Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Arbetslöshetsersättningen - en omställningsersättning, Dir. 1995:92
Departement: Arbetsmarknadsdepartementet
Beslut: 1995-06-15
1995:92 Beslut vid regeringssammanträde den 15 juni 1995 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag till hur en ny arbetslöshetsförsäkring skall utformas. Det försäkringsmässiga inslaget i arbetslöshets- försäkringen skall prövas. Syftet med försäkringen skall vara att kompensera för förlorad arbetsinkomst. Reglerna i försäkringen skall utformas så att de betonar försäkringens karaktär av omställningsförsäkring och samtidigt hävdar arbetslinjen och de försäkrades ansvar. Reglerna skall bidra till flexibilitet på arbetsmarknaden och motverka flaskhalsar och inlåsningseffekter och på det sättet vara ett tydligt inslag i en tillväxtpolitik. Målet skall vara en stabil arbetslöshetsförsäkring som tål konjunktursvängningar. Den skall vara långsiktigt finansierad. Utredaren skall också lämna förslag till förenklingar och renodling av vissa huvudprinciper för försäkringen. Företagares, uppdragstagares och frilansares och liknande gruppers ersättningsrätt skall klargöras. Utredaren skall vidare studera förutsättningarna för en sammanhållen försäkring som innebär en integrering av arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet. Utredaren skall lämna förslag som tydliggör arbetslöshetsförsäkringens roll inom ramen för den aktiva arbetsmarknadspolitiken och med den utgångspunkten pröva frågor om ersättningsnivåer, ersättningstak och ersättningsperiodernas längd. Utredaren skall även ta upp frågor om vilka grundläggande principer som skall gälla för arbetslöshetsersättning vid sidan av deltidsarbete, de äldre arbetstagarnas situation och avgångsvederlag. Utredaren skall se över arbetslöshetsförsäkringens roll vid säsongsarbeten och andra arbeten av tillfällig karaktär samt de studerandes anknytning till försäkringen. Klarhet behöver också skapas kring kravet på anträffbarhet under arbetslösheten samt begreppet att vara oförhindrad att ta arbete. Detsamma gäller skyldigheten att ta anvisat arbete och vilka kriterier som skall gälla för att ett anvisat arbete skall anses som lämpligt. Inledning - en stabil arbetslöshetsförsäkring Arbetslösheten har under de senaste åren fått en omfattning som saknar motstycke i Sverige sedan 1930-talet. Under år 1993 uppfyllde mellan en femtedel och en fjärdedel av hela arbetskraften villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning eller kontant arbetsmarknadsstöd. År 1994 fick drygt 850 000 personer en inkomstrelaterad ersättning och ca 140 000 personer kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) med grundbelopp. Dessutom var det många som, utan att de under år 1994 fick arbetslöshetsersättning, deltog i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och fick sin dagpenning baserad på vad de annars skulle ha fått i arbetslöshetsersättning. En mycket stor andel av dem som är yrkesverksamma omfattas av lagen om arbetslöshetsförsäkring, dvs. de är medlemmar i en arbetslöshetskassa. Vid sidan av detta finns det kontanta arbetsmarknadsstödet. Under andra halvåret 1994 lämnades en inkomstrelaterad ersättning inom ramen för det kontanta arbetsmarknadsstödet. Cirka 3 770 000 personer är medlemmar i en arbetslöshetskassa. Antalet medlemmar fortsatte att öka även under år 1994. Arbetsmarknaden förändras ständigt vilket leder till att arbetslöshets- försäkringens konstruktion och dess finansiering behöver ses över. I synnerhet under de senaste åren har förändringen varit drastisk. En effekt har varit uppbyggnaden av ett mycket stort underskott i arbetsmarknadsfonden på ca 85 miljarder kr t.o.m. budgetåret 1994/95. Försäkringen utgör en viktig del i den omställning som arbetslösheten innebär för den enskilde individen. Försäkringen är också en betydelsefull stimulans för den strukturomvandling som ständigt pågår på den svenska arbetsmarknaden. Den senaste lågkonjunkturen har inneburit stora påfrestningar för många människor och därmed också för arbetslöshetsförsäkringen. Grunden till den nuvarande försäkringen lades år 1974 efter en utredning som hade sin utgångspunkt i 1960-talets arbetsmarknad. Sedan år 1974 har vissa lagjusteringar och förändringar av praxis gjorts för att anpassa försäkringen till de ändrade förhållandena. Den bygger alltjämt på rätten att erhålla en inkomstrelaterad ersättning vid arbetslöshet men också på den mycket tydliga skyldigheten att ta lämpligt anvisat arbete eller åtgärd. Målet för en ändrad arbetslöshetsförsäkring bör vara en konstruktion med bred uppslutning, såväl politisk som från parterna på arbetsmarknaden. Den bör tåla konjunktursvängningar och vara ett tydligt inslag i en tillväxtpolitik samtidigt som den ger ett väl avpassat ekonomiskt stöd till den enskilde i den aktiva omställningsprocessen under den tid som behövs för att finna ett annat arbete. Mot denna bakgrund behöver de olika formerna av arbetslöshetsersättning ses över i syfte att stärka deras roll inom den aktiva arbetsmarknadspolitiken. En särskild utredare tillkallas för att studera och lämna förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring som är bättre anpassad till den framtida arbetsmarknaden och bättre svarar mot den omställning av arbetsmarknadspolitiken som har inletts. Utredaren bör också beakta vilka effekter som en ny arbetslöshetsförsäkring kan få för lönebildningen. 1 Långsiktigt finansierad arbetslöshetsförsäkring En stabil arbetslöshetsförsäkring kräver en långsiktigt stabil finansieringsmodell. Arbetsgivaravgifter och finansierings-avgifter via arbetslöshetskassorna är två inkomstkällor. Historiskt har finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen varit uppbyggd kring en modell som utgår från en låg arbetslöshet. Den 1 januari 1995 höjdes arbetsmarknadsavgiften från 2,12 till 4,32 procent vilket väsentligt förstärkte finansieringen. Flera år av en arbetslöshet inklusive personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder på över 10 % har dock inneburit att det samlade underskottet för arbetslöshetsersättningen, inklusive utbetalning då kassamedlemmen eller den KAS-berättigade deltar i vissa arbetsmarknadsåtgärder, vid utgången av budgetåret 1994/95 kommer att överstiga 85 miljarder kr. Huvuduppgifter för den ekonomiska politiken är att skapa förutsättningar för hög tillväxt, full sysselsättning, låg arbetslöshet och stabila priser. Trots detta finns risken för att den öppna arbetslösheten under en tid kommer att vara på en för svenska förhållanden hög nivå. Utredaren skall lämna förslag till konstruktionen av och principerna för en långsiktigt finansierad arbetslöshetsförsäkring på olika arbetslöshetsnivåer, ersättningsnivåer och ersättningstak. Utredaren bör överväga olika modeller för huvudmannaskap och finansiering som speglar ett gemensamt ansvar mellan arbetsgivare, arbetstagare och stat. 2 Betona arbetslöshetsförsäkringens karaktär av omställningsförsäkring Utredaren skall belysa och redovisa arbetslöshetsförsäkringens betydelse som en tillfällig lösning vid en ofrivillig arbetslöshet. Utredaren skall därvid klargöra betydelsen av såväl ersättningsnivå, ersättningstak som ersättningsperiodernas längd och kvalificering till en ny ersättningsperiod som faktorer för den arbetslöses motiv att öka sitt kunnande och kompetens samt att söka arbete och därmed begränsa arbetslöshetens längd. Reglerna skall vara så utformade att de uppnår det dubbla syftet att utgöra en god inkomsttrygghet samtidigt som höga krav ställs på den arbetslöse att snabbt finna en ny plats på en föränderlig arbetsmarknad. Utredaren skall belysa ersättningens funktion utifrån kravet på att ge den en tydlig roll som en omställningsersättning. Utredaren skall med dessa utgångspunkter lämna förslag inom följande områden * Arbetslöshetsersättning vid sidan av deltidsarbete En mycket stor andel av de arbetslösa uppbär arbetslöshetsersättning vid sidan av deltidsarbete. Det rör sig dels om personer vars heltidsanställning har omvandlats till deltid på samma arbetsplats, dels personer som, i brist på annat, under arbetslösheten börjar en anställning med en lägre sysselsättningsgrad än den önskade. Regeringen har i prop.1994/95:150 aviserat vissa ändringar för den som uppbär arbetslöshetsersättning vid sidan av deltidsarbete. Utredaren skall göra en översyn av hela problematiken med arbetslöshetsersättning och deltidsarbete och lämna förslag till nya regler. Utgångspunkten skall vara att arbetslöshetsersättningen inte skall medverka till att stimulera utbudet på deltidsarbete och att den skillnad som kan förekomma i utbudet på deltidsarbete och efterfrågan på sådant arbete inte kan lösas genom arbetslöshetsersättning. * De äldre Det är viktigt att understryka att det på arbetsmarknaden skall finnas plats för alla som vill och kan arbeta. Arbetslöshets-ersättningen skall finnas som ett skydd vid arbetslöshet bl.a till följd av den ekonomiska politiken och av strukturomvandlingar i näringsliv och offentlig verksamhet. Den kan emellertid inte ensamt fylla denna roll. De regler som finns inom andra områden t.ex. arbetsrätten och dess turordningsregler får inte genom enskilda avtal mellan parterna ställas åt sidan i förvissningen om att arbetslöshetsersättningen träder in. Utredaren bör också pröva om försäkringens regler kan ges en konstruktion som stödjer arbetstagaren i hans eller hennes anställning och motverkar eventuella påtryckningar att lämna sitt arbete till förmån för de yngre. I prop.1994/95:150 aviserade regeringen en särskild utredning för att göra en bred analys av de äldres situation på arbetsmarknaden. Utredaren skall lämna förslag angående de äldre i samråd med denna utredning. Utredaren skall i sitt förslag om arbetslöshetsersättning alltså ta hänsyn till de förändringar i reglerna om förtidspension som nyligen presenterats. I detta sammanhang skall även det som sägs i avsnitt 3 beaktas. * Ungdomar Utredaren skall också studera effekterna av en eventuell lägsta åldersgräns för arbetslöshetsersättning. * Avgångsvederlag m.m. Det har blivit allt vanligare att arbetstagare säger upp sig från sin anställning och får ett avgångsvederlag. Utredaren skall lämna förslag till regler som klargör hur avgångsvederlagen lämpligen ska påverka rätten till arbetslöshetsersättning. * Återkommande tidsbegränsade arbeten Många verksamheter är av säsong- eller tillfällig karaktär. Utredaren skall lämna förslag till åtgärder som medför att arbetslöshetsersättning inte blir ett stående inslag inom de branscher där verksamhet inte bedrivs året om eller på annat sätt inte är kontinuerligt. * Uppdragstagare, frilansare m. fl. Inom många yrken finns grupper som arbetar som uppdragstagare, frilansare m.fl. Utvecklingen på arbetsmarknaden har medfört en kraftig ökning av antalet uppdragstagare med skiftande arbetsförhållanden. Utredaren skall studera och lämna förslag om hur man skall se på uppdragstagarna, frilansarna och liknade grupper vad gäller arbetslöshetsersättning. * Studerande För att få ersättning från en arbetslöshetskassa krävs dels att arbetsvillkoret är uppfyllt, dels att sökanden har varit medlem i en arbetslöshetskassa under minst ett år. Emellertid medger dagens regler att medlemstiden till övervägande del får fullgöras under tid då medlemmen endast ägnar sig åt studier. Det är i dag möjligt att under studietiden få inträde i en arbetslöshetskassa under ett tillfälligt arbete på i genomsnitt 17 timmar per vecka under några veckor. Efter avslutade studier efter fyllda 25 år får studietiden överhoppas och arbetslöshetsersättningen kan baseras på kortare sommararbete eller tillfälligt arbete vid sidan av studierna. Ersättning kan i vissa fall betalas ut för dem som söker och inte erhåller arbete under sommaruppehåll i studierna. Dagens regler medger även att hel arbetslöshetsersättning betalas ut vid studier på deltid. Utredaren bör se över och lämna förslag till hur dels medlemsvillkoret dels rätten till ersättning bör utformas för personer som till övervägande del studerar. * Bisysslor och biinkomster Inom arbetslöshetsförsäkringen finns regler om att man i vissa fall skall bortse från arbete som utförts vid sidan av annat arbete. Det gäller dels vid beräkning av dagpenning och dels så att heltidsersättning kan utbetalas även om visst sidoarbete fortfarande utförs. Denna regel tillämpas under vissa förhållan-den även när en företagare har drivit flera verksamheter. Utredaren skall överväga om det finns anledning att göra någon förändring av dagens regler i de fall då bisysslan eller biinkomsten är av större omfattning eller uppgår till betydande belopp. 3 Arbetslöshetsförsäkringen skall hävda arbetslinjen Arbetslinjen utgör en omistlig del av svensk aktiv arbetsmarknadspolitik. Dess yttersta syfte är att via aktiva åtgärder i form av bl.a. förmedlingsinsatser, kompetens- och kunskapshöjning underlätta de arbetslösas återinträde på den ordinarie arbetsmarknaden. Under tiden av omställning kompenserar arbetslöshetsförsäkringen inkomstbortfall av förvärvsarbete. Utredaren skall lämna förslag till hur arbetslinjen ytterligare skall framhållas och öka de arbetslösas möjligheter att återgå till reguljärt förvärvsarbete. Tydligheten måste öka i kontraktet mellan den arbetslöse och samhället om skyldigheten att stå till arbetsmarknadens förfogande för att få ersättning. Individen måste veta vilka rättigheter och skyldigheter som är förknippade med att få arbetslöshetsersättning. Regelverk bör leda till att den arbetslöse aktiveras och därmed så snart som möjligt åter kommer i arbete samt att kraven på uppföljning och utvärdering garanteras. I detta sammanhang skall utredaren studera principerna för den arbetslöses rätt till arbetslöshetsersättning eller motsvarande belopp när han eller hon deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Arbetslöshetsersättningen är avsedd att vara ett ekonomiskt skydd under den tid då den arbetslöse aktivt söker ett nytt arbete. Utredaren skall lämna förslag till hur arbetslöshetsersättningen ytterligare kan understödja arbetslinjen med tyngdpunkt på följande områden. * Kontakterna med arbetsförmedlingen Under senare år har belastningen på arbetsförmedlingen ökat vilket lett till att det går lång tid mellan de avtalade besöken. Det kan dock många gånger finnas ett behov för arbetsförmedlaren att snabbt komma i kontakt med den arbetslöse även under tiden mellan de avtalade besöken. Klarhet behöver skapas både kring vilka krav på anträffbarhet som bör ställas på den arbetslöse och vilka krav som bör ställas på arbetsförmedlingen när det gäller kontakterna med de arbetslösa. * Att vara oförhindrad att ta arbete och aktivt söka arbete Försäkringskassan och arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för den som på grund av sjukdom inte kan fortsätta sitt arbete, arbetsförmedlingen har ansvar för andra grupper som är arbetslösa. Villkor i ett trygghetssystem kan ha betydelse för hur effektiva åtgärderna i angränsande trygghetssystem kan vara. För en långtidssjuk som saknar arbete är drivkrafterna för rehabilitering svaga om den som tillfrisknar riskerar arbetslöshet utan någon rätt till ersättning. Detta är ett exempel bland flera på frågor som rör samspelet mellan sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna. Andra konkreta frågor rör kvalifikationsregler samt försäkrad inkomst. Utredaren bör analysera huruvida dessa skillnader är rationella eller kan behöva ändras. Rätten till arbetslöshetsersättning förutsätter att den sökande är oförhindrad att ta ett förvärvsarbete vilket innefattar både förmåga och vilja att ta ett nytt arbete. Utredaren skall överväga om det inom arbetslöshetsförsäkringen bör regleras att arbetsförmedlingen tillsammans med den arbetssökande och eventuellt företag och kommun skall upprätta handlingsplaner eller liknande. Dessa kan exempelvis omfatta åtgärder som via utbildning, kompetenshöjning och arbetssökande leder till ett arbete. På så sätt skulle tydligheten i kontraktet vad gäller rättigheter respektive skyldigheter för individ, företag och stat kunna öka. * Lämpligt arbete Arbetsförmedlingens främsta uppgift är att se till att de arbetssökande snabbt får ett arbete som så nära som möjligt ansluter till deras önskemål och förutsättningar, samt att lediga platser blir tillsatta snabbt. Arbetslöshetsförsäkringen är inte en yrkesförsäkring. Detta innebär att den arbetslöse inte med bibehållen rätt till arbetslöshetsersättning kan avvisa erbjudande om arbete inom något annat område. Under årens lopp har det bildats en omfattande praxis kring frågan om vad som skall anses vara ett lämpligt arbete. Utredaren skall studera och vid behov lämna förslag till förändringar som i detta avseende förstärker incitamenten för den arbetslöse att återgå i reguljärt arbete. Det gäller bl.a frågor om lön, eventuellt byte av yrkesområde , restid och eventuella krav på flyttning m.m. * Att avvisa erbjudande om lämpligt arbete Redan i dag finns en skyldighet för arbetsförmedlaren att meddela arbetslöshetskassan i de fall den arbetslöse avvisar erbjudande om lämpligt arbete, arbetsmarknadsutbildning eller arbetslivsutveckling. Detta är en grannlaga och många gånger obehaglig uppgift. Inte desto mindre är den nödvändig för att upprätthålla respekten för arbetslöshetsersättningen och betona att arbetslöshetsersättning endast utbetalas till den som är ofrivilligt arbetslös. Utredaren skall studera och vid behov lämna förslag till dels till förbättrade rutiner vid meddelande om ifrågasatt ersättningsrätt dels hur påföljden av att avvisa erbjudande om lämpligt arbete eller någon lämplig arbetsmarknads- politisk åtgärd bör vara konstruerad. 4 En sammanhållen arbetslöshetsersättning Det finns i dag två separata system för arbetslöshetsersättning; Arbetslöshetsförsäkringen som bygger på medlemskap i en arbetslöshetskassa och det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) som administras av Arbetsmarknadsverket. KAS lämnas till den som inte är medlem i en arbetslöshetskassa men arbetat i viss omfattning eller slutfört vissa studier. KAS lämnas också till den som är medlem i en arbetslöshetskassa men inte varit medlem i tillräckligt lång tid för att vara berättigad till ersättning från arbetslöshetskassan. Regelverken för KAS och kassaersättning överensstämmer till stora delar varför det bör övervägas att på ett eller annat sätt samordna dessa verksamheter. Utredaren skall studera förutsättningarna och lämna de förslag som studierna ger anledning till för en sådan sammanhållen arbetslöshetsersättning. Cirka 120 000 personer har valt att stå utanför försäkringen. Det är oklart varför dessa personer står utanför och frågan bör därför utredas närmare. En enkel kartläggning borde kunna ge svar på orsakerna till detta och bilda underlag för lösningar för dem som i dag står utanför den frivilliga försäkringen. 5 En mer försäkringsmässig arbetslöshetsförsäkring Inriktningen och omfattningen av det försäkringsmässiga inslaget i arbetslöshetsförsäkringen bör prövas. Huvudinriktning skall liksom hittills vara att den som har blivit arbetslös på grund av att han eller hon har förlorat sitt arbete skall kompenseras enligt inkomstbortfallsprincipen. Utredaren skall överväga vilka krav det finns anledning att ställa upp på minsta anställningstid för rätt till inträde i en arbetslöshetskassa. Utredaren bör också studera effekterna av att göra en koppling mellan inträdet i försäkringen och arbetsvillkoret. Utredaren skall också studera hur ett delat ansvar för finansieringen av arbetslöshetsersättningen mellan arbetsgivare, arbetstagare och stat bör vara utformat. Utredaren bör i sitt analysarbete använda den forskning som finns om arbetslöshetsförsäkringens roll för arbetsmarknadens funktionssätt. Regeringen har i prop. 1994/95:150 aviserat att man under hösten 1995 avser att återkomma till riksdagen med förslag om att arbetsvillkoret skall vara uppfyllt genom enbart förvärvsarbete för en första ersättningsperiod. Regeringen avser också att återkomma i frågan om avstängningstidens längd, bl.a. i de fall då den arbetslöse sagt upp sig själv. 6 Enklare regelverk Arbetslöshetsförsäkringen är viktig för de förvärvsarbetandes trygghet i de fall de skulle förlora sitt arbete. Reglerna bör därför vara utformade på ett sådant sätt att de försäkrade på egen hand kan sätta sig in i grunderna för försäkringen. Utredaren skall lämna förslag till de författningsförändringar som krävs för att uppnå förenklingar och renodling av vissa huvudprinciper för försäkringen. 7 Företagare, uppdragstagare m.fl. Det finns i dag 40 arbetslöshetskassor, de flesta för anställda, några för företagare och några för både företagare och anställda. I praktiken finns företagare i alla arbetslöshetskassor. Det beror till stor del på att även om det finns en regel om att man får stå kvar i en arbetslöshetskassa under 6 månader efter det att man lämnat kassans verksamhetsområde så väljer många medlemmar att stå kvar i sin gamla kassa trots att de startat egen verksamhet. Det kan också vara så att medlemmen är anställd på deltid och driver ett företag på deltid. Inom arbetslöshetsförsäkringen har sedan länge tillämpats ett företagarbegrepp som skiljer sig från det som gäller inom andra områden. Till exempel anses den vara företagare som arbetar i sitt eget aktiebolag även om han formellt är anställd där. Många av dem som är uppdragstagare, frilansare m.m. arbetar i dag under former som till viss del liknar företagares och till andra delar liknar anställdas. En mellanställning har också de som organiserar sitt arbete genom ett kooperativ. I företagandets villkor ingår att det kan uppstå kortare eller länge perioder då företaget inte ger sin ägare någon sysselsättning och därmed inte heller någon inkomst. Detsamma gäller vid frilansverksamhet. I samband med lågkonjunkturen har många företagare begärt arbetslöshetsersättning eftersom de inte haft någon lönsamhet i sitt företag. De har samtidigt många gånger velat behålla sitt företag som en möjlighet att kunna få nya uppdrag som ett alternativ till anställning. Utredaren skall överväga företagarnas situation och på vilket sätt deras försäkringsbehov bäst organiseras. Utredaren skall därvid beakta såväl konkurrensaspekter som kontrollfrågor samt de intressekonflikter som kan uppstå i önskemålet att återuppta den egna verksamheten och att söka en anställning kanske hos en konkurrent. Utredaren skall vidare redovisa hur man skall se på uppdragstagare och frilansare i arbetslöshetsförsäkringen. 8 En effektivare administration av försäkringen De flesta kassor har i dag datorstöd i sin handläggning och ett gemensamt utbetalningssystem. Initiativ har tagits till ytterligare rationalisering. Målet bör också vara samverkan / samordning med andra system vad gäller utbetalning av olika former av ersättning för att förhindra dubbel utbetalning. Utredaren skall redovisa förslag som ger en rationellare och effektivare administration. 9 Tillsyn av arbetslöshetskassorna Arbetslöshetskassorna är ekonomiska föreningar som anförtrotts administration av arbetslöshetsförsäkringen för sina medlemmar. Regeringen har i prop. 1994/95:218 En effektivare arbetsmarknadspolitik föreslagit en ändrad ordning för överklagande av beslut från arbetslöshetskassorna och KAS-regionerna. Överklagandet skall gå till länsrätten i stället för att som nu gå till Arbetsmarknadsstyrelsen. Utredaren skall med anledning av detta lämna förslag till hur tillsynen och därmed upprätthållandet av regler och krav som kännetecknar arbets- löshetsförsäkringen skall utformas och vem som skall utöva tillsynen, samt vilka befogenheter som skall ges den myndighet som kommer att utöva tillsynen. 10 Arbetslöshetsersättningen och EU Utredaren skall belysa den svenska arbetslöshetsersättningen i ett EU-perspektiv. I det sammanhanget har rätten till inträde i en svensk arbetslöshetskassa en central roll liksom reglerna för det kontanta arbetsmarknadsstödet. 11 Uppdraget m.m. Utredaren skall senast den 29 februari 1996 lämna en delrapport. Utredarens slutrapport skall avlämnas senast den 30 september 1996, men utredaren är oförhindrad att dessförinnan lämna förslag till utformning av delar av försäkringen. Utredaren kan, förutom sekreterare, till sig knyta sakkunniga och experter. Utredaren bör under arbetets gång, i den omfattning som utredaren finner lämplig, samråda med arbetsmarknadens parter, politiska partier samt de myndigheter och organisationer som berörs av försäkringen. Utredaren skall beakta regeringens direktiv (dir 1994:23) till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden. Utredaren skall också följa regeringens direktiv till kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir1992:50) och jämställdhets-politiska konsekvenser (dir 1994:124). Utredaren skall samråda med beredningen för en ny ordning för sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna (dir 1993:44 och dir. 1993:119), kommittéen om arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och avgränsning (dir. 1994:132 och 1995:33), samt kommissionen om den svenska arbetsrätten (dir 1995:30) för att i den mån så krävs söka samordning med deras arbete och förslag.