Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Statens uppgiftsinsamling från kommuner och landsting, Dir. 1996:7
Departement: Finansdepartementet
Beslut: 1996-02-08
Dir 1996:7
Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 1996
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas för att utarbeta förslag till hur
kvalitet och jämförbarhet kan förbättras avseende de uppgifter av i
huvudsak ekonomisk karaktär som staten samlar in från kommuner och
landsting. Utredaren skall dessutom lämna förslag till hur uppgifts-
insamlingen kan samordnas för att öka jämförbarheten och minska bördan för
uppgiftslämnarna.
Utgångspunkter för uppdraget
Regering och riksdag har ett övergripande ansvar för all den verksamhet
som bedrivs inom den offentliga sektorn och behöver därför god information
för att kunna följa utvecklingen inom sektorn. När det gäller kommunala
verksamheter såsom skola, äldreomsorg samt hälso- och sjukvård,
samlar staten regelbundet in en mängd information från kommuner och
landsting. För att uppföljningen skall bli ett fungerande instrument
krävs att informationen är aktuell, relevant, jämförbar och av god
kvalitet.
År 1993 ersattes en mängd specialdestinerade statsbidrag till kommunerna
med ett generellt statsbidrag. Regeringen uttalade i detta sammanhang
(prop. 1991/92:150, del II) att statlig uppföljning av den kommunala
sektorn i huvudsak bör avse de områden, för vilka kommunerna fått ett
direkt lagstiftat ansvar av staten. Uppföljningen bör avse resultaten av
verksamheterna och inte metoderna.
I ovan nämnda proposition pekade regeringen även på vikten av att följa
hur den kommunala verksamheten utvecklas i förhållande till nationella
mål, hur resursförbrukning inom olika områden förändras samt hur
produktivitet och effektivitet utvecklas.
Uppföljning av verksamheten inom den kommunala sektorn bedrivs i flera
olika former. De olika sektorsmyndigheterna, t.ex. Skolverket och
Socialstyrelsen, svarar för statistikinsamling och uppföljning inom sina
respektive ansvarsområden. Statistiska centralbyrån (SCB) svarar för
insamlingen av uppgifter om kommunernas ekonomi genom det årliga
räkenskapssammandraget. Motsvarande insamling avseende landstingen sköts av
Landstingsförbundet som sedan vidarebefordrar uppgifterna till SCB.
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet samlar regelbundet in
löne- och personalstatistik samt information om bl.a. kommunernas och
landstingens bedömningar av den framtida utvecklingen avseende ekonomi,
personal och verksamhet.
Statskontoret fick i december 1994 i uppdrag av Finansdepartementet att
utreda vissa frågor avseende statens insamling av uppgifter från kommunerna.
I Statskontorets rapport "Statens uppgiftsinsamling från kommunerna"
(1995:11),
påvisar utredarna att det finns möjligheter till samordning inom området.
Statskontoret anser vidare att räkenskapssammandraget utgör en väsentlig del
av den information som bör vara grunden för den statliga uppföljningen av
kommunsektorns verksamhet. I rapporten föreslås också att nationella
jämförelsetal utvecklas bl.a. i syfte att bidra till en positiv
produktivitetsutveckling inom de kommunala verksamheterna.
SCB har våren 1995 startat en samordningsgrupp vars syfte är att fånga
olika intressenters behov av kommunal finansstatistik (omfattar inte
landstingen), att verka för en tids- och innehållsmässigt samordnad
insamling av uppgifter samt att medverka till ett bättre uppgiftsinlämnande.
I gruppen ingår representanter från SCB, Svenska Kommunförbundet,
Socialstyrelsen, Skolverket, Statskontoret samt Konkurrensverket.
Under 1995 har Svenska Kommunförbundet utarbetat ett förslag till ny
kommunal baskontoplan, Kommun-Bas 95. Ett av syftena med kontoplanen är
att medverka till enhetliga definitioner för den externa redovisningen.
Detta skall sedan bidra till en förbättrad information och underlätta
utbytet av information inom och mellan olika delar av den offentliga
sektorn. I Kommun-Bas 95 ingår dessutom en ny verksamhetsindelning som
skall vara möjlig att använda oavsett vilken organisationsstruktur den
enskilda kommunen valt. Verksamhetsindelningen har även betydelse för
olika typer av verksamhetsrelaterade nyckeltal som kan tas fram med
hjälp av räkenskapssammandraget.
Landstingsförbundet har under 1995 startat ett projekt i syfte att se
över och förbättra statistikproduktionen. Projektet skall vara avslutat
1996. Ett av motiven för översynen är att en rad problem uppmärksammats
under senare år som behöver få sin lösning. Det finns bl.a.
kvalitetsbrister i den ekonomiska statistiken, och
verksamhetsindelningen inom landstingen behöver anpassas till dagens
organisation och vårdformer. Projektet skall även ge svar på hur
produktivitetsstudier och kostnadsjämförelser inom och mellan landstingen
skall möjliggöras.
För att ytterligare förbättra underlaget för den statliga uppföljningen
av den kommunala verksamheten och ekonomin i fråga om kvalitet och relevans
krävs dels en förbättring av jämförbarheten, bl.a. gemensamma begrepps-
definitioner för samtliga kommuner respektive landsting, dels en
samordning och förenkling av uppgiftsinsamlingen. En avvägning bör därvid
göras mellan kommunernas och landstingens respektive statens behov
av information. Mot den här redovisade bakgrunden bör ett underlag tas
fram som kan ligga till grund för konkreta förslag till förändringar i
uppgiftsinsamlingen samt i bearbetningen av de insamlade uppgifterna.
Utredarens uppgift
Utredaren får i uppdrag att ta fram ett konkret förslag till hur
kvalitet och jämförbarhet i insamlade ekonomiska eller ekonomiskt
relaterade uppgifter skall förbättras, bl.a. genom gemensamma
begreppsdefinitioner. Uppdraget innefattar också att föreslå hur den
insamling av uppgifter från kommuner och landsting som olika myndigheter
gör i dag kan samordnas och förbättras. En strävan skall vara att en så
stor del som möjligt av den årligen återkommande insamlingen av
uppgifter med i huvudsak ekonomiskt inslag sker inom ramen för, eller i
samband med, det kommunala räkenskapssammandraget. Även i övrigt bör en
samordning eftersträvas när det gäller tidpunkt, tillvägagångssätt och
innehåll i olika myndigheters uppgiftsinsamling.
Vidare skall utredaren presentera förslag till lösningar som gör uppgifterna
jämförbara, t.ex. vid analys av vad en viss tjänst kostar i
olika kommuner eller landsting samt kostnadsutvecklingen över tiden inom
olika verksamhetsområden inom kommunsektorn. Det kan t.ex. gälla hur
mycket en heltidsplats inom barnomsorgen kostar per år eller hur mycket
en plats i särskilt boende kostar per dygn. De förslag som utredaren
lämnar skall även tillgodose de krav som ställs på nationalräkenskaperna,
bl.a. med hänsyn till de behov av statistiska uppgifter som uppkommit i
och med medlemskapet i Europeiska unionen. Därtill skall
utredaren beakta det arbete som pågår inom Finansdepartementet med att
utarbeta en lag om kommunal redovisning.
I uppdraget ingår också att överväga om räkenskapssammandraget behöver
kompletteras med vissa statistiska uppgifter om verksamheten samt hur
dessa bör utformas för att olika former av nyckeltal skall kunna tas
fram. Nyckeltalen skall kunna användas för uppföljning av kommunernas
verksamhet mot nationella mål samt för jämförelser mellan kommuner. De
skall också kunna utgöra underlag för uppföljning av produktivitets-
utvecklingen inom den kommunala sektorn.
Vidare skall utredaren undersöka möjligheterna till att förbättra
aktualiteten i uppgifterna, exempelvis genom ny insamlingsmetodik,
ändrade insamlings- eller bearbetningstider.
Utredaren skall därtill belysa hur god kvalitet, jämförbarhet samt
aktualitet skall kunna bibehållas i enlighet med intentionerna i detta
uppdrag.
Om det enligt utredarens mening krävs särskilda åtgärder för att nå
målet med uppdraget, exempelvis ändrad lagstiftning, skall detta
redovisas till regeringen. De förslag som presenteras skall dessutom
bedömas utifrån den lagstiftning som finns om det officiella
statistikansvaret.
Arbetet skall genomföras i samarbete med närmast berörda statliga myndigheter
samt Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Regeringen vill i detta
sammanhang peka på det arbete som bedrivs inom den tidigare nämnda
samordningsgruppen samt Landstingens projektgrupp och som har en nära
koppling till föreliggande uppdrag.
Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och
utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), att redovisa
regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) samt att redovisa
jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124).
Uppdraget omfattar inte Sveriges kyrkokommuner.
Redovisning av uppdraget
Resultatet av arbetet skall redovisas senast den 1 december 1996.
Förslag till förändringar som utredaren anser bör införas och som
påverkar uppgiftsinsamlingen avseende 1997 års verksamhet, bör
presenteras för regeringen senast den 1 juli 1996.