Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1996:54 Beslut vid regeringssammanträde den 19 juni 1996. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till ändrade regler för beräkning av antagandeinkomst i samband med beslut om förtidspension, inklusive rätten till sådan beräkning. Förslagen bör avse nya beslut om förtidspension/sjukbidrag. Inriktningen skall vara att ändrade regler ger en besparing på 400 miljoner kronor netto vid full effekt år 1999. Bakgrund Syftet med reglerna om antagandepoängberäkning av allmän tilläggspension (ATP) i form av förtidspension är att den försäkrade skall erhålla förtidspension från ATP som motsvarar den ATP som denne skulle ha fått som ålderspensionär, om fortsatt förvärvsarbete varit möjligt. För att uppnå detta syfte finns särskilda regler om hänsynstagande till tänkta förvärvsinkomster vid pensionsberäkningen. Med ledning av redan intjänade pensionspoäng beräknas en fiktiv inkomst som skall motsvara den inkomst som den försäkrade skulle ha fått om han hade fortsatt att förvärvsarbeta fram till ålderspensioneringen och därigenom fått tillgodoräkna sig pensionspoäng. Denna fiktiva inkomst används vid antagandepoängberäkningen. Antagandepoängen tillsammans med de redan intjänade pensionspoängen ligger sedan till grund för beräkningen av ATP i form av förtidspension. För rätt att tillgodoräkna sig antagandepoäng krävs enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) att pensionspoäng finns för minst två av de fyra åren närmast före det år då pensionsfallet inträffade eller att pensionspoäng finns för minst ett år och att den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) vid tidpunkten för pensionsfallet är lika med eller högre än basbeloppet för januari samma år. Medborgare i EU- och EES-länder har emellertid rätt att tillgodoräkna sig antagandepoäng även då de är aktuellt försäkrade i ett sådant land (art 45.5 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen samt bilaga VI, N. Sverige punkt 2, till förordningen). Därvid kan det bli aktuellt att beräkna pensionen på särskilt sätt. När kraven för rätt till antagandepoäng är uppfyllda beräknas antagande- poängen enligt det fördelaktigaste av följande alternativ: - Medeltalet av de två högsta pensionspoängen under de fyra åren närmast före det år då pensionsfallet inträffade. - Medeltalet av pensionspoängen under samtliga år fr.o.m. det år då den försäkrade fyllt 16 år t.o.m. året närmast före det år då pensionsfallet inträffade. Vid beräkningen bortses från hälften av dessa år. De år som tas bort är år med låga eller inga pensionspoäng. Nästan alla förtidspensionärer som uppbär ATP har en beräknad antagandepoäng. Andelen är högst i äldre åldersgrupper. Bakgrunden till reglerna för antagandepoäng är att förtidspensionen från ATP-systemet skall vara likvärdig med den motsvarande ålderspension som personen hade tjänat in om förtidspensionsfallet inte hade inträffat. Den tänkta inkomst som blir resultatet av beräkningen av antagandepoäng skall således motsvara utvecklingen av de framtida pensionsgrundande inkomster som personen förlorat på grund av sjukdom. I praktiken är vanligen individens inkomstutveckling inte jämn eller obruten. Detta medför ibland att en beräknad antagandepoäng inte är en helt tillfredsställande uppskattning av de inkomster som den försäkrade hade haft om förtidspensions- fallet inte hade inträffat. Antagandeinkomsten kan t.ex. avspegla en tillfällig ökning eller minskning av arbetsinsatsen. En tillfällig ökning av arbetsinsatsen kan leda till att ålderspensionen och därmed förtidspensionen blir högre än vad det hade varit möjligt att långsiktigt uppnå genom en normal arbetsinsats. Den största andelen förtidspensionerade finns i åldrarna från 50 år och uppåt. Under denna period av yrkeslivet är det vanligt att lönen är som högst. Vid en förtidspension blir antagandeinkomsten beräknad utifrån denna högre inkomst. Det är inte ovanligt att förvärvsarbetande i åldrarna efter 60 år därefter har en stagnerande eller t.o.m. fallande reallöneutveckling. I dessa fall gynnas de som förtidspensioneras i ålderspensionshänseende i förhållande till andra personer inom samma yrkesområde som fortsätter att förvärvsarbeta. Under de senaste decennierna har förtidspensioneringen ökat i omfattning. Antalet förtidspensionärer har ökat kontinuerligt sedan 1960-talet. År 1963 var ungefär 3 procent av befolkningen i förvärvsaktiv ålder förtidspensionerade. År 1993 hade andelen stigit till drygt 7 procent. Samtidigt hade antalet sysselsatta per förtidspensionär sjunkit från 24,5 till 9,6 under samma period. Under åren 1992 och 1993 ökade antalet förtidspensionärer kraftigt. År 1993 nybeviljades drygt 62 000 förtidspensioner, vilket är den högsta årssiffran hittills. Under åren 1994 och 1995 har volymutvecklingen stabiliserats och år 1995 minskade det totala antalet förtidspensionärer för första gången sedan 1960-talet. Den demografiska utvecklingen och situationen på arbetsmarknaden kan emellertid förväntas innebära en fortsatt press på förtidspensioneringen i framtiden. Regeringen har i sin ekonomiska vårproposition (prop. 1995/96:150) lämnat förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken mot bakgrund bl.a. av en uppföljning av målen för budgetpolitiken. För att uppnå tidigare uppställda mål för de offentliga finanserna åren 1997 och 1998 krävs enligt regeringens bedömning ytterligare budgetförstärkningar utöver det tidigare beslutade 118-miljardersprogrammet. Regeringen föreslår därför ytterligare budgetförstärkande åtgärder motsvarande 10 miljarder kronor år 1997 och 12 miljarder kronor år 1998. Som en del i förslagen till ytterligare budgetförstärkande åtgärder föreslår regeringen i den ekonomiska vårpropositionen besparingar avseende antagandepoängberäkning av ATP i form av förtidspension. Riksdagen har den 11 juni beslutat att, i enlighet med finansutskottets förslag, godkänna den preliminära beräkningen för samtliga statliga utgiftsområden som redovisas i propositionen (bet. 1995/95:FiU10, rskr 1995/95:304). Uppdraget Utredaren skall mot bakgrund av vad regeringen aviserat i den ekonomiska vårpropositionen lämna förslag till ändrade regler för beräkning av antagandeinkomst i samband med beslut om förtidspension, inklusive rätten till sådan beräkning. Förändringarna bör avse nya beslut om förtidspension/ sjukbidrag. Förslagen skall innebära besparingar motsvarande 400 miljoner kronor netto vid full effekt år 1999. För åren 1997 och 1998 skall förslagen innebära besparingar på 50 miljoner kronor netto respektive 200 miljoner kronor netto. Arbetets uppläggning Utredaren skall bedriva sitt arbete i samråd med Sjuk- och arbetsskade- kommittén (S 1995:54) samt Utredningen om översyn av systemet för efterlevandepension (dir. 1996:51). Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) och att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124). Utredarens förslag skall redovisas senast den 31 oktober 1996.