Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Översyn av Handikappombudsmannen, Dir. 1997:131
Departement: Socialdepartementet
Beslut: 1997-11-06
Dir. 1997:131
Beslut vid regeringssammanträde den 6 november 1997.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppgift att se över och utvärdera
Handikappombudsmannens verksamhet. Utredaren skall pröva vilken
betydelse ombudsmannen haft för utvecklingen inom handikappområdet i
stort samt bedöma om, och i så fall hur, ombudsmannens roll och
arbetsuppgifter bör förändras i något avseende. Utredaren skall
- utvärdera och bedöma vilka direkta respektive indirekta effekter
Handikappombudsmannens arbete med att övervaka funktionshindrade
personers rättigheter och intressen har haft för andra myndigheter,
kommuner och landsting i deras arbete med att följa upp och utvärdera
detta,
- utvärdera Handikappombudsmannens arbete med att förmedla den samlade
kunskapen från sitt bevaknings- och uppföljningsarbete,
- belysa dels de prioriteringar som Handikappombudsmannen gjort mellan
olika arbetsuppgifter, dels hur myndigheten fördelat sina resurser
mellan olika verksamhetsområden och arbetsuppgifter,
- utvärdera Handikappombudsmannens juridiska rådgivning och
informationsverksamhet,
- kartlägga likheter och olikheter mellan Handikappombudsmannens
verksamhet och den verksamhet som bedrivs av andra ombudsmän och om det
finns några oklarheter i fördelningen av arbetsuppgifter och
ansvarsområden mellan Handikappombudsmannen och andra ombudsmän.
Mot bakgrund av sina slutsatser i fråga om Handikappombudsmannens
verksamhet sedan starten den 1 juli 1994 skall utredaren
- överväga om Handikappombudsmannen även fortsättningsvis skall ha en
övervakande roll - genom i första hand uppföljning och utvärdering - när
det gäller funktionshindrade personers rättigheter och intressen,
- överväga hur Handikappombudsmannen i framtiden skall verka för att
brister i lagar och andra författningar i fråga om personer med
funktionshinder avhjälps,
- pröva om Handikappombudsmannen skall ha någon roll i EU-samarbetet och
hur avgränsningarna i så fall skall se ut gentemot dels
Regeringskansliet, dels andra myndigheter i ett sådant samarbete,
- beskriva för- och nackdelar med att Handikappombudsmannen ges rollen
som Sveriges samordningsorgan för handikappfrågor enligt regel nr 17 i
Förenta nationernas (FN) standardregler för att tillförsäkra människor
med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet (FN:s standardregler
för funktionshindrade).
Bakgrund
Handikappombudsmannen inrättades den 1 juli 1994. Ombudsmannens
verksamhet regleras i lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen.
Myndighetens arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen
(1994:949) med instruktion för Handikappombudsmannen.
I propositionen (1993/94:219) om Handikappombudsmannen anges att
ombudsmannens verksamhet efter en treårsperiod bör ses över och
utvärderas. Bl.a. skall ombudsmannens betydelse för utvecklingen inom
handikappområdet liksom frågan om, och i så fall hur, ombudsmannens
funktion bör förändras i ett eller flera avseenden prövas.
Utgångspunkter för Handikappombudsmannens arbete
Handikappombudsmannen inrättades i samband med att Statens handikappråd
(SHR) avvecklades men har i förhållande till rådet i allt väsentligt
andra arbetsuppgifter. Handikappombudsmannen skall på ett
sektorsövergripande sätt bevaka frågor som rör funktionshindrade
personers rättigheter och intressen inom olika samhällsområden. De
viktigaste uppgifterna är:
- Att bevaka frågor som rör funktionshindrade personers rättigheter och
intressen på olika samhällsområden med utgångspunkt i de
handikappolitiska målen om full delaktighet i samhällslivet och
jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionshinder.
- Att verka för att avhjälpa brister i lagar och andra författningar i
fråga om personer med funktionshinder.
- Att ha en allmänt övervakande roll, där tyngdpunkten i arbetet ligger
på nationell uppföljning och utvärdering.
- Att genom t.ex. informationsverksamhet och överläggningar med
myndigheter, företag, organisationer och andra verka för att ingen
missgynnas eller på annat sätt utsätts för orättvis eller kränkande
behandling på grund av funktionshinder. Handikappombudsmannen har dock
inte tillsyn över andra myndigheters arbete.
- Att ge information och råd till allmänheten samt upplysningar till
personer med funktionshinder om hur de kan bevaka sina intressen och ta
till vara sin rätt. Ombudsmannen skall däremot inte fungera som en
advokat eller ett ombud för enskilda personer i juridiska processer.
- Att systematiskt följa upp och bevaka tillämpningen av FN:s
standardregler för funktionshindrade samt beskriva effekterna av dessa
regler. En annan viktig uppgift är att långsiktigt följa och bevaka
Europeiska unionens (EU) insatser på olika områden samt analysera och
beskriva vilka konsekvenser dessa kan få för personer med
funktionshinder.
Handikappombudsmannen redovisar årligen sin verksamhet och utvecklingen
i stort på handikappområdet i en särskild rapport till regeringen. De
frågor inom handikappområdet som bedöms vara viktiga för regeringen att
känna till eller som regeringen behöver överväga skall då lyftas fram.
Handikappombudsmannens organisation och verksamhet
Handikappombudsmannen utses av regeringen för en period av sex år och är
chef för myndigheten med samma namn. Myndighetens kansli består under år
1997 utöver ombudsmannen av en kanslichef, fyra utredare, en
administratör, en informatör och en ekonomiansvarig på halvtid. Inom
myndigheten finns kompetens för att bl.a. ge juridiska råd, bevaka
rättstillämpningen, följa EU-frågorna, informera, utreda och utvärdera.
Ombudsmannen biträds av ett särskilt råd. Det består för närvarande av
12 ledamöter med erfarenheter från olika samhällsområden.
Handikappombudsmannen är rådets ordförande.
Handikappombudsmannen har under de första verksamhetsåren successivt
byggt upp sin kompetens för att svara mot de krav som ställs på
myndigheten. Stora insatser har också gjorts för att etablera ett
omfattande kontaktnät med bl.a. andra myndigheter, kommuner, landsting,
länshandikappråd, kommunala handikappråd, länsstyrelser och
handikapporganisationer samt inom forskningsområdet och EU.
En stor del av myndighetens arbete under de första verksamhetsåren har
gällt ärendehandläggning för att vägleda och ge råd till enskilda
personer samt handläggning av s.k. anmälningsärenden. Denna del av
ombudsmannens verksamhet har stadigt ökat i omfattning.
Ombudsmannen har initierat kartläggningar och kunskapsinventeringar på
områden som är viktiga för personer med funktionshinder. Detta arbete
har varit särskilt betydelsefullt då statistik inom handikappområdet
ofta saknas eller är bristfällig. Handikappombudsmannen har dessutom
anordnat och deltagit i konferenser och seminarier av olika slag vilket
krävt omfattande resurser.
Uppdraget
Handikappombudsmannen har varit verksam i drygt tre år. I enlighet med
riksdagens beslut till följd av propositionen (1993/94:219) om
Handikappombudsmannen skall verksamheten nu ses över. En särskild
utredare bör tillkallas för översynsarbetet. Översynen skall ske med
utgångspunkt i de riktlinjer för ombudsmannens verksamhet som lagts fast
i lagen om respektive förordningen med instruktion för
Handikappombudsmannen, i regleringsbreven för myndigheten och i
propositionen om Handikappombudsmannen. Syftet är att belysa vilken
betydelse ombudsmannen har haft för utvecklingen inom handikappområdet
samt att bedöma om, och i så fall hur, ombudsmannens roll och
arbetsuppgifter bör förändras i något avseende. Förhållandet mellan
ombudsmannens roll enligt lagen om Handikappombudsmannen å ena sidan,
och ombudsmannens uppgifter enligt instruktionen å den andra, skall
särskilt uppmärksammas. Utredaren skall även analysera vad
bestämmelserna i lagen om respektive i förordningen med instruktion för
Handikappombudsmannen innebär för statens löpande styrning av
myndigheten och bedöma de styrdokument som reglerar ombudsmannens
verksamhet. Om förändringar av något slag i ombudsmannens roll eller
arbetsuppgifter anses önskvärda skall förslag till sådana förändringar
lämnas. Utredaren skall redovisa konsekvenserna av sina förslag när det
gäller bl.a. Handikappombudsmannens organisation och inriktning samt
avgränsningen av myndighetens verksamhet och dess resursbehov.
Handikappombudsmannens arbete med nationell uppföljning och utvärdering
inom olika områden innebär ingen inskränkning i andra myndigheters,
kommuners eller landstings ansvar för att följa upp och utvärdera
förhållandena inom sina respektive områden. Utredaren skall bedöma vilka
direkta respektive indirekta effekter Handikappombudsmannens arbete haft
i dessa avseenden. Om det skapat oklara gränsdragningar mellan
ombudsmannens ansvarsområde och andra myndigheters ansvarsområden skall
detta belysas.
Handikappombudsmannen har till uppgift att genom upplysnings- och
informationsverksamhet eller andra opinionsbildande insatser förmedla
den samlade kunskap som ombudsmannen får genom sitt bevaknings- och
uppföljningsarbete. Avsikten med Handikappombudsmannens uppgifter på
detta område är inte att ersätta handikapporganisationernas
opinionsbildande arbete. Utredaren skall utvärdera
Handikappombudsmannens upplysnings-, informations- och opinionsbildande
verksamhet och lämna förslag till hur detta arbete bör bedrivas i
framtiden.
Handikappombudsmannens arbetsfält omfattar hela samhällslivet.
Ombudsmannen måste därför välja vilka verksamhetsområden och
arbetsuppgifter som skall prioriteras. Utredaren skall belysa de
prioriteringar som Handikappombudsmannen gjort mellan olika
arbetsuppgifter och vilka konsekvenser detta har haft för hur
myndigheten fördelat sina resurser. Utredaren skall, utifrån de dokument
som reglerar myndighetens verksamhet, bedöma ändamålsenligheten och
kostnadseffektiviteten i de prioriteringar ombudsmannen gjort sedan
starten den 1 juli 1994.
Handikappombudsmannens arbete med ärendehandläggning genom att ge
vägledning och råd till enskilda personer och hantera s.k.
anmälningsärenden har stadigt ökat i omfattning. En stor del av
rådgivningen är av juridisk karaktär. Utredaren skall utvärdera dels
Handikappombudsmannens juridiska rådgivning, dels den
informationsverksamhet som har till syfte att verka för att ingen
missgynnas eller på annat sätt utsätts för kränkande behandling på grund
av funktionshinder. Utvärderingen skall främst belysa de direkta
effekterna av myndighetens insatser på området.
Inrättandet av Handikappombudsmannen föregicks av diskussioner om
ombudsmannafunktionen som sådan riskerar att tunnas ut och bli mindre
verkningsfull om allt fler medborgargrupper får sin egen ombudsman.
Förutsättningarna för att eventuellt slå samman flera av dagens
ombudsmän till en eller ett fåtal ombudsmän för att på så sätt dels
förstärka ombudsmännens inflytande, dels samordna administration m.m.
behöver kartläggas. Den särskilde utredaren skall därför beskriva
likheter och olikheter mellan Handikappombudsmannens roll och arbetssätt
och andra statliga ombudsmäns. Om det finns överlappningar mellan
Handikappombudsmannens och andra ombudsmäns roller och ansvarsområden
skall utredaren beskriva dessa. Utredaren skall även analysera
möjligheterna respektive hindren för att samordna Handikappombudsmannen
med någon eller några av de övriga ombudsmannafunktioner som för
närvarande finns.
Förslaget om att inrätta en Handikappombudsman för att bevaka
funktionshindrade personers rättigheter i samhället presenterades
urspungligen av 1989 års handikapputredning (S 1988:03) i
slutbetänkandet Ett samhälle för alla (SOU 1992:52).
Handikapputredningen föreslog att ombudsmannen, utöver sin rådgivande
och upplysande roll även skulle kunna driva processer inom prioriterade
områden. Enligt handikapputredningen var förutsättningen för detta att
det finns sanktionerade förbudsbestämmelser inom de aktuella områdena.
Utredningen föreslog att bestämmelser om förbud mot diskriminering och
sanktioner skulle införas inom områdena arbetsliv och näringsverksamhet
- förutsättningar som inte gällde när Handikappombudsmannen inrättades.
Utredningen (A 1997:01) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av
personer med funktionshinder (FUDA) utreder för närvarande frågan om en
lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet. FUDA skall enligt sina
direktiv (1997:8) bl.a. utreda och lämna förslag på vilka
förfaranderegler som skall vara tillämpliga hos Handikappombudsmannen
om en lagstiftning mot diskriminering av personer med funktionshinder i
arbetslivet införs. FUDA har även i uppdrag att utreda om det behövs en
nämnd mot diskriminering av personer med funktionshinder motsvarande
Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot etnisk diskriminering, eller om
eventuella uppgifter för en sådan nämnd kan utföras av redan befintliga
myndigheter eller domstolar. Enligt sina direktiv skall FUDA i sitt
arbete samråda med bl.a. Handikappombudsmannen. Den särskilde utredaren
med uppgift att se över Handikappombudsmannens roll och arbetsuppgifter
skall därför inte behandla denna fråga i detalj men bör beakta
eventuella förslag från FUDA. Utredaren skall emellertid mer
principiellt belysa frågan om Handikappombudsmannens roll och
arbetsuppgifter med utgångspunkt i huruvida ombudsmannen även i
framtiden huvudsakligen skall utföra mer generella arbetsuppgifter som
uppföljning och utvärdering.
Handikappombudsmannen har hittills lämnat tre årsrapporter och ett
flertal andra rapporter till regeringen. De har bl.a. innehållit en rad
förslag till ändringar i lagar och andra författningar som rör
funktionshindrade personers livsvillkor. Utredaren skall ge förslag till
hur Handikappombudsmannens rapportering till regeringen kan utformas i
framtiden och på vilket sätt ombudsmannen kan verka för att brister i
lagar och andra författningar avhjälps. Utredaren skall därvid överväga
om Handikappombudsmannen även i fortsättningen årligen skall lämna en
särskild rapport till regeringen och vilka uppgifter som i sådana fall
skall redovisas i denna och vilka uppgifter som skall redovisas i
myndighetens årsredovisning.
En av Handikappombudsmannens uppgifter är att långsiktigt följa och
bevaka EU:s insatser på olika samhällsområden och analysera och beskriva
vilka konsekvenser dessa kan få för personer med funktionshinder.
Handikappombudsmannen skall också ge regeringen underlag och förslag
till åtgärder som syftar till att stärka handikappfrågorna i
EU-samarbetet. Detta har skett genom dels en plan för den långsiktiga
strategin för myndighetens EU-arbete i juni 1995, dels en skrivelse i
december 1996 med förslag om hur Handikappombudsmannens roll i
EU-samarbetet skulle kunna utformas. Utredaren skall pröva om
Handikappombudsmannen skall ha någon roll i EU-samarbetet och hur
avgränsningarna i så fall skall se ut gentemot Regeringskansliet och
andra myndigheter i detta samarbete.
Regel nr 17 i FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med
funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet (FN:s standardregler för
funktionshindrade) ställer krav på att det inom varje land skall finnas
nationella samordningskommittéer för handikappfrågorna.
Samordningskommittéerna skall vara självständiga men underställda
respektive regering. I propositionen om Handikappombudsmannen framhölls
att ombudsmannen, med den inriktning som där föreslogs, skulle passa väl
in i den beskrivning av en nationell samordningskommitté som ges i FN:s
standardregler för funktionshindrade. Regeringen fick under sommaren
1996 dels en skrivelse från Handikappombudsmannen, dels en gemensam
skrivelse från Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO), De
handikappades riksförbund (DHR), Sveriges dövas riksförbund (SDR) och
Synskadades riksförbund (SRF) i vilka frågan om behovet av en svensk
samordningskommitté tas upp. Skrivelserna behandlar även
Handikappombudsmannens roll i en sådan samordningskommitté. Utredaren
skall beskriva för- och nackdelar med en eventuell roll för
Handikappombudsmannen som Sveriges nationella samordningsorgan för
handikappfrågor enligt regel nr 17 i FN:s standardregler för
funktionshindrade.
I flera motioner till riksdagen har under hösten 1997 förslag framförts
om att stärka och effektivisera ombudsmannafunktionen bl.a. genom att
samordna alla eller några av de befintliga ombudsmännen. Motionärerna
har även framfört att myndigheter med ombudsmannaansvar lämpligen bör
sortera under riksdagen i stället för att som nu vara myndigheter under
regeringen. Den särskilde utredarens arbete med en översyn av
Handikappombudsmannens roll och arbetsuppgifter kan komma att påverkas
av resultatet av riksdagens behandling av dessa motioner.
Utredaren skall i sitt arbete ha kontakter med Handikappombudsmannen,
andra berörda myndigheter och organ samt med handikapporganisationerna.
Utredaren skall beakta regeringens samtliga generella direktiv till
kommittér och särskilda utredare (dir. 1992:50, dir. 1994:23, dir.
1994:124 och dir. 1996:49).
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 oktober 1998.