Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Nationell samordningskommitté för Europaåret mot rasism, Dir. 1996:98
Departement: Civildepartementet
Beslut: 1996-11-28
Dir. 1996:98 Beslut vid regeringssammanträde den 28 november 1996 Sammanfattning av uppdraget En kommitté tillkallas för att som nationell samordningskommitté initiera, leda och samordna de svenska aktiviteterna under EU:s Europaår mot rasism. Kommittén skall arbeta med följande frågor: - Opinionsbildning. - Främjande av lokala aktiviteter. - Främjande av nya arbetsformer och förhållningssätt. - Åtgärder för att uppmuntra företag, folkrörelser, myndigheter och kommuner att, med utgångspunkt i vars och ens egna förutsättningar och förhållanden, överväga och ta ställning till hur man bör förhålla sig till och agera i det mångkulturella samhället. - Utarbetande och spridning av material om hur man praktiskt kan arbeta för öppenhet och tolerans mellan människor med olika etnisk bakgrund. - Spridning av idéer och erfarenheter. Kommittén skall senast den 31 januari 1997 till regeringen överlämna en preliminär plan för verksamheten samt ett förslag till mål för aktiviteterna under Europaåret och för hur en utvärdering skall genomföras. Kommitténs arbete skall pågå t.o.m. den 30 juni 1998, då en slutrapport skall lämnas. Utvärderingen av uppdraget skall redovisas när kommittén avslutat sitt arbete, dock senast den 1 september 1998. Bakgrund I regeringsförklaringen från mars 1996 sägs bl.a.: "Arbetslösheten, segregationen och rasismen är de mest oroande problemen i dagens samhälle. Om vi inte lyckas befästa idén om människors lika värde riskerar samhället att brytas sönder av inre motsättningar. Därför måste hela Sverige mobiliseras för att medverka till en ökad integration." Under senare år har det i hela landet bedrivits ett arbete för goda relationer mellan människor med olika etnisk bakgrund och mot etnisk diskriminering. Bland de större satsningarna kan nämnas att Statens invandrarverk, Statens skolverk, Ungdomsstyrelsen och Statens kulturråd på regeringens uppdrag under tre år har arbetat med att långsiktigt påverka ungdomars normer, attityder och förhållningssätt till invandring, invandrare och etniska grupper. Inom ramen för detta uppdrag har man arbetat med att analysera de grundläggande orsakerna till rasism och främlingsfientlighet och med metoder för att motverka och förebygga dessa fenomen. Myndigheterna har också inom respektive område initierat och stött praktiskt arbete för goda relationer mellan människor med olika etnisk bakgrund. På så sätt har kunskap och erfarenheter vunnits som kan användas i det fortsatta arbetet. Myndigheternas arbete har slutredovisats under år 1995. En annan stor satsning var kampanjen Ungdom mot rasism som genomfördes under åren 1994 och 1995. En viktig utgångspunkt för kampanjen var att de centrala kampanjaktiviteterna skulle främja och inspirera till lokala aktiviteter. En rapport från kampanjen har lämnats i juni 1996. Under kampanjen har ett stort antal ungdomar över hela landet insett faran med likgiltighet och passivitet inför rasismen och därför har många aktivt engagerat sig i olika aktiviteter. Givetvis har också vuxna på olika sätt tagit sitt ansvar. Men i vissa avseenden borde arbetet kunna intensifieras och bli mer strukturerat och målmedvetet. Inte minst gäller detta dem som arbetar i företag, folkrörelser, myndigheter och kommuner. För att bli effektivt måste detta arbete engagera de enskilda anställda eller de enskilda medlemmarna och bygga på situationen och förutsättningarna på varje arbetsplats eller i varje enskild organisation. Härigenom kan detta arbete långsiktigt bidra till öppenhet och tolerans inför den etniska mångfalden och till jämlikhet mellan människor med olika etnisk bakgrund. I allt större utsträckning söker människor nya former för sitt engagemang och nya vägar för att påverka. Det kan röra sig om lokala aktionsgrupper som ofta går samman med andra sådana i växande nätverk. Men det kan också vara traditionella folkrörelser som vill utveckla nya arbetsformer och förhållningssätt. Europaåret mot rasism Uttryck för rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och etnisk diskriminering förekommer över hela Europa. Dessa fenomen hotar i grunden respekten för alla människors lika värde och det demokratiska samhället. Arbetet för goda relationer mellan människor med olika etnisk bakgrund är en viktig del av försvaret av demokratin och de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna. Mot denna bakgrund antog EU:s ministerråd och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, i juli 1996 en resolution om att år 1997 skall vara "Europaåret mot rasism". I resolutionen framhålls bl.a. att rasism, främlingsfientlighet, intolerans och antisemitism främst måste angripas nationellt. Men det är också viktigt att EU-kommissionen, medlemsstaterna och företrädare för organ som deltar i kampen mot rasismen utbyter information och erfarenheter samt samarbetar och samråder i fråga om åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet. Enligt resolutionen skall åtgärder till följd av resolutionen vidtas både på gemenskapsnivå och på nationell nivå. De nationella aktiviteterna skall ledas av en nationell samordningskommitté. Mot denna bakgrund bör en samordningskommitté tillkallas. Kommitténs uppdrag Kommittén skall på bredast möjliga sätt förebygga och motverka rasism, främlingsfientlighet och antisemitism samt verka för goda relationer mellan människor med olika etnisk bakgrund och för att den etniska mångfalden, som är en självklar och ständigt närvarande del av det svenska samhället, skall respekteras i det dagliga livet. Inriktningen skall vara både att påverka och förändra attityder och förhållningssätt och att finna former för att förebygga och motverka rasistiska och främlingsfientliga handlingar, däribland etnisk diskriminering. I arbetet skall kommittén bygga på de erfarenheter som vunnits från tidigare arbete för goda relationer mellan människor med olika etnisk bakgrund både i Sverige och utomlands, inte minst från kampanjen Ungdom mot rasism och det ovan redovisade uppdraget till de fyra myndigheterna. Samtidigt bör inriktningen på aktiviteterna vara sådan att de i största möjliga utsträckning kan ses som ingående i ett kontinuerligt arbete som skall fortsätta efter Europaåret. Kommittén skall vidare försöka bygga upp nya kunskaper, pröva nya vägar och försöka nå nya målgrupper. En viktig del av kommitténs arbete skall vara opinionsbildning. Detta arbete skall vara brett förankrat och syfta till att ge resultat också på lång sikt. Kommittén skall i sitt arbete särskilt uppmuntra till och stödja lokala aktiviteter. Detta måste beaktas tidigt under förberedelserna. I första hand bör strävan vara att stödja redan pågående eller planerade aktiviteter. De lokala aktiviteterna skall understödjas bl.a. genom olika opinionsbildande insatser på central nivå för att ge uppmärksamhet och slagkraft åt Europaårets budskap. Kommittén skall också uppmuntra och stödja framväxten av nätverk, aktionsgrupper och folkrörelser, som vill utveckla nya arbetsformer. Kommittén skall vidare uppmuntra företag, folkrörelser, myndigheter och kommuner att utifrån vars och ens egna förhållanden och förutsättningar överväga och ta ställning till hur man bör förhålla sig till och agera i den nya situation som det mångkulturella samhället innebär för de berördas verksamhet, både för det interna arbetet och för utåtriktad verksamhet. Kommittén skall verka för att beskrivningar av arbetsmetoder, idéer och goda exempel vad gäller arbetet för goda etniska relationer utarbetas och görs tillgängligt. Kommittén skall fortlöpande dokumentera de olika insatser som sker inom ramen för Europaåret. Hur arbetet bör läggas upp Kommitten bör arbeta i fyra undergrupper, nämligen - arbete, - skola/utbildning, - boendemiljö/kultur/fritid, - medier/opinionsbildning. Inom varje sådan grupp bör det finnas representanter för det ifrågavarande området. Det kan röra sig om både lokala representanter och sådana som representerar mera centrala intressen, t.ex. myndigheter. Vid behov skall grupperna kunna inbjuda andra att delta i arbetet. Det är viktigt att arbetsgruppen för medier/opinionsbildning har nära kontakter med övriga arbetsgrupper. Även i övrigt skall arbetsgrupperna samverka med varandra. Det står kommittén fritt att inom sig utse ett arbetsutskott som skall leda det löpande arbetet. Senast den 31 januari 1997 skall kommittén till regeringen överlämna en preliminär arbetsplan för sin verksamhet. I arbetsplanen bör det beaktas att verksamheten skall utvärderas. Arbetsplanen skall innehålla kostnadsberäkningar för verksamheten och utvärderingen. I arbetsplanen skall kommittén, utifrån det lämnade uppdraget, lämna förslag till realistiska och mätbara mål för verksamheten samt till hur utvärderingen av verksamheten i sin helhet eller i delar skall genomföras. Syftet med utvärderingen skall vara att erfarenheterna av Europaåret mot rasism skall kunna tas tillvara i det fortsatta arbetet på området. Utvärderingen av uppdraget skall redovisas när kommittén avslutat sitt arbete, dock senast den 1 september 1998. Kommitténs arbete skall pågå t.o.m. den 30 juni 1998. Kommittén skall redovisa sitt arbete till regeringen i form av en delrapport senast den 2 juni 1997 samt en slutrapport senast den 30 juni 1998. För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43), angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om konsekvenser för brottslighet (dir. 1996:49) och om jämställdheten mellan könen (dir. 1994:124).