Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1996:93 Beslut vid regeringssammanträde den 21 november 1996. Sammanfattning av uppdraget Regeringen uppdrar åt en särskild utredare att föreslå en metod för hur miljöhänsyn kan integreras i det svenska standardiseringsarbetet. Bakgrund Miljöfrågorna har fått en ökad betydelse inom standardiseringsarbetet under de senaste åren bl.a. genom att miljöaspekter inklusive resurshushållning blivit ett allt viktigare inslag i konsument- och marknadsfrågor. I det övergripande målet för statens bidrag till SIS- Standardiseringen i Sverige är miljöskydd angivet som ett prioriterat område. Att miljöfrågorna skall beaktas i standardiseringsarbetet berörs även i betänkandet Konsumenterna och miljön (SOU 1996:108). Den europeiska kommissionens förslag till aktionsplan om miljön och en hållbar utveckling behandlar frågan om integration av miljöhänsyn i standardiseringsarbetet. Regeringen har i propositionen om vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000 (prop. 1996/97:222) aviserat tillkallandet av en särskild utredare för att, tillsammans med den svenska standardiseringsorganisationen, näringslivet och berörda myndigheter, analysera och föreslå hur miljöhänsyn kan integreras i det svenska standardiseringsarbetet. Mer än 95 % av den svenska standardiseringsverksamheten äger rum i globala och europeiska standardiseringsorgan. I standardiseringsarbetet deltar tekniska experter från näringslivet, myndigheter och organisationer. Miljöfrågor kommer in i det arbetet dels i form av standardisering inom miljöområdet t.ex. miljöledningssystem samt metoder för att analysera utsläpp, dels genom att miljöaspekter beaktas vid standardiseringsarbete i allmänhet. De globala och de europeiska standardiseringsorganen arbetar för att föra in miljötänkande i allt standardiseringsarbete. De globala standardiseringsorganen ISO och IEC har utarbetat var sin vägledning för att tillvarata miljöaspekter i arbetet med produktstandarder. Diskussioner pågår nu, både globalt och inom de europeiska standardiseringsorganen CEN, CENELEC och ETSI om att testa vägledningarna i konkret standardiseringsarbete, inom CEN bl.a. för byggnadsmaterial och byggavfall samt förpackningar. I den svenska standardiseringsorganisationen pågår diskussioner inom Allmänna standardiseringsgruppen (STG) om hur ISO:s vägledning skall genomföras i det löpande svenska standardiseringsarbetet. Även om det på flera håll pågår arbete om miljöhänsyn i standardiseringsarbetet går utvecklingen förhållandevis långsamt. Det råder fortfarande en betydande oklarhet om begrepp och definitioner samt om vilka metoder som konkret skall användas. Det är önskvärt att den svenska standardiseringsorganisationen och svenska tekniska experter är aktiva när det gäller att bevaka och utveckla miljöaspekterna. För att ge svenska experter möjlighet till aktivt agerande och även bidra till att de får ett tekniskt underlag att använda som argumentation i internationellt samarbete behövs klarlägganden och handlingsplaner för det fortsatta arbetet. Uppdraget För att svenska aktörer i ökad utsträckning skall kunna verka för att miljöhänsyn integreras i allt standardiseringsarbete skall en särskild utredare ges i uppdrag att - definiera miljöaspekter och redovisa metoder som kan tillämpas i standardiseringsarbetet, - föreslå hur den svenska standardiseringsorganisationen och svenska tekniska experter på ett kostnadseffektivt sätt kan bidra till att miljömässiga hänsyn tas i allt standardiseringsarbete och - utarbeta en handlingsplan som dels omfattar allt standardiseringsarbete, dels prioriterar områden där svenska aktörer bör kunna nå resultat på kort och medellång sikt. Förslagen skall ta hänsyn till resurshushållning och kretsloppstänkande samt erfarenheter inom svenskt och internationellt standardiseringsarbete. Om utredaren lämnar förslag med kostnadskonsekvenser skall förslag till finansiering anges. Utredaren skall särskilt ta hänsyn till de generella direktiven att pröva offentliga åtaganden (dir.1994:23), krav på regelförenkling (Ds 1992:99 avsnitt 4.4.), redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna (dir. 1992:50), redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenserna (dir. 1994:124) och att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49). Utredaren skall samråda med SIS, standardiseringsorganen, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Konsumentverket samt övriga berörda myndigheter, utredningar, näringslivs- och miljöorganisationer. Utredningsarbetet skall vara avslutat den 1 juni 1997.