Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Översyn av statsbidragen till invandrarnas riksorganisationer m.fl., Dir. 1997:142
Departement: Inrikesdepartementet
Beslut: 1997-12-04
Dir. 1997:142
Beslut vid regeringssammanträde den 4 december 1997
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas för att se över formerna för nuvarande
statsbidrag till organisationer som bildats av invandrare eller annars
på etnisk grund och till verksamhet som bedrivs av andra organisationer
inom integrationsområdet.
Utredaren skall lämna förslag till ett bidragssystem som är relaterat
till de integrationspolitiska målen och som kan resultatstyras.
Bakgrund
I propositionen Sverige, framtiden och mångfalden - från
invandrarpolitik till integrationspolitik (prop.1997/98:16) lägger
regeringen fram förslag till mål och inriktning för en framtida
integrationspolitik. En ny myndighet föreslås bli inrättad den 1 juni
1998 med ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt får
genomslag på olika samhällsområden samt för att aktivt stimulera
integrationsprocesserna i samhället. Organisationerna har en viktig
uppgift i detta arbete. Enligt regeringens bedömning i propositionen bör
staten ge stöd till organisationer som bildats av invandrare eller
annars på etnisk grund och vars verksamhet ligger i linje med de
integrationspolitiska målen. Regeringen framhåller vidare att även andra
organisationer bör kunna få stöd för sådan verksamhet.
Den statliga budgetprocessen har förändrats och arbetet med att
vidareutveckla resultatstyrningen pågår. Inom Inrikesdepartementet har
en arbetsgrupp, Föreningsbidragsgruppen (In 96:I) , haft i uppdrag att
utveckla metoder för resultatstyrning, uppföljning och utvärdering av
statsbidragen till föreningar och andra ideella organisationer.
Arbetsgruppen föreslår i rapporten Resultatstyrning av föreningsbidrag
(Ds 1997:36) att de statliga bidragen till föreningslivet skall utformas
så att aktiv förnyelse och utveckling av verksamheten premieras. Enligt
arbetsgruppen är regelverken för många av bidragen otidsenliga och inte
anpassade till resultatstyrning. Effekterna av de statliga bidragen är
oklara eftersom det inte sker någon uppföljning och utvärdering av dem.
Ett utvecklingsarbete i syfte att anpassa bidragsgivningen till den
statliga resultatstyrningen har inletts, bl.a. för
ungdomsorganisationerna, idrotten och vissa av frivilligorganisationerna
inom det sociala området och inom försvarsområdet.
Statsbidraget till invandrarnas riksorganisationer regleras i
förordningen (1986:472) om statsbidrag till invandrarnas
riksorganisationer. Invandrarorganisationer och andra organisationer kan
också få stöd till projektverksamhet enligt förordningen (1990:632) om
statsbidrag till avgränsade invandrarpolitiska projekt. De aktuella
regelverken svarar inte mot de krav som kan ställas på den statliga mål-
och resultatstyrningen. Den nya integrationsmyndigheten disponerar också
medel bl.a. för stöd till projektverksamhet i syfte att förebygga och
motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Det är
angeläget att ett mer sammanhållet bidragssystem för bidragsgivningen
utvecklas.
Mot denna bakgrund har regeringen i den integrationspolitiska
propositionen aviserat att en särskild utredare kommer att få i uppdrag
att utveckla former för ett nytt bidragssystem till organisationer som
bildats av invandrare eller annars på etnisk grund och till andra
organisationer verksamma inom integrationsområdet.
Uppdraget
Utredaren skall se över formerna för statsbidrag till
organisationer som bildats av invandrare eller annars på etnisk grund
och till verksamhet som bedrivs av andra organisationer inom
integrationsområdet.
Utredaren skall analysera hur nuvarande statsbidrag och projektstöd till
organisationer som bedriver verksamhet inom det integrationspolitiska
området kan användas mer effektivt i syfte att öka de
integrationspolitiska målens genomslagskraft. Utredaren skall lämna
förslag till ett resultatstyrt bidragssystem som är flexibelt och kan
utvecklas allteftersom behoven inom det integrationspolitiska området
förändras. En utgångspunkt är att stödet skall bli mer
verksamhetsinriktat och i högre grad inriktas på dem som bedriver ett
aktivt integrationsarbete. Villkoren för statsbidrag bör i det nya
bidragssystemet på ett tydligare sätt kopplas till organisationernas
roll och funktion i integrationsarbetet. Utredaren skall föreslå en
metod för hur stödet till organisationerna kan prövas mot särskilt
angelägna mål för integrationsarbetet.
Det nya bidragssystemets konstruktion
Bidragssystemet skall vara så konstruerat att det stimulerar
befintliga organisationer till förnyelse samtidigt som det underlättar
för nya organisationer att växa fram. Inom ramen för bidragssystemet
skall det i likhet med i dag finnas ett utrymme för organisationerna att
utifrån sina specifika förutsättningar, som t.ex. storlek och historiska
traditioner, kunna medverka till att stärka den egna gruppens identitet
och delaktighet i det svenska samhället.
Utredaren skall också beakta att kvinnornas ställning i den egna
organisationen och i den verksamhet som bedrivs kan stärkas och stödjas
av det nya bidragssystemet.
Utredaren bör ta fasta på att bidraget skall riktas till organisationer
som bildats av invandrare eller annars på etnisk grund och till andra
organisationer som bedriver verksamhet i linje med de
integrationspolitiska målen. Stöd bör även ges till organisationer som
arbetar tväretniskt, antingen genom att verka för att människor med
olika bakgrund samlas kring gemensamma frågor eller genom att bygga
vidare på ett befintligt intresse.
Riksdagen har i samband med behandlingen av förslaget i den
integrationspolitiska propositionen om att avveckla stödet till
Stiftelsen invandrartidningen framhållit att det finns skäl att
uppmärksamma hur nyhets- och informationsförmedling till mindre
språkgrupper skall ske. Mot denna bakgrund har riksdagen givit
regeringen tillkänna att utredaren skall undersöka möjligheterna att
invandrarorganisationer involveras i arbetet med att sprida nyheter och
information på andra språk än svenska (bet. 1997/98/SfU6,
rskr.1997/98:68).
Utredaren skall ta del av de tekniska konstruktioner som föreslås för
olika bidragssystem i rapporten Resultatstyrning av föreningsbidrag (Ds
1997:36).
Bidragsfördelande myndighet
En viktig förutsättning för utformningen av stödet är den nya
integrationsmyndigheten som kommer att ha den naturliga överblicken och
kompetensen som krävs för att ansvara för bidragsfördelningen till
organisationer och deras verksamhet. Utredaren skall redovisa ett system
för en effektiv och ändamålsenlig bidragshantering hos myndigheten samt
föreslå former för resultatuppföljning och utvärdering av stödet.
Samråd
Utredaren skall bedriva arbetet i samråd med invandrarnas
organisationer och andra organisationer som bedriver verksamhet inom
integrationsområdet.
Ramar för utredningens arbete I enlighet med vad som sägs i den
integrationspolitiska propositionen skall inriktningen vara att det nya
statsbidragssystemet genomförs successivt, med början år 1999, för att
vara fullt genomfört år 2001. Utredaren skall därför samordna arbetet
med den särskilde utredaren för bildandet av en ny integrationsmyndighet
(dir. 1997:117) inför bl.a. det budgetunderlag som denne skall lämna
till regeringen senast den 1 mars 1998 angående myndighetens verksamhet
för år 1999.
Uppdraget skall vara slutfört senast den 15 april 1998.
För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga
kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska
konsekvenser (dir. 1992:50), att pröva offentliga åtaganden
(dir.1994:23), att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser
(dir.1994:124), samt att redovisa konsekvenser för brottsligheten och
det brottsförebyggande arbetet (dir.1996:49).