Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir 1996:72 Beslut vid regeringssammanträde den 19 september 1996 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att undersöka möjligheterna att inrätta ett tekniskt forskningsinstitut. Utredaren skall lämna förslag till inriktning, organisation och finansiering av institutet. Bakgrund I den forskningspolitiska propositionen, Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5), har regeringen redovisat sina motiveringar till att ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg med bred tvärvetenskaplig inriktning bör inrättas. I propositionen anförs att den tekniska forskningen är av stor betydelse för näringslivet, för tillväxt och sysselsättning. Forskningen måste bättre svara mot näringslivets behov och det är angeläget att samarbetet mellan universitet och högskolor och näringslivet ökar. Inom vissa områden krävs koncentrerade insatser som bidrar till att främja sambandet mellan den akademiska grundforskningen och företagens behov av tillämpad forskning. Redan i dag finns ett antal organ för att allmänt främja samverkan mellan universitet och högskolor och näringslivet. Det gäller teknikparker, kontaktsekretariat, teknikbrostiftelser och s.k. holdingbolag för kommersialisering av forskningsresultat. Även de materialkonsortier och kompetenscentrum som bildats under senare år fungerar som länkar mellan forskning och näringsliv. Det finns även särskilda industriforskningsinstitut vilka samfinansieras av staten och näringslivet. Dessutom finns Sveriges provnings- och forskningsinstitut AB som är ett av staten helägt bolag som främst arbetar med frågor rörande teknisk utvärdering, tillämpad forskning, mätteknik och provning. Dessa organ fyller en viktig funktion för att på olika sätt stimulera högskolans fortsatta samarbete med näringslivet. Ett stort nationellt tekniskt forskningsinstitut skulle kunna utgöra en långsiktig investering som ytterligare kan främja en sådan utveckling. Institutet bör lokaliseras till Göteborg där det skulle vara ett tillskott till den näringslivsorienterade FoU-miljön. Det finns där såväl en bred industribas med stora företag och mindre underleverantörer som en stark grundforskningsmiljö vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola AB. Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg skulle kunna utgöra en nationell forskningsresurs för nära samverkan mellan högskoleforskning och industri. Samtidigt skulle institutet kunna få stor betydelse för regionens framtida utveckling. I budgetpropositionen (prop. 1996/97:1) med förslag till tilläggsbudget anmälde regeringen sin avsikt att utreda möjligheterna att inrätta ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. Som en utgångspunkt för det fortsatta arbetet har regeringen föreslagit att staten ställer en engångssumma på 100 miljoner kronor till förfogande, varav 50 miljoner anvisas på tilläggsbudget, under förutsättning att utredningen leder till att projektet kan genomföras. Uppdraget Den särskilde utredarens huvuduppgift skall vara att undersöka möjligheterna att inrätta ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. Utredaren skall därvid utarbeta ett planerings- och beslutsunderlag som avser inriktning och omfattning av verksamheten samt hur institutet skall finansieras. Utredaren skall i detta arbete ta hänsyn till det omfattande utredningsarbete som gjorts rörande industriforskningsinstituten och som pågår inom kommittén för omstrukturering och förstärkning av industriforskningsinstituten, KOFI. På samma sätt bör NUTEK:s och andra organs erfarenheter beaktas vad avser bl.a. verksamheterna materialkonsortier, kompetenscentrum, forskningsstiftelsen Teknik, Ekonomi, Miljö (TEM) och TIPPS-centrum. Utredaren skall med utgångspunkt i följande uppgifter utarbeta förslag till närmare inriktning av verksamheten vid institutet. Den modell som med framgång prövats i Tyskland i form av Fraunhoferinstitut, eller liknande institut i andra länder, kan vara en förebild för institutet. Det innebär att institutet är fristående från högskolan men med nära anknytning till universitet och högskolor och har stark koppling till näringslivet. Inriktningen av forskningen bestäms i huvudsak av uppdragsgivaren och dess kvalitet garanteras bl.a. av att institutets forskare också är verksamma vid högskolan samt att chefen tillika är professor vid ett universitet eller en högskola. Styrelsen bör ha ledamöter som representerar såväl universitet och högskolor som industrin och samhällsintressen. Erfarenheterna från industriforskningsinstituten bör beaktas vid bedömningen av sammansättningen. Vid institutet skall bedrivas kvalificerad forskning av i första hand tillämpad karaktär. Utvecklingsarbete i syfte att framställa prototyper bör också vara en viktig del av verksamheten. När verksamheten nått full omfattning skall den till betydande del kunna finansieras genom uppdrag från industrin. Institutet bör inte ha fasta forskartjänster. I stället skall enskilda forskare från universitet och högskolor samt forskarstuderande kunna engageras i projekt inom institutet. Därigenom främjas rörligheten mellan högskola och näringsliv. Utredaren bör analysera behovet av och tillgången till kvalificerad forskarpersonal inom de verksamhetsområden som blir aktuella för institutet. Utredaren skall även verka för att institutets verksamhet utformas med beaktande av mäns och kvinnors olika utgångspunkter, värderingar och behov. Utredaren skall vid valet av inriktning fästa stort avseende vid de behov som finns inom näringslivet och vid den grundvetenskapliga kompetens som finns inom universitet och högskolor, inte minst inom regionens lärosäten. Utredaren bör även analysera avvägningen mellan bredd och djup i institutets verksamhet. Utredaren skall lämna förslag till hur institutets verksamhet skall finansieras. En utgångspunkt skall vara att institutet, med Fraunhoferinstituten som tänkbar förebild, kan ha en statlig grundfinansiering som uppgår till ca 30-40 % av de löpande kostnaderna. Institutet och dess forskare skall dessutom, på samma sätt som högskolans forskare, kunna söka anslag för forskningsprojekt från statliga forskningsfinansiärer, stiftelser, EU:s forskningsprogram etc. Övriga medel skall i huvudsak kunna erhållas genom uppdragsforskning åt industrin. Utredaren skall därför undersöka förutsättningarna för näringslivets medverkan i finansieringen. Eventuellt tillkommande kostnader för staten skall finansieras genom omprioriteringar inom befintliga ramar. Utredaren skall vidare lämna förslag till institutets organisationsform. Utredaren skall därvid beakta riksdagens ställningstagande med anledning av propositionen Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd m.m. 1995/96:61, vad gäller de verksamhetsformer som skall användas när en privaträttslig form krävs för statlig verksamhet (bet. 1995/96:Lu7, rskr. 1995/96:79). Detta innebär att aktiebolag eller ideell förening kan användas. Utredaren skall upprätta en tidsplan för inrättandet och uppbyggnaden av forskningsinstitutet i Göteborg och beräkna de kostnader som planeringen och inrättandet medför. Utredaren skall analysera lokalbehovet inklusive inredning och utrustning samt uppskatta, analysera och närmare precisera kostnaderna för detta. Utredaren skall även föreslå hur institutet skall organiseras internt och administreras samt vilket arbetsgivaransvar institutet bör ha. I underlaget skall utredaren redovisa olika dimensioneringsalternativ och de lokalbehov och kostnader dessa medför. Utredaren skall även lämna förslag till närmare lokalisering av det nya institutet i Göteborg. Utredaren skall senast den 1 mars 1997 redovisa sina ställningstaganden till möjligheterna för inrättandet av ett nytt tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. Övriga direktiv att beakta Utredaren skall beakta regeringens direktiv om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) samt om att redovisa konsekvenserna för brottslighet och det brottsförebyggande arbetet (dir 1996:49).