Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
EU:s utvidgning - samhällsekonomiska konsekvenser, Dir. 1997:13
Departement: Finansdepartementet
Beslut: 1997-01-23
Dir. 1997:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 1997 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppgift att utvärdera de samhällsekonomiska konsekvenserna av EU:s utvidgning. Utredaren skall analysera följande frågor: 1.Vilka är de samhällsekonomiska konsekvenserna av EU:s utvidgning för Sverige och för EU som helhet? Särskilt bör effekterna analyseras för handels- och investeringsflödena mellan de berörda länderna/regionerna och för funktionen av EU:s inre marknad. 2.Vilka konsekvenser får en utvidgning på den ekonomiska utvecklingen i kandidatländerna och hur påverkas det fortsatta ekonomiska reformarbetet? Utredningen skall i första hand ta som utgångspunkt en utvidgning med de elva aktuella kandidatländerna, men även andra sannolika scenarier skall studeras. Resultaten bör företrädesvis presenteras som kvalitativa resonemang eftersom flera faktorer och förutsättningar för utvidgningen i dag inte är kända. Internationella och svenska studier av ovanstående frågeställningar bör tillvaratas. Bakgrund Europeiska unionen står inför sin femte utvidgning oräknat den som Tysklands enande innebar. Sverige ser utvidgningen som ett viktigt steg mot ett enat Europa utan skiljelinjer, som gör det möjligt att skapa en europeisk freds- och säkerhetsordning samt främjar ekonomisk utveckling. Flertalet av de elva stater som har ansökt om medlemskap skiljer sig radikalt från nuvarande medlemmar vad gäller ekonomisk utvecklingsnivå, institutionell uppbyggnad samt politiska traditioner. Samtidigt fördjupas löpande EU:s politiska och ekonomiska integration, vilket innebär att kandidatländerna har ett mer omfattande regelverk att anpassa sig till än vad som tidigare har varit fallet för nytillkommande länder. EU:s kommande utvidgning är samtidigt en av drivkrafterna bakom den reformprocess som de före detta centralplanerade ekonomierna genomgår. Vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn 1993 fastslogs förutsättningarna för ett medlemskap i EU, de s.k. köpenhamnskriterierna. Dessa innebär bland annat att länderna skall ha rättsstatens karakteristiska kännetecken, d.v.s. demokrati, respekt för lagarna och respekt för mänskliga rättigheter samt skydd och respekt för minoriteters rättigheter, fungerande marknadsekonomier och förmåga att hantera konkurrensen och marknadskrafterna inom unionen. Medlemskap förutsätter att kandidatlandet har möjlighet att uppfylla medlemskapets förpliktelser inklusive anslutning till målen om en politisk, ekonomisk och monetär union. Vid Europeiska rådets möten i Essen, Madrid, Florens och Dublin bekräftades riktlinjerna för nästa utvidgning. Europeiska rådet har vid flera tillfällen deklarerat att medlemskapsförhandlingar med Malta och Cypern skall påbörjas sex månader efter regeringskonferensens slut. Samtidigt uttryckte Europeiska rådet i Madrid att strävan är att den inledande fasen av förhandlingarna med kandidatländerna i Central- och Östeuropa skall sammanfalla med förhandlingsstarten för Malta och Cypern. Vad gäller Maltas medlemskapskandidatur har ansökan dragits tillbaka efter regeringsskiftet hösten 1996. I Europeiska kommissionen pågår arbetet med att färdigställa s.k. länderyttranden (aviser) för de elva kvarvarande kandidatländerna. Därtill kommer kommissionens utredningar om utvidgningens effekter på olika sakområden, inklusive institutionella konsekvenser. Slutligen pågår arbete med att utreda de finansiella konsekvenserna av utvidgningen. Sannolikt kommer utredningarna att läggas fram i ett sammanhang under hösten 1997. De samhällsekonomiska konsekvenserna av en EU-utvidgning kan, även om den omfattar flertalet kandidatländer, på kort sikt förväntas bli tämligen måttliga för unionens del. Detta sammanhänger i första hand med de nya medlemsländernas begränsade ekonomiska betydelse. Deras samlade BNP var 1994 av ungefär samma storlek som Belgiens. Däremot kan effekterna på längre sikt bli betydande, under förutsättning att de nya medlemsländerna framgångsrikt integreras i en utvidgad union. Mot denna bakgrund är det önskvärt att en närmare analys görs av de samhällsekonomiska konsekvenserna i ett dynamiskt perspektiv. Denna analys bör ta som utgångspunkt en utvidgning med de elva aktuella kandidatländerna. Dessutom bör effekterna av andra sannolika scenarier vad gäller utvidgningens omfattning studeras. Vidare bör utredaren beakta möjligheten av övergångslösningar samt reformering av viktiga politikområden. De frågor som är av speciellt intresse gäller effekterna av den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och arbetskraft, övergripande tillväxteffekter samt EMU:s betydelse för de nya medlemmarna. Uppdraget Uppdraget är att analysera de samhällsekonomiska konsekvenserna av en utvidgning. Analysen skall utgå från ett scenario där samtliga elva aktuella kandidatländer upptas som fullvärdiga medlemmar i EU. Utredaren skall dock, om det med hänsyn till utvidgningsfrågans utveckling förefaller relevant, även analysera konsekvenserna av andra sannolika scenarier. Därvid bör anges vilka områden som från svensk synpunkt är särskilt viktiga vad gäller vilka krav som ska ställas på kandidatländerna, bland annat utifrån gällande regelverk inom EU. Vilka är de samhällsekonomiska konsekvenserna av EU:s utvidgning för Sverige och för EU som helhet? Särskilt bör effekterna analyseras för handels- och investeringsflödena mellan de berörda länderna/regionerna och för funktionen av EU:s inre marknad. Utvidgningens effekter på nuvarande medlemsländers ekonomier beror till stor del på deras anpassningsförmåga till de förändrade omständigheter som en utvidgning innebär. En viktig utgångspunkt är rådande handelsmönster och förväntade förändringar i dessa samt motsvarande förhållande vad gäller arbetskraft och kapital. Dessa förändringar kan väntas ställa ökade krav på strukturomvandling inom berörda sektorer i nuvarande medlemsländer i unionen. Medlemskap i EU reducerar också de risker som investeringar i kandidatländerna är förknippade med. Samtidigt påskyndas institutionella reformer som kan göra marknaderna mer överblick-bara. Det är önskvärt att en utvärdering görs av dessa förändringar och i vilken utsträckning sådana faktorer kan väntas medföra ökade investeringar i kandidatländerna. Utredaren skall med utgångspunkt i kandidatländernas pågående omställning till EG:s regelverk göra en bred genomgång av de samhällsekonomiska konsekvenserna av EU:s utvidgning. Av särskilt intresse är i vilken utsträckning utvidgningen leder till förändrade handels- och investeringsflöden mellan Sverige respektive EU som helhet och kandidatländerna. Utredaren skall vidare studera konsekvenserna för Sverige och övriga medlemsländers ekonomier och sysselsättning. Därvid skall särskild uppmärksamhet ägnas åt frågan om en utvidgning kan påskynda strukturförändringar. Vilka konsekvenser får en utvidgning på den ekonomiska utvecklingen i kandidatländerna och hur påverkas det fortsatta ekonomiska reformarbetet? Förhoppningarna om ett förestående EU-medlemskap är en av de bidragande faktorerna bakom kandidatländernas strävan att bedriva en sund ekonomisk politik. Makroekonomisk stabilitet är en av förutsättningarna för EU medlemskap enligt köpenhamnskriterierna. Många av de strukturella och institutionella reformer som i dag genomförs i kandidatländerna har EU:s strukturer och regler som modeller. Detta gäller inte minst den inre marknadens regelverk och funktionssätt. Utredaren skall studera dels hur ett förestående medlemskap påverkar den makroekonomiska stabiliteten och det fortsatta ekonomiska reformarbetet, dels vilka effekter ett dröjsmål på obestämd tid kan ha för kandidatländernas ekonomiska utveckling. Det är samtidigt av vikt att utredaren analyserar de villkor som kan ställas på de enskilda länderna inför ett medlemskap i syfte att behålla det externa trycket för fortsatta reformer. Utredaren skall vidare analysera de samhällsekonomiska effekterna på kandidatländerna av genomförandet av EMU.Vid bedömning av de samhällsekonomiska konsekvenserna av en utvidgning bör jämförelser göras med utgångspunkt i ett referensscenario som innebär utanförstående men med fortsatt inriktning på strukturell omvandling och integration med omvärlden. Utvidgningseffekterna blir då primärt den ytterligare tillväxt och handel som kommer till stånd genom medlemskapet jämfört med fortsatta förbindelser av det slag som associationsavtalen grundlagt. Eftersom de samhällsekonomiska konsekvenserna av EU:s utvidgning är avhängiga en stor mängd osäkra faktorer och dessutom sannolikt slår igenom med avsevärd fördröjning bör resultaten presenteras företrädesvis som kvalitativa resonemang. Utöver att ge ytterligare underlag för regeringens fortsatta beredning och ställningstaganden, bör utredningen bidra till att informera och väcka debatt hos allmänheten, näringsliv och organisationer, vars ställningstaganden kommer att utgöra en del av underlaget när svenska ståndpunkter skall fastställas. Genomförandet av utredningsuppdraget Internationella och svenska studier och konsekvensutredningar av ovanstående frågeställningar bör tillvaratas, inklusive pågående utredningar. Utredaren bör regelbundet under utredningsarbetets gång rapportera till en av Finansdepartementet utsedd referensgrupp. Utredaren bör i sitt arbete samråda med en referensgrupp bland annat bestående av de övriga särskilda utredarna och företrädare för berörda departement. Referensgruppen upprättas genomutrikesdepartementets försorg. För utredarens arbete gäller regeringens generella direktiv om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser av framlagda förslag (dir. 1992:50) och att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124). Eftersom utredningen inte skall utmynna i några utredningsförslag behöver utredaren inte pröva offentliga åtaganden enligt dir. 1994:23. Redovisning av uppdraget Utredningsarbetet skall redovisas senast den 31 oktober 1997. Flera svenska utredningar om utvidgningens konsekvenser genomförs under år 1997. Resultatet av de olika utredningarna avses också presenteras i en sammanfattande form.