i betänkandet Samverkan för utbildning (Ds 1997:10). Arbetet skall bedrivas i nära samråd med berörda organisationer och myndigheter samt med de utredningar, vars uppdrag särskilt berör utredningsarbetet. För utredningen gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om jämställdheten mellan könen (dir. 1994:124) och om brottsbekämpning (dir. 1996:49). Uppdraget skall vara slutfört och redovisat senast den 1 november 1997.