Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1996:46 Kommittédirektiv Beslut vid regeringssammanträde den 6 juni 1996 Sammanfattning av uppdraget Uppdraget till Kommissionen (SB 1995:01) för att främja en bred användning av informationsteknik, IT-kommissionen, koncentreras och förnyas. De övergripande uppgifterna enligt tidigare direktiv ligger fast. De innebär att kommissionen skall vara rådgivande åt regeringen i övergripande och strategiska frågor samt pådrivande, kunskapsspridande och framåtblickande inom IT-området. Dessutom tillkommer uppgifterna som följer av regeringens proposition om åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik (prop. 1995/96:125, bet. 1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282). IT-kommissionen skall inrikta sitt fortsatta arbete på frågor som berör IT-användningens möjligheter att bidra till ökad tillväxt och sysselsättning. Vidare skall kommissionen fokusera på ökad tillgänglighet till informationsteknik samt konsekvenserna av och framtidsscenarion för utvecklingen av den i samhället alltmer integrerade informationstekniken. Kommissionen skall lämna en slutrapport den 31 maj 1998. En delredovisning skall lämnas senast den 31 mars 1997. Bakgrund Regeringen tillkallade våren 1994 en kommission för att främja en bred användning av informationsteknik i Sverige. Kommissionen presenterade betänkandet "IT-Vingar åt människans förmåga" (SOU 1994:118), vars rekommendationer delvis överlämnats till Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Denna stiftelse tillkom genom ett riksdagsbeslut år 1994 (prop. 1993/94:177, bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399) och har bl.a. till uppgift att finansiera satsningar som främjar IT-användning. I januari 1995 tillkallades en ny IT-kommission (SB 1995:01) med samma huvudsyfte som den tidigare kommissionen, men med en annan sammansättning och ett tydligare definierat uppdrag (dir. 1995:1). IT-kommissionen är rådgivande till regeringen i övergripande och strategiska frågor på IT-området. Kommissionen skall vara pådrivande och kunskapsspridande, följa nätverksutbyggnaden, vara pådrivande för offentlig sektor och bidra till att lösa rättsliga frågor. Vidare skall kommissionen belysa IT-användningens konsekvenser för samhällsutvecklingen och särskilt för kultur- och medieutvecklingen. Kommissionen skall också följa den internationella utvecklingen på området. IT-kommissionen skall enligt sina direktiv lämna förslag till åtgärder som främjar användningen av informationsteknik med särskild inriktning på företagande, arbetsliv, utbildning och kompetensutveckling. Kommissionen lämnade ett delbetänkande i juni 1995 (IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96, SOU 1995:86). I arbetsprogrammet pekas ut fem prioriterade arbetsområden: Utbildning, kunskap, kultur och media, Rättsliga frågor, Företag och förvaltning, tillverkare och användare, Arbetsliv och arbetsorganisation samt Konsekvensanalyser. Ytterligare några områden som innefattas i kommissionens uppdrag är kvinnors användning av informationsteknik, hälso- och sjukvårdens IT-användning samt miljö och informationsteknik. Jämställdhetsaspekten skall beaktas inom samtliga områden. Kommissionen har överlämnat ett antal utredningsrapporter och skrivelser till regeringen. I januari 1995 tillkallades även Ungdomens IT-råd (SB 1995:02) som skall fokusera på skolan och på ungdomars möjligheter att använda informationsteknik. Rådet har i ett delbetänkande i mars 1996 redovisat exempel på bra IT-användning bland barn och ungdomar (Möss och människor, SOU 1996:32). Regeringens proposition 1995/96:125 om åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik lämnades till riksdagen i mars 1996. I propositionen har regeringen lämnat förslag till mål för en övergripande nationell IT-strategi som pekar ut Sveriges fortsatta väg in i informations- och kunskapssamhället. Regeringen har därvid lämnat förslag till prioriterade statliga områden - rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning - samt redovisat ett handlingsprogram för att bredda och utveckla IT-användningen. Riksdagen har den 4 juni 1996 tillstyrkt regeringens förslag (bet. 1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282). Riksdagen har dock anfört att regeringen regelbundet bör lämna en samlad redovisning av den nationella IT-strategin samt att ett mer samlande och samordnande ansvar för IT- säkerhetsfrågorna bör tas och att regeringen bör återkomma med en utvecklad strategi på detta område. Regeringen har därefter beslutat följande tillägg till och ändringar av de ursprungliga direktiven för IT-kommissionen. Uppdraget 1 Kommissionens centrala uppgifter IT-kommissionens centrala uppgifter enligt de ursprungliga direktiven ligger fast. Kommissionen skall således även fortsättningsvis: - vara pådrivande och kunskapsspridande i fråga om informationsteknikens möjligheter i samhällsutvecklingen, - vara rådgivande till regeringen i övergripande och strategiska frågor inom IT-området, - hålla sig orienterad om utvecklingen internationellt och särskilt inom EU, - vara framåtblickande, aktualisera nya frågeställningar och ta initiativ som uppmuntrar till en ökad IT-användning samt - belysa vilka följder utnyttjandet av informationsteknik kan få i samhällslivet i vid mening samt till följd av kommissionens förslag och överväganden. Kommissionens arbete skall dock inriktas på uppgifterna som följer under punkterna 2 och 3 nedan. Betoningen skall ligga på att vara pådrivande och kunskapsspridande i fråga om en ökad IT-användning i samhällsutvecklingen. 2 Arbetsuppgifter som följer av IT-propositionen Innehållet i regeringens proposition om åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik bygger till stora delar på överväganden och förslag som IT-kommissionen under den hittillsvarande utredningstiden har redovisat till regeringen. Genom riksdagens beslut med anledning av IT-propositionen har vissa av de områden där IT-kommissionen enligt gällande direktiv skall lämna förslag till regeringen, eller där kommissionen presenterat planer för sitt eget arbete, förts från utredningsstadiet till det ordinarie arbetet inom departement och myndigheter. Detta gäller exempelvis många av de presenterade åtgärderna inom utbildningsområdet. Utbildningen är central för frågan om hur Sverige skall lyckas med att använda informationsteknik på ett konstruktivt sätt. Ansvaret för det arbete som bör göras inom utbildningsväsendet vilar på berörda departement och myndigheter samt Sveriges kommuner och övriga skolhuvudmän. IT-kommissionen bör följa utvecklingen av IT-använd- ningen på detta område. Rättsordningen har stor betydelse för möjligheterna att använda informationsteknik och är ett av de prioriterade områdena i IT-propositionen. Regeringen angav som en målsättning inom rättsområdet att söka finna effektiva former för en kontinuerlig rättslig uppföljning av den snabba tekniska utvecklingen på IT-området och föreslog att ett rättsligt observatorium skall inrättas. Observatoriet skall tills vidare knytas till IT-kommissionen och kan med fördel organiseras i nätverksform. Riksdagen har ställt sig bakom detta förslag. Kommissionens uppgift är därmed att ta initiativ till att bilda ett rättsligt observatorium. Observatoriet skall bistå kommissionen i dess arbete att följa den rättsliga utvecklingen och att ha ett helhetsperspektiv på förändringsbehovet. Arbetet bör huvudsakligen syfta till att i god tid identifiera och uppmärksamma rättsliga problem för utvecklingen av informationstekniken samt föreslå förändringar och sådan modernisering av lagstiftningen som underlättar användningen av informations- teknik. En annan uppgift gäller informationsrättens utveckling, dvs. den juridik som anknyter till förutsättningarna för IT-anknuten informationsbehandling och kommunikation av information. Informationsrätten är i denna mening tvärjuridisk. Andra uppgifter gäller t.ex. möjligheten att med hjälp av informationsteknik förändra normgivningsprocessen, ökad säkerhet för elektroniska betalningar samt förändringar i nuvarande lagstiftning när det gäller distansarbete. I IT-propositionen betonas starkt betydelsen av höga krav på samhällets informationsförsörjning för att informationstekniken skall kunna bli en verklig drivkraft för tillväxt och välstånd. Staten har här en viktig uppgift för att målet om att utforma en sammanhållen informationsinfrastruktur som ger hög tillgänglighet till basinformation och som är tillväxtbefrämjande, skall kunna uppfyllas. Samhällets grunddatabaser är en central del i denna informationsinfrastruktur. Tillgängligheten till och kvaliteten i offentliga grunddatabaser skall förbättras och anpassas till de nya behoven för vidareutveckling av samhällets informationsförsörjning. Riktlinjer för bl.a. vilka grundläggande data som staten och kommunerna skall svara för samt principer för finansiering av investeringar och drift av grunddatabaser skall utvecklas. Regeringen har den 30 maj 1996 tillsatt en utredning om vissa frågor avseende de centrala person-, företags- och fastighetsregistren. Utredningens resultat bör även ge vägledning för ställningstaganden avseende andra centrala databaser. Samhällets informationsförsörjning är följaktligen ett av de tre prioriterade områdena i IT-propositionen. IT-kommissionen bör följa utvecklingen på detta område. Kommissionens arbete inom rättsinformationens område skall fortsätta. Säkerhet och sårbarhet behandlas i IT-propositionen och regeringen har aviserat att en arbetsgrupp kommer att tillsättas för att följa arbetet. Försvarsutskottet har dock i sitt yttrande till trafikutskottets betänkande framfört att hänsynen till samhällets sårbarhets- och säkerhetsaspekter och nya beroendeförhållanden som kan skapas i samhället bör föras in som ett uttalat mål i den nationella strategin. Försvarsutskottet anför att den i propositionen föreslagna arbetsgruppen är otillräcklig. Utskottet anför att regeringen bör organisera ett mer samlat och samordnat ansvar för IT-säkerhetsfrågor. Regeringen skall också återkomma till riksdagen med en utvecklad strategi på IT-säkerhets- området där regeringen preciserar statens ansvar och anger hur säkerhetsarbetet bör organiseras och hur det skall inordnas i det nationella handlingsprogrammet. Trafikutskottet delade försvarsutskottets uppfattning i denna del och riksdagen beslutade att ge regeringen till känna vad som anförts om IT-säkerhetsfrågorna (bet. 1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282). IT-kommissionen har som uppgift att vara rådgivande i strategiska och övergripande frågor. Kommissionen skall därför bistå regeringen i dess genomförande av det arbete som riksdagen efterlyser på området säkerhet och sårbarhet. 3 Nya arbetsuppgifter Kommissionen skall huvudsakligen inrikta sitt arbete mot att ta fram analyser och förslag till konkreta åtgärder inom följande områden: - Informationstekniken som verktyg för att skapa tillväxt och sysselsättning - Ökad tillgänglighet till informationsteknik - Konsekvenser av och framtidsscenarion för IT-användningen Tillväxt och sysselsättning Av regeringsförklaringen den 22 mars 1996 framgår att regeringens främsta uppgift är att minska arbetslösheten. Regeringens politik mot arbetslösheten skall bl.a. bygga på goda villkor för företag och företagande och satsningar på utbildning i syfte att förverkliga idén om det livslånga lärandet samt samverkan mellan olika delar i det svenska samhället. Åtgärder inom bl.a. dessa områden stimulerar näringslivet, skapar nya arbetstillfällen och ger framtidshopp. Ökad tillväxt och sysselsättning är också två av målen som angivits i IT-propositionen. I omvandlingen från ett industrisamhälle till ett informations- och kunskapssamhälle skapar informationstekniken betydande förutsättningar för ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen. Informationstekniken har stora möjligheter att påverka levnadsbetingelser i en positiv riktning. Med tekniken som ett verktyg öppnas nya möjligheter för samhällsutveckling och företagande. Utvecklingen av informationstekniken har inte ett egenvärde utan måste relateras till grundläggande behov hos individ och samhälle. Att så många som möjligt får goda kunskaper om informationsteknik och att tillgången till information och kunskap ökar är dock av väsentlig betydelse för att befrämja kreativitet, tillväxt och sysselsättning. Genom att de tekniska innovationerna leder till grundläggande förändringar i strukturer, t.ex. i fråga om decentralisering, distansarbete och uppdragsverksamhet, kan informationstekniken också främja regional utveckling. Därmed öppnas nya möjligheter för företag, organisationer och arbetstillfällen även i glest befolkade områden. För att främja utvecklingen och stimulera till en bred IT-användning är det av väsentlig betydelse att en nära samverkan sker mellan olika delar av offentlig sektor och näringsliv. Denna samverkan bör syfta till att människor och företag med hjälp av informationstekniken skall kunna skapa bättre villkor i Sverige som bidrar till ekonomisk och social utveckling både regionalt och nationellt. IT-kommissionen skall på detta område fungera som en motor för att få till stånd en konstruktiv och givande samverkan mellan olika delar av den offentliga sektorn och näringslivet. Denna samverkan bör främja områden för IT-användning som exempelvis distansarbete, kunskapsbyggande och teknologisamverkan, utbildning i samverkan mellan skola och företag samt infrastruktur. Kommissionen skall initiera och genomföra en dialog kring nya former för en sådan samverkan. Kommissionen skall därigenom verka som initiativtagare och fånga upp goda exempel på IT-användning och samverkansprojekt inom IT-området för att kunna sprida denna kunskap till andra. Detta arbete kan bl.a. ske genom pilotprojekt på nämnda områden. Ett exempel på sådana projekt som redan initierats av kommissionen är Swebizz, en ideell förening som plattform och stöd för handel på Internet. Toppledarforum är en informell samverkansgrupp med representanter för stat, kommun och landsting, som arbetar med att förnya den offentliga förvaltningen genom ökad IT-användning. Kommissionen bör därför i sitt arbete med olika samverkansprojekt ha nära kontakter med Toppledarforum. Ett grundläggande villkor för företagandet i hela landet är en god infrastruktur för kommunikationer. Detta innebär bl.a. att de elektroniska kommunikationsnäten måste vara av hög kvalitet och att tillräcklig kapacitet kan erbjudas i hela landet på någorlunda likvärdiga villkor. Frågan om IT-kommissionens arbete på detta område behandlas under rubriken Konsekvenser av och framtidsscenarion för IT- användningen nedan. En förutsättning för utvecklingen av ett kunskapssamhälle är en god utbildningsnivå. Detta kan åstadkommas genom att människor ges möjligheter att få bra grundutbildning och genom att det livslånga lärandet hittar sina arbetsformer, dvs. att utbildningsinsatser och vidareutbildning blir ett naturligt och viktigt inslag i arbetslivet och vuxna människors liv i övrigt. Informationsteknik och annan distansöverbryggande teknik kan bidra till utvecklingen av båda dessa delar. Stora satsningar görs i dag runt om i landet, bl.a. inom ramen för strukturfondsprogrammen. IT-kommissionen skall bidra till att ta fram och sprida kunskap till dessa lokala och regionala projekt. Genom ett aktivt deltagande från kommissionen vid lokala insatser och projekt kan en koordinerande effekt uppnås. Tillgänglighet Bred tillgänglighet till informationsteknik är av väsentlig betydelse för att öka demokratin i samhället. Ju fler som får tillgång till information och kunskap, desto fler kan aktivt delta i samhällets utveckling. Att med hjälp av informationstekniken öka medborgarnas tillgång till samhällsinformation utgör därför en viktig del i IT-strategin. Det är viktigt att så många som möjligt i samhället, oberoende av ålder eller kön, har kunskap om och kan använda sig av informationsteknik och därmed kan tillgodogöra sig dess fördelar. Annars är risken uppenbar att vi hamnar i ett tudelat samhälle; dvs. de som behärskar resp. de som inte behärskar informationstekniken. För t.ex. personer med svåra funktionshinder innebär informationstekniken helt nya möjligheter att leva aktivt och självständigt. Det finns i dag stora skillnader när det gäller tillgång till och användning av informationsteknik. Datoranvändningen är störst bland yngre män och minst bland kvinnor och äldre. Detta konstateras i SCB- studien Datorvanor 1995 som utförts för IT-kommissionens räkning. Den ojämlika IT-användningen kan bero på många olika faktorer, t.ex. bristande ekonomiska förutsättningar, otillräcklig kompetens och kunskap samt otillgänglig teknik som försvårar användandet. IT-kommissionens uppgift är att stimulera fler till att använda informationstekniken, särskilt de grupper som i dag inte utnyttjar möjligheterna i någon större utsträckning. Detta kan t.ex. ske genom att påverka mjukvaruföretagen att utforma programvarorna så att de underlättar och stimulerar IT-användningen för dessa grupper. Utbildningsväsendet har ett särskilt ansvar för att ge alla grundläggande kunskaper om informationsteknik. Ett annat sätt att få en bredare IT-användning är därför att påverka aktörerna på detta område till att i större utsträckning utnyttja informationstekniken som ett pedagogiskt hjälpmedel för att höja utbildningens kvalitet. Ytterligare ett sätt att få en bred genomslagskraft är att använda informationsteknik som ett naturligt inslag på sådana platser där många människor nås samtidigt, t.ex. bibliotek, postkontor, försäkringskassor och andra offentliga institutioner. En ökad IT-användning på exempelvis biblioteken bidrar till en ökad tillgång till samhällsinformation. Samtidigt ställer det krav på bibliotekspersonal att göra informationen lättillgänglig och hjälpa besökare i deras sökande. Sektorsvis uppbyggnad av databaskataloger skulle på motsvarande sätt öka kunskapen om och tillgängligheten till redan uppbyggda databaser. Komsekvenser av och framtidsscenarion för IT-användning Frågor rörande konsekvenser av IT-användningen behandlas inte närmare i IT-propositionen. Informationstekniken kommer dock att påverka samhället på många olika områden. Teknikutvecklingen går mycket snabbt framåt. De traditionella teknikerna inom radio- och teleområdet smälter alltmer samman. Telenätet har byggts ut och vidareutvecklats och kan utnyttjas till mer avancerade former av kommunikation vid sidan av den traditionella telefonin. Elektronisk post, informationssökning, data- och bildkommunikation, elektronisk handel är exempel på sådana tjänster. Ett annat exempel på ny teknik är digital TV. Den tekniska utvecklingen har också medfört en förändring av den traditionella branschstrukturen. Teleoperatörer breddar sitt utbud av traditionell telefoni till att även omfatta elektronisk post och andra liknande multimedietjänster. IT-kommissionen skall följa hur utbyggnaden av infrastrukturen i form av tele- och datakommunikationsnät fortskrider samt hur medier utvecklas. Kommissionen skall även följa utvecklingen av IT-tjänster och moderna tele- och datakommunikationstjänster. IT-kommissionen skall initiera och föra diskussioner om hur tekniken påverkar och blir en del av samhället. Detta bör bl.a. ske genom breda kontakter med myndigheter, kommuner, landsting, forskare och representanter för näringslivet samt genom att utveckla framtidsscenarion inom olika områden, t.ex. demokrati, kultur och svenska språkets ställning. Arbetsformer och tidsplan Riksdagen har godkänt IT-propositionen. Arbetet med de uppgifter som redovisas av regeringen skall nu fortsätta inom departement och myndigheter. Regeringen avser att lämna en årlig skrivelse till riksdagen om utvecklingen på IT-området samt om hur målen för IT- strategin uppfylls. I IT-kommissionens uppgifter att vara rådgivande, pådrivande och kunskapsspridande ingår att hålla överblick över hur arbetet med att förverkliga den nationella handlingsplanen fortlöper. IT-kommissionens arbete bör därför, fram till och med slutrapporteringen, ingå som ett naturligt underlag vid utarbetandet av dessa skrivelser. IT-kommissionen bör ha löpande kontakter med berörda departement och myndigheter, Kommunförbundet och Landstingsförbundet samt hålla sig underrättad om det arbete som pågår, bl.a. i Toppledarforum och inom pågående utredningar. IT-kommissionen skall verka som kunskapsspridare och bl.a. informera beslutsfattare inom den offentliga sektorn och näringslivet om IT-utveck- lingen och regeringens IT-arbete. IT-kommissionen kan, utöver vad som ovan nämnts om rättsligt observatorium m.m., välja att indela arbetet i arbets- och referensgrupper. IT-kommissionen skall enligt sina ursprungliga direktiv lämna sin slutredovisning vid utgången av 1996. Ovan redovisade genomgång av kommissionens fortsatta arbetsområden visar att utredningstiden bör förlängas, för att frågorna skall få en allsidig och fullständig belysning. Kommissionens slutrapportering bör därför flyttas fram till den 31 maj 1998. En delredovisning skall ske senast den 31 mars 1997. För både slutrapporteringen och delredovisningen gäller att redovisning skall ges för varje delområde som anges i dessa direktiv. Det står dock kommissionen fritt att under arbetets gång lämna ytterligare delredovisningar avseende enskilda projekt eller andra frågor av betydelse. Kommissionen skall som tidigare beakta regeringens direktiv om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23) och om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124).