Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1997:137 Beslut vid regeringssammanträde den 13 november 1997. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppdrag att belysa effekter som kan uppstå i samband med företagares rätt till ersättning från arbetslöshets- och socialförsäkring. Utredaren skall kartlägga antalet företagare med partiell arbetsförmåga som på grund av nuvarande ersättningsregler avvecklar sin rörelse och i vilken utsträckning de övergår till annan verksamhet eller blir arbetslösa. Vidare skall utredaren vid behov lämna förslag på vilka regelförändringar som bedöms vara erforderliga för att eliminera eventuella oönskade effekter. Om förslag lämnas skall utredaren värna viktiga principer om att löntagare och företagare så långt som möjligt behandlas lika i trygghetssystemen. Förslagen skall även bidra till att arbetslinjen upprätthålls samt att trygghetssystemen utformas så att missbruk minimeras. Utredaren skall också belysa administrativa, kostnadsmässiga och juridiska konsekvenser av föreslagna förändringar. Bakgrund Inledning I proposition 1996/97:107 angav regeringen sin avsikt att noga studera frågan om företagares rätt till arbetslöshets- och socialförsäkringsersättning så att oönskade effekter undviks för denna grupp. Bakgrunden var de nyligen genomförda förändringarna avseende kriterier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och förtidspension (prop. 1996/97:28). Erforderliga förslag skulle presenteras i budgetpropositionen för år 1998. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) fick i uppdrag att i samråd med Riksförsäkringsverket (RFV) och Socialstyrelsen (SoS) göra en genomgång av företagarnas rätt till arbetslöshetsersättning respektive ersättning från socialförsäkringen. Uppdraget redovisades den 14 augusti 1997. Av redovisningen framgår bl.a. att en företagare för att anses arbetslös måste ha lagt ned hela verksamheten definitivt eller åtminstone tillfälligt. Aktiva företagare kan inte få arbetslöshetsersättning, dvs. det är inte möjligt att driva egen verksamhet partiellt och på den resterande delen få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Vidare har RFV fått i uppdrag att i samråd med AMS och SoS följa upp effekterna av de nya kriterierna för rätt till sjukpenning och förtidspension. Uppdraget skall redovisas senast den 15 januari 1998. I budgetpropositionen för år 1998 presenterades inte något förslag till regelförändringar på området. Istället framförde regeringen sin avsikt att tillsätta en särskild utredare samt att återkomma till riksdagen med förslag så att beslut skulle kunna fattas under våren 1998. Gällande regler inom socialförsäkringen Fr.o.m. den 1 januari 1997 gäller nya kriterier för rätt till sjukpenning och förtidspension. Vid bedömning av i vad mån arbetsförmågan är nedsatt skall beaktas den försäkrades förmåga att försörja sig själv genom sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. En generell princip i socialförsäkringen är att anställda och företagare behandlas lika vid bedömning av rätt till ersättning. Denna princip gäller fortfarande. En försäkrad som inte längre klarar sitt vanliga arbete på heltid, men vars medicinska tillstånd inte utgör något hinder för annat heltidsarbete, har inte någon rätt till ersättning från socialförsäkringen. Om den försäkrade då väljer att stanna kvar på deltid i sitt vanliga arbete kan han eller hon sägas vara partiellt arbetslös om inte något annat arbete finns tillgängligt. En försäkrad som inte bedöms ha arbetsförmåga för annat normalt förekommande arbete har naturligtvis rätt till partiell ersättning. Dessa regler gäller såväl anställda som företagare. Gällande regler inom arbetslöshetsförsäkringen Både anställda och företagare har rätt till arbetslöshetsersättning. En företagare måste dock enligt huvudregeln lägga ned hela sin verksamhet definitivt för att betraktas som arbetslös. Orsaken är att arbetslöshetsersättning inte får bli inkomstutfyllnad i mindre lönsamma företag, vilket kan skapa konkurrenssnedvridningar. Dessutom finns inte några reella kontrollmöjligheter avseende omfattningen av företagares arbete. Våren 1997 gjordes emellertid en del justeringar i regelsystemet som innebär att en företagares arbetslöshet skall avgöras utifrån en samlad bedömning av om den personliga verksamheten har upphört. Detta kan t.ex. innebära att en företagare i vissa fall inte behöver sälja den näringsfastighet som han eller hon bor på för att betraktas som arbetslös. Vidare infördes en möjlighet att låta företag vara vilande med samma syfte. Problem med gällande regler för företagare Av ovanstående framgår att nuvarande regler inte ger företagare med partiellt nedsatt arbetsförmåga i den egna verksamheten, men där det medicinska tillståndet inte utgör något hinder för företagaren att arbeta heltid i annat normalt förekommande arbete, rätt till ersättning från socialförsäkringen. För företagare finns heller ingen rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen om han eller hon väljer att stanna kvar i den egna verksamheten på deltid, eftersom kraven är att hela rörelsen avvecklas. Uppdraget Utredaren skall göra en bedömning av hur många företagare som, på grund av att de inte längre klarar sitt arbete på heltid, ansökt om ersättning från den allmänna försäkringen och fått avslag då de bedömts ha hel arbetsförmåga i ett annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Enligt reglerna i arbetslöshetsförsäkringen kan, som ovan nämnts, en företagare inte uppbära arbetslöshetsersättning på deltid. Utredaren skall därför redogöra för hur många företagare som i den beskrivna situationen avvecklar sin rörelse. Utredaren skall också klargöra om dessa personer övergår till annat arbete eller blir arbetslösa. Dessutom skall utredaren undersöka vilka kategorier av företagare det kan röra sig om. Vidare skall utredaren, om det behövs, föreslå erforderliga regelförändringar vad avser företagares rätt till arbetslöshets- och socialförsäkringsersättning. I detta arbete ingår också att definiera den kategori företagare som skall omfattas av en förändring. Vid förslagens utformning skall utredaren så långt som möjligt värna viktiga principer i nuvarande generella ersättningssystem. En lösning som ger företagare rätt till arbetslöshetsersättning vid partiell arbetslöshet riskerar nämligen att urholka arbetslöshetsförsäkringens karaktär av omställningsförsäkring, eftersom företagarens incitament att kombinera det partiella företagandet med att söka eller acceptera arbete på annan ort minskar. En lösning inom socialförsäkringen föranleder i sin tur särregler för kategorin företagare. Dessa skulle då få ersättning på andra grunder än övriga försäkrade, med lägre ställda krav på arbetsförmågans nedsättning, vilket innebär avsteg från principen om likabehandling i trygghetssystemen. Utredaren skall belysa administrativa konsekvenser av föreslagna regelförändringar. En viktig komponent är kontrollen av hur mycket arbete företagaren lägger ned i sin verksamhet; ersättningen får inte bli en inkomstutfyllnad i mindre lönsamma företag, vilket riskerar att skapa konkurrenssnedvridningar. Dessutom skall utredaren göra en beräkning av de administrativa merkostnaderna. En lösning som ger företagare rätt till arbetslöshetsersättning kommer att öka kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen. För en bedömning härav kan nämnas att i juni 1997 fanns det drygt 216 000 medlemmar i företagskassor och av dem var drygt 14 000 arbetslösa. Personkretsen skulle kunna antas öka relativt mycket om en rätt till arbetslöshetsersättning infördes. En lösning inom socialförsäkringen ökar också kostnaderna för sjukpenning och förtidspension. I utredningsarbetet ingår därför att kostnadsberäkna och föreslå finansiering av de eventuella förslag som lämnas. Vidare skall utredaren lämna förslag om nödvändiga författningsändringar. Utredaren skall även analysera sina förslag i ljuset av de EG-rättsliga principerna om fri etableringsrätt och fri rörlighet för personer och särskilt förordning (EEG) nr 1408/71 om samordning av system för social trygghet för anställda, egenföretagare och deras familjemedlemmar som flyttar inom gemenskapen. Avslutningsvis är det angeläget att utredaren sammanfattar förslagens konsekvenser med avseende på försäkringssystemens grundläggande principer, administrativa kostnader och förändringar, kostnader i ersättningssystemen, erforderliga lagförändringar samt EG-rättsliga principer, och ställer dessa mot de eventuella positiva effekter som uppnås av en regelförändring. Arbetets uppläggning Utredaren skall bedriva sitt arbete i samråd med RFV:s pågående utredning kring effekterna av de nya kriterierna för rätt till sjukpenning och förtidspension samt med småföretagsdelegationen (dir. 1996:70). Utredaren skall vidare beakta direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), redovisa jämställdhetspolitiska aspekter (dir. 1994:124) samt att redovisa konsekvenser för brottslighet och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49). Utredarens förslag skall redovisas senast den 27 februari 1998.