Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Åtgärder mot byggkostnadsökningen - tillsättandet av en byggkostnads-
delegation
, Dir. 1996:38
Departement: Näringsdepartementet
Beslut: 1996-05-09
Dir. 1996:38
Beslut vid regeringssammanträde den 9 maj 1996
Sammanfattning av uppdraget
En särskild byggkostnadsdelegation tillsätts med uppgift att aktivt och
i samarbete med byggsektorns aktörer arbeta för långsiktigt sänkta
produktions- och förvaltningskostnader för bostäder. Därmed kan
boendekostnaderna sänkas och sysselsättningen i byggsektorn ökas.
Byggkostnadsdelegationen skall
- främja nytänkande inom byggbranschen och initiera forskning och utveckling
kring ny byggteknik och nya byggprodukter,
- initiera nya planerings-, entreprenad- och upphandlingsformer som
främjar konkurrens och kvalitet,
- skapa ett statistiskt baserat uppföljningssystem som syftar till att
motverka vinstöverflyttningar mellanbyggsektorns delsektorer,
- verka för att ta bort tekniska och administrativa hinder som motverkar
lägre byggkostnader,
- verka för långsiktigt ökad konkurrens på byggmarknaden.
Orsaker till ökade produktionskostnader
Kostnaden för att producera nya bostäder har sedan mitten av sjuttiotalet
ökat snabbare än konsumentprisindex (KPI). Inte ens under lågkonjunkturen
i början av nittiotalet sjönk produktionskostnaderna i
nämnvärd utsträckning och under det senaste året har de åter ökat mer än
KPI.
För att hyrorna i nya bostäder inte skall bli orimliga måste vi komma
till rätta med de höga produktionskostnaderna. Lägre produktionskostnader
är också en förutsättning för att bostadsbyggandet åter skall
komma igång, vilket behövs såväl för sysselsättningen som för att
undvika framtida överhettningar på byggmarknaden orsakade av
bostadsbrist.
Byggsektorns aktörer har haft en tendens att utnyttja sänkta priser inom
en delsektor eller ett delområde till att höja sina egna priser eller
avgifter. Denna utveckling var särskilt tydlig när de äldre reglerna för
räntebidrag gällde eftersom ökade kostnader i byggskedet, på grund av
den låga garanterade räntan, endast marginellt ökade kostnaden i
driftskedet. Incitamenten för den enskilde byggherren att invända mot
höjda kostnader var små så länge bankerna ställde upp med nya lån.
Ökningen av de totala produktionskostnaderna beror till stor del på en
omfördelning mellan kostnadsslagen där moms, tomt- och
anslutningskostnader, kapitalkostnader m.m. tagit en allt större andel
(se figur 1 och 2 nedan). I kombination med bristfällig produktutveckling
har produktionskostnaderna totalt ökat mer än faktorerna i
konsumentprisindex.
Ansvaret för ett byggnadsprojekts kvalitet och pris har varit oklart på
grund av den sektorisering som karaktäriserar byggbranschen. På
byggherrens uppdrag utformar arkitekter och konstruktörer de byggnader
som sedan uppförs av bygg- och installationsentreprenörer.
Erfarenhetsåterföringen mellan aktörerna är liten liksom möjligheten att
påverka varandras arbete. Det har resulterat i en bristande produkt- och
systemutveckling i byggbranschen.
En orsak till sektoriseringen är det entreprenad- och upphandlingssystem
som dominerar byggmarknaden. Systemet är ett frivilligt utarbetat system
mellan marknadens parter i syfte att skapa en marknad med lika villkor
och en rättvis ansvarsfördelning mellan byggherre, projektör och
entreprenör.Tyvärr har det också resulterat i en uppdelning av
ansvaret.
Produktionskostnaderna är direkt beroende av graden av industrialisering
och prefabricering. Forskning visar att det med en större prefabriceringsgrad
och en ökad grad av industrialisering i byggandet går att sänka
entreprenadkostnaden med mellan 25 och 50%, där prefabriceringsgrad och
produktionsmängd avgör hur stor sänkningen blir. Dagens byggsystem med
hög prefabriceringsgrad är av sådan karaktär att det krävs stora volymer
för lönsamhet. Det har medfört att de sänkta produktionskostnaderna till
följd av den ökade konkurrensen under senaste lågkonjunkturen till stora
delar har ätits upp av högre kostnader orsakade av en sänkt
prefabriceringsgrad.
Under 60-talets byggrusch kunde man med hjälp av en hög
prefabriceringsgrad och rationell planering hålla byggkostnaderna under
kontroll. Tyvärr drevs både rationalisering och prefabricering till en
sådan grad och på ett sådant sätt att vi skapade stereotypa och
oattraktiva områden. I dag har vi lärt oss att det går att kombinera ett
rationellt och effektivt byggande med hög prefabriceringsgrad med
variation och flexibilitet.
Åtgärder som syftar till att långsiktigt sänka produktions-kostnader för
nya bostäder måste ha en bred ansats med insatser på flera områden
samtidigt. Insatser på enskilda områden ger endast marginell effekt. Att
sänka t.ex. arbetskraftskostnaden med 25% sänker produktionskostnaden
med endast ca 3% medan samma sänkning av hela entreprenadkostnaden
sänker produktionskostnaden med hela 18%.
Dagens system för uppföljning av byggproduktionskostnaderna redovisar
endast i mindre utsträckning kostnadsflödena mellan branschens
delsektorer. Därför har kostnaderna relativt obemärkt kunnat utvecklas
som framgår av figur 1 och 2.
Byggsektorns aktörer har i egna utredningar visat på att stora delar av
de ökade produktionskostnaderna beror på faktorer utanför deras egen
kontroll, t.ex. momshöjningar och höjda kommunala avgifter. Man har
också påtalat behovet av nya åtgärder för att öka byggverksamheten. I
arbetet tillsammans med Kretsloppsdelegationen visade branschen att man
nu är beredd att ta ett ökat ansvar i samarbete med myndigheterna,
särskilt om man därigenom kan undvika lagstiftning.
Den komplicerade ägarstrukturen, med korsägande både inom och mellan
delmarknader, motverkar sänkta byggkostnader genom att göra det möjligt
för aktörerna att kompensera sänkta marginaler i ett delområde med högre
marginaler i ett annat. I utredningen "Sunda spelregler" som genomförs
av NUTEK, Kommerskollegium och Konkurrensverket kartlägger man dagens
ägarstruktur och konkurrenssituation. Utredningen har valt att special-
studera byggmarknaden för att se hur konkurrensen i byggbranschen
fungerar och om den kan förbättras.
Byggkostnadsdelegationens uppdrag
Byggkostnadsdelegationen skall i samarbete med byggsektorns aktörer
aktivt arbeta för långsiktigt sänkta produktions- och förvaltningskostnader
för bostäder och därmed lägre boendekostnader. Därigenom skapar
man förutsättningar för en ökad efterfrågan på bostäder vilket i sin tur
ger förutsättningar för en ökad sysselsättning i byggbranschen.
Delegationen skall ha följande uppdrag:
1. Främja nytänkande inom byggbranschen och initiera forskning och utveckling
kring ny byggteknik och nya byggprodukter.
2. Initiera nya planerings-, entreprenad- och upphandlingsformer som
främjar konkurrens och kvalitet.
3. Skapa ett statistiskt baserat uppföljningssystem som syftar till att
motverka vinstöverflyttningar mellanbyggsektorns delsektorer.
4. Verka för att ta bort tekniska och administrativa hinder som
motverkar lägre byggkostnader.
5. Verka för långsiktigt ökad konkurrens på byggmarknaden.
Främja nytänkande inom byggbranschen och initiera forskning och utveckling
kring ny byggteknik och nya byggprodukter
Delegationen skall arbeta för att kostnadsaspekten beaktas i nya och
pågående byggforskningsprojekt. Man skall också verka för att nya
projekt kring byggteknik och byggprodukter kommer till stånd.
Speciellt skall delegationen planera och kostnadsberäkna ett
genomförande av en teknikupphandling med nya byggsystem som redan vid
måttlig volym kan ge betydande produktions-kostnadssänkningar. Målsättningen
skall vara att uppnå en sänkning av entreprenadkostnaden med
25%.Upphandlingen skall utformas så att miljö- och kvalitetsaspekterna
vägs in.
I arbetet skall delegationen samarbeta med kommunala och privata byggherrar,
Byggforskningsrådet, Sveriges Provnings- och forskningsinstitut
AB, övriga parter i byggbranschen och med konsumentrepresentanter.
För upphandlingen skall delegationen söka samverkan med kommunala och
privata intressenter samt med de forsknings-och utvecklingsorgan som
verkar inom området. Delegationen skall redovisa hur och till vilken
kostnad en teknikupphandling kan genomföras. Först därefter och efter
regeringsbeslut får teknikupphandlingen igångsättas.
Initiera nya planerings-, entreprenad- och upphandlingsformer som främjar
konkurrens och kvalitet
Delegationen skall i samverkan med branschens parter undersöka möjligheterna
att skapa nya planerings-, entreprenad- och upphandlingssystem
som ger förutsättningar för långsiktigt sänkta byggkostnader med
bibehållen funktion och kvalitet. Målsättningen är att skapa ett system
som premierar produktutveckling, god kvalitet, god miljö, låga
kostnader, helhetssyn och funktionstänkande utgående från byggnaden som
system.
Nya planerings-, entreprenad- och upphandlingssystem skall utformas så
att de också premierar låga kostnader under bruksskedet och tar hänsyn
till de ingående materialens och de använda metodernas miljöpåverkan.
Skapa ett statistiskt baserat uppföljningssystem som syftar till att
motverka vinstöverflyttningar mellanbyggsektorns delsektorer
Delegationen skall skapa ett statistiskt baserat system för kontinuerlig
uppföljning av kostnadsutvecklingen inom och mellan byggsektorns delsektorer.
Systemet skall utformas så att man enkelt kan följa kostnadsutvecklingen
inom och mellan branschens delsektorer. Orsaker och verkan kan därmed
snabbare analyseras. Målsättningen för delegationen skall vara att skapa
system som sköts och bekostas av branschens aktörer.
Verka för att ta bort tekniska och administrativa hinder som motverkar
lägre byggkostnader
Delegationen skall undersöka om det finns tekniska och administrativa hinder
som motverkar en utveckling mot långsiktigt lägre byggproduktionskostnader.
Det kan t.ex. vara hinder i tillståndsprocessen eller administrativa hinder
för import av billigare byggprodukter.
I arbetet skall delegationen ta till vara resultatet från
utredningen "Sunda spelregler" och se över möjligheterna att agera i
de problemområden som utredningen identifierar. Speciellt skall
delegationen studera hur konkurrens och prissättning fungerar för de
byggmaterial som under senare år haft den mest ogynnsamma
utvecklingen.
Metoder för att komma tillrätta med de problem delegationen och
utredningen "Sunda spelregler" identifierar skall i första hand
utarbetas i samarbetemed branschen. Först om man inte på frivillig
väg kommer fram till acceptabla lösningar skall delegationen lägga
fram förslag till andra åtgärder.
Verka för långsiktigt ökad konkurrens på byggmarknaden
I övrigt står det delegationen fritt att lägga fram förslag som
syftar till en långsiktigt ökad konkurrens på byggmarknaden.
Underlag för delegationens arbete
Som underlag för delegationens inledande arbete skall man använda
resultatet från tidigare utredningar, Näringsdepartementets interna
utredning "Byggkostnadsutvecklingen mellan 1975 och 1994 -
fördelning och orsaker" samt delrapport från utredningen "Sunda
spelregler" som genomförs av NUTEK, Kommerskollegium och Konkurrensverket
på uppdrag av Näringsdepartementet. Man skall också ta till vara de
internationella erfarenheter som kan finnas på området, särskilt det
arbete som genomförs i Tyskland i syfte att åstadkomma lägre byggkostnader.
Inom alla delområden skall resultat och förslag utformas så att de
är anpassade till lagar och regler inom Europeiska unionen.
Speciellt skall man se till att teknikupphandlingen resulterar i
produkter som kan CE-märkas enligt byggproduktdirektivet
(89/106/EEG) så att de kan konkurrera på den europeiska byggmarknaden när
byggproduktdirektivet fullt ut har genomförts.
Tidplan, arbetsformer m.m.
För byggkostnadsdelegationen gäller regeringens direktiv till
samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av
regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva
offentliga åtaganden (dir. 1994:23) samt att beakta jämställdhetspolitiska
konsekvenser (dir. 1994:124). Delegationen skall göra konsekvensanalyser
på regelområdet i de fall man finner det påkallat. Därvid skall delegationen,
i tillämpliga delar, beakta regeringens beslut den 1 september 1994 om en
ordning för systematisk genomgång i regeringskansliet av företagsregler med
de
checklistor och analysinstrument som anges där.
Delegationen skall vara verksam t.o.m. år 1999. Arbetet skall
slutredovisas senast den 1 mars 2000. Delredovisningar skall ske
enligt följande:
Senast den 1 juli 1996 skall delegationen redovisa hur en teknikupphandling
kan genomföras och kostnaderna härför. Om regeringen efter redovisningen
beslutar att teknikupphandlingen skall genomföras, skall resultatet redovisas
senast den 1 september 1998.
Övriga deluppdrag skall delegationen delredovisa den 1 juni och 1
december varje år som den är verksam.
Delegationen skall samverka med byggsektorns aktörer och myndigheter.
I fråga om teknikupphandlingen skall man samråda med Byggforskningrådet,
Boverket och Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB så att byggsy-
stemen uppfyller kraven i byggproduktdirektivet. Man skall också samråda
med utredningen "Sunda spelregler" och direkt med berörda verk och
sektorsorgan när det behövs.