Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1996:102 Beslut vid regeringssammanträde den 21 november 1996 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall pröva om nu gällande system för finansiering av de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet är ändamålsenligt. Utredaren skall vidare föreslå sådana förändringar av systemet som möjliggör en prioritering mellan de frivilliga försvarsorganisationerna vid tilldelning av statliga medel. Prioriteringen skall göras med utgångspunkt i den betydelse respektive organisation har för totalförsvaret. Bakgrund Ett nytt system för finansiering av de frivilliga försvarsorgani- sationernas verksamhet infördes den 1 juli 1994 (prop. 1993/94:100, bil. 5, FöU 1993/94:09, rskr. 1993/94:295, 296). Syftet med systemet är att ge de frivilliga försvarsorganisationerna goda förutsättningar att verka med ekonomisk trygghet genom att de medel som tilldelas organisationerna blir relativt oberoende av eventuella variationer i utbildningsverksamheten. Ett annat syfte med systemet har varit att få till stånd ett förtydligande av de frivilliga försvarsorganisationernas ställning som enskilda frivilliga sammanslutningar och en förbättring av möjligheter till mål- och resultatstyrning när det gäller de statliga resurser som avsätts för frivilligverksamheten. Det tidigare finansieringssystemet innebar att stödet till de frivilliga försvarsorganisationerna i sin helhet utgick som statsbidrag. Systemet innebär bl.a. att statliga medel till de frivilliga försvarsorganisationerna utgår dels som stöd till organisationerna, dels för den utbildning som bedrivs inom organisationerna för att tillgodose behov inom olika delar av totalförsvaret. Den ena delen avser bidrag till ledning/administration, rekrytering och försvarsupplysning och finansieras genom ett särskilt anslag. Den andra delen avser de frivilliga försvarsorganisationernas utbildningsverksamhet och finansieras ur anslagen till funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, funktionen Arbetskraft och funktionen Hälso- och sjukvård inom det civila försvaret samt till Försvarsmakten. Regeringen har i 1996 års totalförsvarsproposition (prop.1996/97:4) Totalförsvar i förnyelse - etapp 2 framhållit den betydelse regeringen lägger vid de frivilliga försvarsorganisationerna och deras verksamhet. Inte minst betonas deras värdefulla insats för att föra folkförsvarstanken vidare. Särskilt betydelsefullt är här att medlemmarna representerar ett tvärsnitt av befolkningen. Förutsättningarna för de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet kommer att förändras i framtiden framför allt mot bakgrund av totalförsvarets ändrade inriktning. Bl.a. kommer det vidgade säkerhetsbegreppet och kravet på anpassningsförmåga att innebära delvis nya uppgifter för totalförsvaret både nationellt och internationellt. Detta kommer i sin tur att innebära nya uppgifter även för de frivilliga försvarsorganisationerna. Sedan några år bedriver de frivilliga försvarsorganisationerna även internationellt arbete. I prop. 1996/97:4 framhålls vikten av det samarbete som vissa av de frivilliga försvarsorganisationerna bedriver med de baltiska staterna liksom vikten av att stödja de frivilliga försvarsorganisationernas möjligheter att öka detta samarbete. Enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet förstås med frivillig försvarsorganisation en organisation som "främjar totalförsvaret och som omfattar försvarsupplysning samt rekrytering och utbildning av frivilliga för uppgifter inom totalförsvaret". Förordningen slår således fast vilka uppgifter en frivillig försvarsorganisation måste ägna sig åt för att anses vara en sådan organisation. Regeringen har inte tagit ställning till frågan om en inbördes prioritering av uppgifter eller organisationer utifrån betydelsen för totalförsvaret. I prop. 1996/97:4 framhålls som ett viktigt syfte med utvärderingen att stärka kopplingen mellan finansieringssystemet och möjligheterna att stödja sådan verksamhet som är särskilt värdefull för totalförsvaret. Vidare bör belysas frågan om ett ökat kommunalt inflytande över statsbidragen till den frivilliga försvarsverksamheten. De förändringar inom totalförsvaret som väntas beröra de frivilliga försvarsorganisationerna ger anledning till att se över de regler för tilldelning av statliga medel till dessa organisationer som tillämpats de senaste två åren. Uppdraget Den särskilde utredaren skall pröva om nu gällande system för finansiering av de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet är ändamålsenligt. Utredaren skall vidare föreslå sådana förändringar av systemet som möjliggör en prioritering mellan de frivilliga försvarsorganisationerna vid tilldelning av statliga medel med utgångspunkt i den betydelse - kortsiktigt och långsiktigt - respektive organisation bedöms ha för totalförsvaret. Vid utvärderingen skall bl.a. följande behandlas * Har nu gällande finansieringssystem inneburit att syftet med systemet, bl.a. förbättrad mål- och resultatstyrning, stabilitet och ökad självständighet för de frivilliga försvarsorganisationerna, kunnat uppnås? * Myndigheters stöd och bistånd - en kartläggning. * Finns det behov av ett ökat kommunalt inflytande över statsbidrag för den frivilliga försvarsverksamheten? * Hur skall utformningen av finansieringssystemet ändras om ett syfte skall vara att prioritera de organisationer som bedöms bedriva en särskilt värdefull totalförsvarsverksamhet? När det gäller frågan vilka faktorer som skall påverka bedömningen av olika frivilligorganisationers betydelse för totalförsvaret bör den särskilde utredaren i sina överväganden ta hänsyn till och analysera bl.a. följande. - Indelningen av de frivilliga försvarsorganisationerna i i) avtalsorganisationer, dvs. organisationer som rekryterar och utbildar för befattningar i krigsorganisationen, såsom Frivilliga automobilkårernas riksförbund, Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund, Frivilliga motorcykelkårens riksförbund, Frivilliga flygkåren, Frivilliga radioorganisationen, Svenska brukshundklubben, Svenska blå stjärnan, Svenska röda korset, Riksförbundet Sveriges lottakårer och Sveriges civilförsvarsförbund, ii) befälsutbildande organisationer, dvs. organisationer som vidareutbildar för befattningar i Försvarsmaktens krigsorganisation, såsom Centralförbundet för befälsutbildning, Flygfältsing- enjörsföreningarna, Flygvapenföreningarnas riksförbund, Försvarets personaltjänstförbund och Sjövärnskårernas riksförbund samt i fråga om frivillig befälsutbildning Hemvärnsbefälets riksförbund, Kustartilleriets reservofficersförbund, Svenska arméns och flygvapnets reservofficersförbund, Svenska flottans reservofficersförbund och Svenska värnpliktsofficersförbundet, iii) färdighetsutvecklande organisationer, dvs. organisationer som utbildar för att öka den enskildes personliga färdighet, såsom Frivilliga skytterörelsen, Svenska fallskärmsförbundet, Svenska pistolskytteförbundet och Svenska sportskytteförbundet. - Antalet medlemmar i en frivillig försvarsorganisation - De långsiktiga utbildningsuppdrag som respektive myndighet ger de frivilliga försvarsorganisationerna för bemanning i krigsorganisationen och för frivillig befälsutbildning. - De syften med verksamheten som anges i organisationernas stadgar. Vidare skall utredaren överväga hur organisationernas verksamhet för totalförsvaret kan främjas utan att den enskildes behov/rätt att få verka för en ideologi begränsas. I betänkandet (SOU 1992:132), Utredningen om frivillig medverkan i totalförsvaret, som i vissa delar låg till grund för förslagen i prop. 1993/94:100, bil. 5, FöU 1993/94:09, rskr. 1993/94:295, 296) om nuvarande finansieringssystem, diskuterades inte frågan om en kategoriindelning. Dock togs frågan upp i samband med att indelningen i s.k. A- och s.k. B-avtal slopades där utredningen menade att indelningen och beteckningarna lätt kan ge intryck av att vara grundade på en kvalitetsmässig rangordning. Inom regeringskansliet har tillsatts en interdepartemental arbetsgrupp benämnd Föreningsbidragsgruppen som har till uppgift att före den 1 januari 1997 redovisa förslag angående mål- och resultatstyrning för bidrag till ideella föreningar. Föreningsbidragsgruppens rapport bör beaktas i utredarens kommande arbete. Redovisning av uppdraget m.m. För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir.1994:23), om att redovisa konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49) och om att beakta jämställdheten mellan könen (dir. 1994:124). Förslag som lämnas av den särskilde utredaren skall belysas även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Förslag som leder till ökade utgifter eller minskade inkomster för staten skall åtföljas av förslag till omprioriteringar eller andra finansieringsvägar. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 maj 1997.