Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Generellt stöd till konstnärliga och litterära egenföretagare, Dir. 1996:80
Departement: Kulturdepartementet
Beslut: 1996-10-17
Dir. 1996:80
Beslut vid regeringssammanträde den 17 oktober 1996
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare skall lämna förslag till utformning av ett kultur-
politiskt grundat generellt stöd till främst konstnärliga och litterära
egenföretagare samt redovisa konstnärers och författares ekonomiska
förhållanden.
Bakgrund
De problem som är särskilt förknippade med enskilt företagande på det
konstnärliga och litterära området har uppmärksammats i olika sammanhang
under lång tid. Många konstnärliga och litterära egenföretagare har en
mycket låg disponibel inkomst av sin konstnärliga verksamhet sedan
skatter, avgifter och övriga kostnader i rörelsen är betalda.
Verksamheten medger sällan produktivitetsökning eller rationaliseringar
av den art som förekommer i annan näringsverksamhet. Även i seriös
konstnärlig och litterär verksamhet förekommer en viss anpassning till
marknaden. Många konstnärer har dock svårt att på det sättet höja sina
inkomster utan att samtidigt göra avkall på den konstnärliga
integriteten. I stället är de beroende av sidoinkomster för sin
försörjning. För att förbättra situationen har konstnärsorganisationerna
länge haft ett starkt önskemål om ett generellt utformat statligt
konstnärsstöd med särskild inriktning på egenföretagare. Två utredningar
har under senare år behandlat denna fråga.
I en särskild skrivelse till regeringen samt i slutbetänkandet
Konstnärens villkor (SOU 1990:39) föreslog 1989 års Konstnärsutredning
inrättande av en s.k. egenavgiftsfond, som skulle ge rörelseidkande
konstnärer återbetalning upp till en viss nivå av inbetalade
egenavgifter. Förslaget kostnadsberäknades till 25 miljoner kronor.
Regeringen och riksdagen avvisade förslaget på såväl principiella som
statsfinansiella grunder (prop. 1990/91:100 bil. 10, bet. 1990/91:KrU21,
rskr. 1990/91:230).
Med anledning av bl.a. de uttalanden om konstnärspolitiken som gjorts i
1994 års regeringsförklaring beslutade regeringen den 15 december 1994
om tilläggsdirektiv till Kulturutredningen (dir. 1994:146). Enligt dessa
skulle utredningen bl.a. analysera förutsättningarna för att införa en
stödordning för finansiering av konstnärers egenavgifter. Utredningen
skulle noga belysa de ekonomiska effekterna bl.a. med avseende på vilka
incitament en sådan stödordning kunde ge både inom den grupp som
omfattas av den och inom andra grupper. Om utredningen kom fram till att
en sådan stödordning borde införas skulle den lägga fram förslag till
utformning av den.
Kulturutredningen analyserade dels Konstnärsutredningens förslag om en
egenavgiftsfond, dels ett inom utredningen framtaget alternativt förslag
till stöd, kallat konstnärstillägg, som avsågs omfatta såväl
näringsidkande som anställda konstnärer. Som framgår av betänkandet
Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) valde utredningen att inte
lägga fram något förslag till generellt konstnärsstöd.
I propositionen 1996/97:3 Kulturpolitik framhåller regeringen att
ytterligare ansträngningar måste göras för att hitta stödsystem som
generellt förbättrar konstnärernas villkor och som gör det möjligt för
dem att ha kontinuitet i det konstnärliga skapandet.
Uppdraget
Det utredningsarbete som påbörjats av Konstnärsutredningen och
Kulturutredningen skall fullföljas av en särskild utredare. Denne skall
ha till uppgift att utarbeta ett förslag till utformning av ett
generellt verkande stöd, avsett för konstnärliga och litterära
yrkesutövare och främst inriktat mot de som är enskilda näringsidkare.
Följande riktlinjer skall gälla för utredarens arbete.
Stödets syfte
Den eller de stödformer som övervägs skall ha ett tydligt kultur-
politiskt syfte. Stödet skall minska yrkesverksamma konstnärers och
författares beroende av icke konstnärliga försörjningsarbeten och
därigenom medverka till att stimulera konstnärligt och litterärt ska-
pande.
Stödets omedelbara funktion skall således vara att kompensera låga
intäkter av konstnärlig eller litterär verksamhet. Stödet skall ha
generell karaktär, dvs. vara förenat med vissa objektiva krav som när de
uppfylls ger rätt till stöd.
Avgränsningsfrågor
Det är av stor vikt, oavsett vilka kriterier i övrigt som väljs för
stödets fördelning, att de som kommer i fråga för stöd är i verklig
mening konstnärligt eller litterärt verksamma. För den skull bör även
vissa kvalitetskriterier komma i fråga som grund för bestämningen av den
stödberättigade gruppen. Det är utredarens uppgift att finna praktiskt
hanterbara principer för en sådan avgränsning.
En annan viktig uppgift är att fastställa vilka inkomstgränser som skall
gälla för rätten till stöd. Stödet skall utgå till dem, som har låga
inkomster av den konstnärliga eller litterära verksamheten, men stödet
får inte utformas så att det minskar motivationen att öka inkomsterna.
Många fritt verksamma konstnärer och författare har ojämna inkomster.
Det kan därför finnas anledning för utredaren att överväga huruvida
rätten till stöd skall grundas på inkomstnivån under en längre tid
tillbaka än ett år.
Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt frågan i vad mån sidoinkomster
skall påverka stödet. Därvid skall beaktas att inkomster av annan
verksamhet ofta är en förutsättning för att den konstnärliga
verksamheten skall kunna upprätthållas. Ett stöd kan ge konstnären
möjlighet att trappa ner sidoverksamheten och koncentrera sig på det
konstnärliga skapandet. Å andra sidan kan ett visst mått av sidoarbete
inom tangerande eller andra områden även ha en positiv effekt på den
konstnärliga utvecklingen.
Det är utredarens uppgift att bedöma hur höga inkomster av konstnärlig
respektive icke konstnärlig verksamhet som skall tillåtas samt att finna
metoder för avtrappning m.m. i syfte att reducera problemen med de
tröskeleffekter som är oundvikliga när ett stöds omfattning skall
påverkas av inkomstens storlek.
Ytterligare en fråga att ta ställning till när det gäller att inringa
den stödberättigade gruppen är graden av yrkesverksamhet. Då intensi-
teten i en konstnärlig verksamhet inte kan mätas enbart med ledning av
inkomsterna skall även andra omständigheter vägas in, såsom konstnärlig
produktion, fördelning av tid mellan konstnärligt och annat arbete m.m.
Det bör dock uppmärksammas att perioder av låg arbetsintensitet är ett
naturligt inslag i skapande verksamhet.
Anställda konstnärer
Vid prövningen av förslaget om en egenavgiftsfond i samband
med 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 10, bet.
1990/91:KrU21, rskr. 1990/91:230) fann den dåvarande regeringen att ett
stöd med den föreslagna utformningen skulle oskäligt gynna
egenföretagare framför anställda inom konstnärskåren.
Även om stödet primärt bör rikta sig till egenföretagare bör utredaren
beakta att konstnärer och författare kan vara anställda, t.ex. i sitt
eget enmansaktiebolag, och ha mycket låga inkomster. Det förekommer
också att arbeten utförs som uppdragstagare och ersättningen kan då
beskattas under inkomst av tjänst motsvarande en löneinkomst. Även den
som redovisar inkomster från konstnärlig eller litterär verksamhet under
inkomstslaget tjänst kan alltså verka under liknande förhållanden som en
enskild näringsidkare. Utredaren bör därför överväga om stödet av
neutralitetsskäl bör kunna lämnas även till konstnärliga och litterära
yrkesutövare med låga inkomster men som inte är egenföretagare.
Ytterligare en neutralitetsaspekt är risken för bidragsanpassning om
stödet enbart riktar sig till en inkomstkategori.
Underlag för utredningsarbetet
Utredarens förslag skall grundas på en realistisk bild av konstnärernas
och författarnas antal, verksamhetsinriktning och ekonomiska för-
hållanden. Utredaren skall därför inledningsvis redovisa ett över-
siktligt studium av berörda yrkesgrupper i nämnda hänseenden.
Redovisningen skall fördelas på manliga och kvinnliga konstnärer och
författare. Det är även viktigt att få belyst hur dessa grupper påverkas
av olika regelverk utanför kulturområdet, framför allt inom områdena
skatter och avgifter, socialpolitik och arbetsmarknadspolitik.
Ett annat underlag för utredarens arbete skall vara det utredningsarbete
som redan har gjorts. Utredaren skall analysera de tekniska,
administrativa och i viss mån principiella problem, som bedömts vara
förknippade med de tidigare förslagen. Om en bearbetning av förslagen
inte utgör en framkomlig väg skall utredaren vara oförhindrad att
överväga andra åtgärder i syfte att förbättra konstnärers och
författares villkor.
Utredaren får söka förebilder i nordiska eller internationella erfaren-
heter på dessa områden.
Budgetfrågor
De förslag som läggs fram skall kostnadsredovisas. I budgetpropositionen
för år 1997 (prop. 1996/97:1) anges de ekonomiska ramarna för statens
insatser på det konstnärspolitiska området för perioden 1997*1999.
Förslag som ej ryms inom dessa ramar skall åtföljas av förslag till
annan finansiering inom utgiftsområdet.
Arbetets bedrivande
Utredaren skall bedriva arbetet i nära kontakt med Konstnärsnämnden samt
andra berörda myndigheter och organisationer. I den mån det bedöms
påkallat skall utredaren samråda med den utredning om konstnärernas
arbetsmarknad som regeringen kommer att tillsätta inom kort samt andra
utredningar av betydelse för arbetet.
Regeringens direktiv om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23),
om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1994:25), om
redovisning av de jämställdhetspolitiska konsekvenserna (dir. 1994:124)
och om redovisning av konsekvenserna för brottsligheten och det
brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49) skall beaktas.
Utredningsarbetet skall vara avslutat senast den 15 augusti 1997.