Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1995:81 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 1995 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda vilka åtgärder som kan behövas i den svenska förvaltningen och i EU för att garantera kvaliteten på svenska EU-texter. Utredaren skall föreslå - hur Sverige skall arbeta inom EU för att främja kraven på begriplighet och lättillgänglighet i lagstiftningen, - hur Sveriges deltagande i EU:s redaktionella lagstiftnings arbete bör organiseras, - hur erfarenheterna från det svenska arbetet med översättning av EES- och EU-texter, bl.a. användningen av informationsteknik, skall tas till vara i det fortsatta arbetet, - hur kvalitetskraven i arbetet med svenska termer för EU-behoven skall kunna tillgodoses och hur termerna skall komma till allmän kännedom, - hur de översättare och tolkar i EU som arbetar med svenska språket skall kunna få stöd i sitt arbete under inledningsfasen samt föreslå åtgärder för att på sikt stödja fortbildning och rådgivning för översättare, tolkar och terminologer, - hur svenska behov av översättning till svenska - utöver den som EU svarar för - skall tillgodoses, såväl under inledningsfasen som på sikt, - vilka krav Sverige skall ställa på användning av svenska som arbetsspråk inom EU:s institutioner, - hur arbetet med svenska språket i EU bör samordnas och organiseras i Sverige. Utredaren får också lämna förslag till lösning på andra problem med svenskan i EU som möter under arbetets gång. En utgångspunkt för utredaren är att det är EU:s institutioner som har ansvaret för såväl översättning av EU-dokument till svenska som tolkning. Arbetet skall vara avslutat före utgången av år 1996. Problem och behovet av samordning Språkfrågor är av naturliga skäl viktiga inom Europeiska unionen. Att den språkliga kommunikationen fungerar är en grundförutsättning för att unionen skall kunna arbeta effektivt. Det gäller den muntliga och skriftliga kommunikationen inom EU:s egna institutioner. Det gäller EU-texter riktade till medlemsländer och medborgare, numera också till Sverige och svenskarna. Det gäller språket i den allmänna information om EU-frågor som vi behöver för att kunna diskutera unionen och dess politik i den svenska samhällsdebatten. Före Sveriges inträde i EU har den huvudsakliga insatsen gällt översättning av de 50 000 sidor bindande EG-regler som översatts av Delegationen för översättning av EG:s regelverk (Översättningsdelegationen), som inom kort avslutar sitt arbete med översättningen inför det svenska medlemskapet. Inträdet i EU aktualiserar en rad språkliga problem, bl.a. följande: - EU:s institutioner har ännu inte byggt upp en fungerande svenskspråkig tolk- och översättningsverksamhet, inte heller någon fungerande terminologiverksamhet. - Bristen på tolkar och översättare mellan svenska och västeuropeiska språk är stor. EU:s institutioner får inte tillräckligt många kompetenta sökande för att kunna fylla sina personalbehov inom den närmaste framtiden. - Svenska myndigheter har språkproblem. För ställningstagande får de ofta texter på andra EU-språk än engelska - det enda icke nordiska språk man kan räkna med att det finns kompetens att klara hos en svensk myndighet. - Regeringskansliet och svenska myndigheter, organisationer och företag ställs inför ständiga problem när det gäller namn och termer inom EU-området. De finns inte tillgängliga på något enkelt sätt. - Det finns ingen svensk instans som har ett samordnande ansvar för EU-språkliga frågor. Många vänder sig till Översättningsdelegationen för att få hjälp, andra till regeringskansliets språkexperter, Svenska språknämnden eller Tekniska nomenklaturcentralen (TNC). Alla dessa problem bör finna sin lösning, åtminstone tillfälligt, under 1995. Ett första steg har redan tagits genom att regeringen den 6 april 1995 bemyndigade Översättningsdelegationen att mot ersättning åta sig översättningsuppdrag för EU:s institutioner. De åtgärder som vidtas på svensk sida får emellertid inte leda till någon begränsning av det ansvar för översättning och tolkning som ligger på institutionerna. Det finns också frågor som måste lösas på längre sikt. I Sverige har vi sedan årtionden bedrivit ett arbete med att modernisera och förenkla myndigheternas språk, särskilt författningsspråket. Vårt mål har varit lagar och andra författningar som riktar sig inte bara till experter. Intresset för arbetet har varit stort och stor enighet har rått om dess vikt. Nu senast har insatserna redovisats i ett betänkande från konstitutionsutskottet (bet. 1994/95:KU13 s. 8-12). Inom EU möter vi en författningstradition av annat slag. Den är präglad av helt andra språkliga ideal än de som nu bestämmer det svenska författningsspråket. En oro för negativ påverkan från EU-texterna har kommit fram i olika sammanhang. Det är viktigt, bl.a. ur rättssäkerhetssynpunkt, att se till att EU-rättsakterna så långt möjligt uppfyller svenska krav på begriplighet och lättillgänglighet och att nyskapade termer inte präglas av den fransk-engelskt dominerade miljön i EU. Utredningsuppdraget I uppdraget ingår att lösa vissa akuta problem som gett sig till känna i inledningfasen av medlemskapet, främst problem som har med översättnings- arbetet att göra, men också att föreslå åtgärder som på sikt garanterar en hög kvalitet på svensk tolkning och på svenska EU-texter. Hur stödja översättningsarbetet i EU:s regi? * Utredaren skall föreslå i vilka former de av EU:s översättare som arbetar med svenska språket skall kunna få stöd i sitt arbete under inledningsfasen och föreslå åtgärder för att på sikt stödja fortbildning och rådgivning för översättare, tolkar och terminologer. De översättare som nu arbetar som anställda eller som frilansare hos EU ställs inför många svåra problem. De anställda - många tidigare anställda hos Översättningsdelegationen - har en god grundkunskap men har inte tillgång till effektiva hjälpmedel när det gäller terminologi och anknytande texter på svenska. Frilansarna saknar ofta helt kunskap om de redaktionella principer som etablerats under det svenska översättningsarbetets gång. För att säkra kvaliteten på de svenska texterna behövs rådgivning till båda grupperna. En sådan rådgivning bör organiseras i samarbete med de berörda EU-institutionerna. Också på längre sikt behövs ett stöd för översättningsarbetet i EU i fråga om fortbildning och termrådgivning. Medverkan i EU:s lagstiftningsarbete * Utredaren skall föreslå hur Sveriges deltagande i EU:s redaktionella lagstiftningsarbete bör organiseras. En rad svenska myndigheter sänder experter som medverkar i olika skeden av lagstiftningsarbetet. Det är viktigt att dessa svenska representanter är medvetna om språkfrågornas vikt och att de har någonstans att vända sig för diskussion av redaktionella problem och termproblem. Under författningsarbetets slutfas görs i EU en författningsteknisk granskning av de förslag som skall läggas fram. Till dessa kallas också nationella juristlingvister. Det är viktigt att Sveriges deltagande i dessa genomgångar organiseras på ett ändamålsenligt sätt. Den svenska standardiseringsorganisationen är genom medlemskap i de europeiska standardiseringsorganen CEN, CENELEC och ETSI bunden av kontrakt med kommissionen för översättning av standarder som anknyter till EG:s nya metod för rättslig harmonisering. Det är viktigt att detta arbete samordnas med det övriga språkarbetet. Terminologiskt arbete * Utredaren skall föreslå hur kvalitetskraven i arbetet med svenska termer för EU-behoven skall kunna tillgodoses och hur termer skall komma till allmän kännedom. Det terminologiska arbetet inom EU har traditionellt två sidor: - En insamlande och dokumenterande del: man samlar in och tillhandahåller etablerade motsvarigheter till termer på andra språk. - En skapande del: man finner lämpliga beteckningar för nya företeelser. Det är viktigt att kvaliteten på båda sidorna av detta arbete blir god. En förutsättning för detta kan vara ett systematiskt arbete med att analysera svensk terminologi inom viktiga EU-områden och att finna motsvarigheter på andra språk. TNC har i dagarna slutit avtal med kommissionens översättningstjänst om att finna motsvarigheter till vissa delar av kommissionens termbas Eurodicautom samt att upprätta en termtjänst för översättarna i Bryssel och Luxemburg i första hand under 1995. Arbetet med att finna termmotsvarigheter bedrivs av olika ämnesexperter med TNC som samordnare och kvalitetsgarant. Viktigt är det nordiska termsamarbetet. Så samarbetar de finska och svenska terminologicentralerna om en EU-termbank. Vidare har ett samarbete mellan Nordisk språksekretariat och Nordterm inletts om en förstudie till en samnordisk termbank. Hur hjälpa svenska myndigheter med översättningar? * Utredaren skall föreslå hur svenska behov av översättning till svenska - utöver den som EU svarar för - skall tillgodoses, såväl under inledningsfasen som på sikt. Under de första åren kommer EU endast att kunna översätta delar av de icke bindande rättsakter som utfärdas av institutionerna. Vidare kommer många anmälningar från medlemsländerna för ställningstagande till Sverige på respektive anmälarlands språk. Översättningar av dessa texter kommer att behövas i det löpande arbetet hos riksdag, regering och myndigheter. Hur erfarenheterna från det svenska översättningsarbetet tas till vara * Utredaren skall föreslå hur erfarenheterna från det svenska översättningsarbetet skall tas till vara i det framtida arbetet. Under arbetet med att översätta regelverket har en stor kunskap om EU:s texter och språket i dem byggts upp hos Översättningsdelegationen och TNC. Den kunskapen finns dels hos de individer som arbetat med texterna, dels i de olika term- och textbaser som byggts upp. Vidare har arbetet bedrivits med avancerade informationstekniska hjälpmedel, som medger snabb åtkomst till termer och texter. Det är viktigt att dessa erfarenheter tas till vara när översättningen inför medlemskapet nu avslutas. De möjligheter till informationssökning som finns bör göras tillgängliga för riksdagen, regeringen och deras myndigheter. Kvaliteten på de svenska texterna, särskilt författningstexterna * Utredaren skall föreslå hur Sverige skall arbeta inom EU för att främja kraven på begriplighet och lättillgänglighet i lagstiftningen. Mötet med EU:s författningstradition får inte ge negativa språkliga konsekvenser för det pågående reformarbetet i Sverige. För att undvika detta är det naturligtvis viktigt att språkliga och redaktionella frågor beaktas under hela författningsarbetets gång hos EU, både när förslagen utarbetas, i allmänhet på franska eller engelska, och när dessa källtexter översätts till svenska. Översättningsdelegationen har i sin promemoria Svenskan i EU (januari 1994) pekat på en rad faktorer som är av betydelse för kvaliteten på EU:s texter. En viktig framtidsfråga som kräver sin lösning är frågan var översättningsarbetet skall bedrivas: i de länder där EU:s institutioner finns eller i medlemsländerna? I arbetet med språkfrågor inom EU bör möjligheterna till nordisk samverkan tas till vara. En önskan om sådant samarbete har redan förts fram av Forskningscentralen för de inhemska språken i Helsingfors. Svenskan som arbetsspråk * Utredaren skall föreslå vilka krav Sverige skall ställa på användning av svenska som arbetsspråk inom EU:s institutioner. Utökningen av antalet språk inom EU leder till många praktiska problem när det gäller användningen av de officiella språken som arbetsspråk på olika nivåer inom unionen. Det är viktigt att ange riktlinjer för vilka krav som skall ställas på tolkning och översättning till och från svenska i olika sammanhang. Organisationen i Sverige * Utredaren skall föreslå hur arbetet med svenska språket i EU bör samordnas och organiseras i Sverige. Frågan om svenskan i EU har många aspekter. Det är viktigt att finna en effektiv lösning av organisationsproblemen. Särskilt viktigt är det att så snart som möjligt föreslå hur arbetet skall samordnas. EU:s lagstiftningsarbete är en integrerad del av författningsarbetet hos regering och myndigheter. Det är därför viktigt att de båda delarna styrs av samma språkliga och redaktionella principer. Den organisation för arbetet som föreslås bör garantera detta. Också andra problem får behandlas Språkproblemets komplexitet gör det omöjligt att här förutse alla de typer av problem som kan komma att möta under inledningsfasen efter Sveriges inträde i EU. Inget bör hindra att problem som inte berörts här tas upp och leder till förslag från utredaren. Tidsplan och andra ramar för arbetet Utredaren skall bedriva sitt arbete skyndsamt och successivt lämna förslag till lösningar på de olika delproblem som behöver lösas, åtminstone provisoriskt, under år 1995. Utredningsarbetet i dess helhet skall vara avslutat före utgången av år 1996. Utredaren skall samråda med Svenska språknämnden, Tekniska nomenklaturcentralen, SIS - Standardiseringen i Sverige, Kommissionen för att främja en bred användning av informationsteknik (SB 1995:01), regeringskansliets språkexperter och Utrikesdepartementets översättningssektion. Utredaren skall beakta regeringens direktiv om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23) och om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124).