Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Tilläggsdirektiv till Ungdomspolitiska kommittén (C 1995:10), Dir. 1996:124
Departement: Civildepartementet
Beslut: 1996-12-19
Dir. 1996:124 Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 1996. Sammanfattning av uppdraget Ungdomspolitiska kommittén (C 1995:10) skall - utifrån en helhetssyn på bostadsbidragets roll i förhållande till andra offentliga stöd till unga lämna förslag till hur de ungdomar som har det största behovet av ekonomiskt stöd bäst skall kunna få det, - i sina förslag till åtgärder i syfte att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden särskilt belysa möjligheterna att i ökad utsträckning använda den kooperativa företagsformen, - lämna förslag om hur folkrörelser och andra ideella organisationer i ökad utsträckning skall kunna medverka till olika former av kompetensutveckling och arbetsmarknadsförberedelser för ungdomar till och med 24 års ålder. Bakgrund Utgångspunkten för den ungdomspolitiska kommittén har varit ungdomars allt senare inträde i vuxenlivet och därmed sämre möjligheter att skapa sig ett självständigt liv. I syfte att ytterligare betona att unga, myndiga människor skall betraktas som vuxna och ha samma rättigheter och skyldigheter som alla vuxna, bör kommitténs direktiv kompletteras med ett antal konkreta frågor. Bostadsbidrag till ungdomar Bostadspolitiska utredningen har i sitt slutbetänkande Bostadspolitik 2000 - från produktions- till boendepolitik (SOU 1996:156) föreslagit att reglerna för bostadsbidrag till ungdomar i åldern 18-28 år förändras så att stödet förbättras till ungdomar med låga inkomster. Regelförändringarna sker utan att statens kostnader för bidragen ökar. Utredningen föreslår vidare att Ungdomspolitiska kommittén får i uppdrag att långsiktigt väga in förslaget om ändrade regler för bostadsbidraget till ungdomar i en helhetssyn på samhällets stöd till ungdomar. Folkrörelsernas roll och nya kooperativa lösningar. Ungdomsstyrelsen lämnade den 28 maj 1996 rapporten "Krokig väg till vuxen" till regeringen. Rapporten visar att det finns tydliga tendenser till marginalisering av vissa ungdomar. Detta tar sig bl.a. uttryck i ett kraftigt ökat antal unga som får socialbidrag. Rapporten visar också att stödsystemen för ungdomar inom ramen för arbetsmarknadsåtgärder och utbildning av många upplevs som splittrade och inkonsekventa. För ungdomar har regeringen under senare år konsekvent prioriterat utbildning både som ett medel att motverka arbetslöshet och som en viktig del i en utveckling av samhället. Detta är fortfarande en grundläggande strategi då det gäller huvuddelen av ungdomsgruppen. Samtidigt har det blivit alltmer tydligt att detta inte är tillräckligt för att nå vissa grupper av ungdomar. Behovet av flera alternativa vägar för kompetensutveckling i vid mening har ökat. Den roll som folkrörelser och andra ideella organisationer kan tänkas spela i detta sammanhang är intressant. Genom att engagera sig i befintliga organisationer eller sluta sig samman i nya former skaffar sig ungdomar - liksom andra medborgare - kunskap och makt över sin egen situation. Förutom till ökat inflytande och delaktighet kan de ideella organisationernas verksamhet bidra både till utvecklingen av den enskildes kompetens och till allmännyttiga insatser för samhället i stort. Den kooperativa företagsformen är då av särskilt intresse. Verksamheten inom nybildade kooperativa föreningar kan starta som projekt med stöd av t.ex. ideella organisationer eller kommuner för att efter en tid avknoppas till självständiga föreningar och företag. Kunskap om den kooperativa företagsformen är idag inte lika spridd som om de privata "starta eget"-formerna, men den kooperativa företagsformen bedöms ha stor potential hos bl.a. ungdomar. Samtidigt ger den goda möjligheter att kombinera kompetens från olika generationer. Uppdraget Bostadsbidragets roll och utformning. Kommittén skall utifrån en helhetssyn på bostadsbidragets roll i förhållande till studiestöd, arbetslöshetsersättning, socialbidrag och övrigt offentligt stöd till unga lämna förslag till hur de ungdomar som har det största behovet av ekonomiskt stöd bäst skall kunna få det. Folkrörelser och kooperativ - alternativa vägar till kompetensutveckling och arbete. Kommittén har sedan tidigare i uppdrag att lämna förslag till åtgärder i syfte att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Kommittén skall inom ramen för detta lämna förslag om hur folkrörelser och andra ideella organisationer i ökad utsträckning skall kunna medverka till olika former av kompetensutveckling och arbetsmarknadsförberedelse för ungdomar upp t.o.m. 24 år. Förslagen skall kunna avse såväl insatser i form av egna verksamheter som medverkan i verksamheter som arrangeras av andra. Av särskilt intresse är att koppla dessa insatser till uppdraget att överväga möjligheterna till och analysera effekterna av ett samlat kommunalt ansvar för åtgärder riktade till ungdomar t.o.m. 24 år. Kommittén skall i detta sammanhang belysa möjligheterna att i ökad utsträckning använda den kooperativa företagsformen för olika verksamhetsidéer. Åtgärder för att göra den kooperativa företagsformen mer känd för ungdomar bör därvid övervägas. Kommittén skall särskilt analysera erfarenheter från andra jämförbara länder samt det system i Holland där unga arbetslösa har kunnat skaffa sig arbetslivserfarenheter genom volontärtjänst inom ideella organisationer. Uppläggning av arbetet Genom de tillkommande uppdragen förlängs kommitténs arbete så att ett slutbetänkande kan lämnas senast under april 1997. Vad gäller kommitténs uppdrag avseende bostadsbidrag till unga samt förslag för att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden skall dessa lämnas genom ett delbetänkande senast den 26 februari 1997. Vad som tidigare angetts (dir. 1995:154) i fråga om ekonomiska konsekvenser och regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare gäller även dessa uppdrag. Därutöver skall kommittén redovisa konsekvenser av sina förslag för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir 1996:49).